Jäv och "felaktig bevisvärdering", juridiska avvägningar vid koranbränningar, HFD:s dom om ränteavdragsbegränsningar och den omtalade "snippadomen". Därtill svidande JO-kritik mot en raljant domare, de fällande domarna i det s.k. Vetlandamålet och en analys av EU-domstolens uttalanden om editionsplikten och GDPR. Det är några av de vitt skilda ämnen som förenas på listan av de 10 mest lästa artiklarna på JUNO Nyheter under det gångna året.
1, Jäv och "felaktig bevisvärdering" – den friande domen mot advokatens son och ex-make för mordplan överklagas
Advokaten hade en utomäktenskaplig romans med ledaren för en kriminell gruppering. I spåren av röjda chattmeddelanden åtalades advokatens make, deras gemensamma son och två andra släktingar för att ha haft långtgående planer på att mörda gängledaren – som en hämnd för otrohetsaffären. Tingsrätten friade emellertid de tilltalade med hänvisning till att stora delar av chattkommunikationen saknas. ”Min uppfattning är att tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering”, säger åklagaren Anna Stråth, som nu har överklagat tingsrättens dom. Hon ställer sig också frågande till rättens agerande när en av nämndemännen visade sig vara jävig – vilket hon fick vetskap om först efter att domen meddelades.
Här kan du läsa artikeln i sin helhet.
2, Brännandet av heliga skrifter, brott eller inte – vad är det som gäller?
Den senaste tidens debatt om det ska vara tillåtet eller inte att bränna heliga skrifter kan kommenteras utifrån olika perspektiv. Det kan handla om hur man vill att det ska vara, vilka känslor sådana handlingar väcker eller kulturella skillnader. Ofta framskymtar ett juridiskt perspektiv som kan upplevas som en aning diffust och otydligt angående frågan om vad som faktiskt gäller. Hans-Olof Sandén är expert på juridiken om yttrandefrihet och ger här svaren på de vanligaste frågorna om att elda heliga skrifter.
Här kan du läsa artikeln.
3, Fängelsedömd tv-personlighet ska betala 379 miljoner kr efter momsbedrägerihärva
Av utredningen framgår att den klagande, en man i 45-årsåldern, var ensam ordinarie styrelseledamot i det aktuella bolaget – som ingått i ett omfattande momsbedrägeri – när skatter förföll till betalning. Han hade även rätt att teckna bolagets firma, var registrerad som huvudman hos Bolagsverket och ägde bolagets samtliga aktier. Mot denna bakgrund anser kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att han var legal företrädare för bolaget. Mannen själv har uppgett att han inte har bedrivit någon näringsverksamhet och att han blev lurad att stå som ägare till bolaget och att använda sitt BankID när han blev tillsagd. I tingsrätten dömdes han till fem års fängelse för flera fall av grovt skattebrott, grov näringspenningtvätt och bokföringsbrott för sin inblandning i det aktuella momsbedrägeriet. Kammarrätten menar att mannen ifråga – som beskriver sig själv som en erfaren företagare och som därtill ansvarade för att skicka in bolagets momsdeklarationer – inte framstår som en typisk s.k. målvakt. Omständigheterna i målet talar istället starkt för, menar kammarrätten, att mannen kände till att bolaget användes för omfattande brottslig verksamhet. Han förpliktigas därför att, solidariskt med bolaget, betala cirka 379 miljoner kr till staten. Kammarrätten anser att det inte heller finns skäl att i någon mån befria honom från betalningsskyldigheten.
Kammarrätten i Stockholm 3338-23
4, ”Intressant att följa hur Skatteverket kommer att hantera uttalandena” – Coen Deij analyserar HFD:s dom
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en nyligen meddelad dom kommit fram till att HFD 2011 ref. 90 får anses vara vägledande även vid tolkningen av de senare ränteavdragsbegränsningsreglerna – samt upprepat att den s.k. ventilen i reglerna ska tillämpas restriktivt. Anledningen till den restriktiva tillämpningen är enligt HFD att kunna uppnå syftet med regelverket, nämligen att motverka att det svenska skatteunderlaget urholkas. Det blir intressant att följa hur Skatteverket och underinstanserna kommer att hantera HFD:s uttalanden i den nya domen. I många ärenden där ventilen (eller undantaget till tioprocentsregeln) prövas lägger varken Skatteverket eller underinstanser vikt vid frågan om skuldförhållandet urholkar det svenska skatteunderlaget eller inte, skriver skattekonsulten Coen Deij.
Här kan du läsa mer om "ventilen" och "rättsosäkra bedömningar".
5, Indiciebevisning, påskupplopp och "snippadomen" – Althin och Alhem diskuterar omtalade rättsfall
Bevisningen gällande ett brutalt mord vid en busshållplats i Märsta har nyligen varit föremål för Högsta domstolens granskning. Hur ska man värdera indiciebevisning och vilken betydelse kan domen komma att få? Är "magkänslan" en underskattad faktor när man försöker förstå hur bevisvärdering går till i praktiken? HD har sänkt straffen för det s.k. påskupploppet i Örebro, "sorgligt" menar den f.d överåklagaren Sven-Erik Alhem medan Peter Althin, tidigare stjärnadvokat, för sin del hoppas att domen "kan leda till mer ambitiösa åklagare". Den s.k. ”snippadomen”, där hovrätten frikände en av tingsrätten våldtäktsdömd man, har rört upp starka känslor. Hur förklarar man ett sådant rättsligt haveri?
Här kan du läsa artikeln i sin helhet och här kan du lyssna på avsnittet.
6, Två unga kvinnor döms till livstid för mord på jämnårig i Vetlanda
Den 16 oktober 2022 förvann en 21-årig kvinna efter en utekväll i Vetlanda. Hennes kropp hittades en tid senare brandskadad i ett skogsområde, och det konstaterades att dödsorsaken varit strypning. Misstankarna för mord föll snabbt på två unga kvinnor – 18 och 20 år gamla – som hon gått hem till efter utekvällen för att reda ut ett bråk. De två åtalades för mord och grovt gravfridsbrott, och en av dem dessutom för skadegörelse för att tidigare ha tänt eld vid det hus där den mördade kvinnan bodde. Tingsrätten dömer nu dem båda i enlighet med åtalet. Enligt tingsrätten har en av dem åtalade agerat med avsiktsuppsåt och den andra med insiktsuppsåt. Påföljden bestäms för båda till livstids fängelse. Avgörande bevisning har i första hand varit rättsläkarens uppgifter om att dödsorsaken varit kvävning genom strypning. Rättsläkaren har även klargjort för de olika faser som är aktuella vid en strypning och med vilken kraft strypningen måste ha skett utifrån skadebilden på den döda kvinnans hals.
Eksjö tingsrätt B 1877-22
Här kan du lyssna på ett avsnitt i Juridikens värld där domen diskuteras.
7, Domare skrev raljerande och nedlåtande domskäl – JO är kritisk
En rådman vid förvaltningsrätten i Malmö som i domskälen skrivit helt ovidkommande saker om biståndssökande samt ondgjort sig över att CSN använder ordet ”hen”, kritiseras av Justitieombudsmannen (JO) för agerandet. I tre domar som tas upp i JO:s granskning har rådmannen bland annat på ett raljant sätt skrivit om biståndsökandes bristande initiativförmåga och ”Malmö stads säregna rundhänthet med allmänna medel”. Ordet ”hen” omnämns som ett hittepåord i domskälen till ett annat avgörande. JO framhåller att en domare visserligen har en betydande frihet att avgöra hur en dom ska utformas men att de ska vara sakliga och opartiska. Att i domskälen vara raljant och nedlåtande strider enligt JO mot regeringsformens krav på att en domstol ska iaktta saklighet och opartiskhet.
Riksdagens ombudsmän (JO) 8425-22
8, Långt fängelsestraff för 301 grova våldtäkter mot närstående 13-åring
Under två år utsatte den 48-årige mannen två närstående flickor, 13 och 14 år gamla, för en stor mängd sexbrott. 13-åringen hade mannen bland annat hundratals samlag med, fotograferade och utsatte för sexuella ofredanden. Vid ett tillfälle hade han även samlag med henne tillsammans med en vän. Under utredningen erkände mannen det mesta, vilket bekräftades av flickornas vittnesmål. Han åtalades för 499 fall av grova våldtäkter mot barn, grovt barnpornografibrott, sexuellt ofredande och sexuellt övergrepp mot barn. Hans vän, som nekade till brott, åtalades för grov våldtäkt mot barn, sexuellt ofredande och grovt barnpornografibrott. Tingsrätten fäller nu dem båda. 48-åringen döms bland annat för 301 grova våldtäkter mot barn till 11,5 års fängelse. Hans vän döms för bland annat en grov våldtäkt mot barn till fem år och fyra månaders fängelse.
Nyköpings tingsrätt B 1635-22
9, Editionsplikten v. GDPR – "ett mål av stor praktisk betydelse"
Frågan om hur rättegångsbalkens regler om edition påverkas av GDPR står i fokus i ett färskt förhandsavgörande från EU-domstolen. "Målet kommer ha stor praktisk betydelse och är dessutom en viktig signal från HD om att EU-rätten tas på största allvar", skriver Marios Iacovides i en analys.
Här kan du läsa artikeln i sin helhet.
10, När påbörjas ett mordförsök? – Althin och Alhem diskuterar sommarens intressantaste fall
När inleds egentligen ett mordförsök? Kan man fällas även om det är oklart om måltavlan ens befann sig på samma plats som den tilltänkta skytten? Domstolarna är inte överens – och det är inte heller gästerna i veckans avsnitt av Juridikens värld, de juridiska tungviktarna Sven-Erik Alhem, f.d. överåklagare och Peter Althin, advokat. Hur kommer det sig att en 40-årig man, "som en gåva från de högre makterna”, friades för försök till grovt narkotikabrott tack vare en färsk HD-dom? Får man som domare uttrycka sig raljant om ”Malmö stads säregna rundhänthet med allmänna medel”? Och är det rätt att döma den som plågar domstolarna med oupphörliga resningsansökningar – eller kan det rentav få motsatt effekt? Dessutom: Althin bjuder på en mustig anekdot om en klient som klädde av sig i protest i hovrätten.
Läs artikeln här eller lyssna på avsnittet här.