Bevisningen gällande ett brutalt mord vid en busshållplats i Märsta har nyligen varit föremål för Högsta domstolens granskning. Hur ska man värdera indiciebevisning och vilken betydelse kan domen komma att få? Är "magkänslan" – oaktat anvisningar om önskad metod – en underskattad faktor när man försöker förstå hur bevisvärdering går till i praktiken? I ett annat mål har HD sänkt straffen för påskupploppet i Örebro, "sorgligt" menar den f.d överåklagaren Sven-Erik Alhem medan Peter Althin, tidigare stjärnadvokat, för sin del hoppas att domen "kan leda till mer ambitiösa åklagare". Den s.k. ”snippadomen”, där hovrätten frikände en av tingsrätten våldtäktsdömd man, har rört upp starka känslor. Hur förklarar man ett sådant rättsligt haveri? Hör när Sven-Erik Alhem och Peter Althin diskuterar några av den senaste tidens intressantaste domar.
Lyssna på poddavsnittet med Altin och Alhem på Spotify.
Lyssna på poddavsnittet med Altin och Alhem på Podcaster.
Mitt på dagen den 2 oktober 2020 sköts en man till döds vid en busshållplats i Märsta, gärningsmannen försvann från platsen med en elsparkcykel. Några månader senare greps en misstänkt 25-åring, som senare åtalades för mord. I hans hem påträffades bland annat en jacka med blodspår från den ihjälskjutne mannen, och bland de patronhylsor som hittades på brottsplatsen fanns också dna-spår från 25-åringen. Tingsrätten dömde mannen till livstids fängelse – men han friades av hovrätten eftersom man inte kunde utesluta en alternativ gärningsman. En livlig debatt tog vid om vilka krav på bevisningen det egentligen är rimligt att ställa för en fällande dom, en debatt som kom att mildras av Högsta domstolens dom: livstids fängelse. I likhet med tingsrätten fann man att bevisningen var övertygande och att alternativa gärningsmän kunde uteslutas.
Peter Althin har förstås många gånger haft anledning att fundera över domstolars bevisvärdering. Han företrädde exempelvis Joy Rahman i den resningsprocess som ledde till att hans livstidsdom för mordet på en 72-årig kvinnan revs upp 2002, varpå Rahman tilldelades ett rekordskadestånd.
– Bevisvärdering är något av det mest spännande, intressanta och ibland obegripliga som vi som försvarare hela tiden tittar på. När vi har en klient som förnekar brott som frikänns så tycker vi att domstolen har gjort en lysande bevisvärdering! Och vice versa om klienten blir fälld mot sitt nekande, säger han i podden Juridikens värld.
– Det är intressant att man i det här fallet på samma material kommer till så skilda slutsatser. Lägger man ihop de tre instanserna är det totalt fem juristdomare som tycker att det räcker för en fällande dom och fyra som inte tycker så, konstaterar han.
Noterbart är att ett justitieråd, straffrättsprofessorn Petter Asp, var skiljaktig – enligt honom var bevisningen inte var tillräcklig för att döma 25-åringen för mord.
– Jag hänförs av logiken i hans resonemang. Hur kan det då vara möjligt med de kloka orden att ändå komma fram till en fällande dom? Var och en av de övriga justitieråden har såklart beaktat noga vad Asp har sagt, säger Sven-Erik Alhem, som även rosar HD:s prosa; "Det är numer en njutning att läsa en HD-dom som kvällslitteratur".
Peter Althin menar för sin del att den eventuella njutningen är avhängigt utfallet.
– Det beror helt på om man är överens! Det fanns en tid när jag behövde ökat självförtroende, och att läsa en dom där du kan hitta de argument som du framfört under processen innebär.... om inte njutning så åtminstone god kvällsläsning.
Juni 2004. Peter Althin möter pressen när hovrättsförhandlingarna i Anna Lindh-mordet börjar. Foto: TT.
Är det magkänslan som styr?
Riksåklagaren Petra Lundh utryckte att domen ”är principiellt viktig och kommer att få en stor betydelse” vid skjutningar i kriminella miljöer”. Althin och Alhem har en mer avvaktande hållning.
– Jag tror att det finns en risk att fler blir fällda men frågan är om fler oskyldiga kommer fällas till följd av resonemanget i domen, frågar sig Peter Althin.
– Ytterst hänger det på vad ”ställt bortom rimligt tvivel” innebär. I princip alla mål kan det finnas någon gnutta tvivel kvar, även om det finns DNA-bevisning, erkännande och vittnesbevisning. Det måste finnas utrymme att döma även om det inte finns hundraprocentig bevisning, betonar Sven-Erik Alhem.
I praktiken är kanske inte alltid bevisvärderingen så sofistikerad som man kan tro.
– Jag har frågat domare om vilka modeller för bevisvärdering som de använder sig av. Flera svarade samma sak – vilket både är intressant och skräckinjagande – att det är ”magkänslan” som avgör om bevisningen räcker eller inte, säger Peter Althin.
– Det är inte långt ifrån magkänsla tror jag, varje domare känner naturligtvis intuitivt något i skuldhänseende vågar jag påstå. Den känslan är ju farlig då den inte är underbyggd. Hur man än gör har man en uppfattning som ska omkullkastas eller befästas, menar Sven-Erik Alhem.
En minst sagt annorlunda omständighet är att 25-åringen dömdes till livstids fängelse i sin frånvaro då han såg till att snabbt lämna landet efter hovrättens friande dom.
– Jag hade baxnat om jag hade hört talas om det för några år sedan, men praxis och lagstiftning har ändrats. Men det kräver en ursäkt för att döma till livstid i någons utevaro. Att allt processmaterial är genombehandlat, att den åtalade är införstådd med detta och hade kunnat påverka målet om han så hade önskat, säger Sven-Erik Alhem.
Som tilltalad har man en s.k. förklaringsbörda – hur ska det förstås i förhållande till att man har rätt att tiga sig igenom en rättegång?
– Huvudregeln är att man har en ovillkorlig rätt att tiga. Men tystnad kan tolkas som att jag som tilltalad döljer min skuld. Förklaringsbördan är en paradox då min tystnad – som jag har rätt till – kan vändas emot mig, menar Peter Althin.
Det är inte ovanligt att tilltalade väntar med att prata med polisen fram till att förundersökningen är klar för att därigenom anpassa sin berättelse.
– Men du kan vara säker på att det första åklagaren säger är att ”Karlsson inte har sagt ett ord innan han fick utredningen”, för att sätta ned tilltron, säger Peter.
– Det är en objektiv upplysning som åklagaren ger, det kommer ju påverka svaren som ges i rätten, replikerar Sven-Erik
Januari 2013. Överåklagare Sven-Erik Alhem anländer till hovrätten i Malmö för rättegången mot Peter Mangs, som sedermera kom att dömas till livstids fängelse för rasistiskt motiverade mord och mordförsök. Foto: TT
Mycket besviken på HD:s dom
Två män som deltog i det s.k. påskupploppet i Örebro 2022, bland annat genom stenkastning mot polisen, dömdes till långa fängelsestraff i underinstanserna – 5,5 respektive 5 år. Enligt Högsta domstolen saknades det emellertid utredning om i vilken grad männen var delaktiga i specifika delar av händelseförloppet – som att polisen avtvingades fordon och att några av dessa även sattes i brand. De två männen dömdes därför enbart för vad som konkret kunde kopplas till deras agerande – varför straffen mildrades till tre år och tre månader respektive tre år.
Sven-Erik Alhem är mycket besviken på domen och det "snäva perspektiv" som HD anlägger för att agerandet ska anses ha skett ”tillsammans och i samförstånd”. Traditionellt sett har man dömt för det som ligger i linje med liknande gärningar; som samtliga i det här fallet innebär sabotage av blåljusverksamhet.
– Jag tycker att underinstansernas domar skulle ha fastställts. Det är ett formaljuridiskt perspektiv från HD:s sida. Här hade man chansen att säga att det i ett fall som detta är rimligt att beakta att mycket kan hända som man kan bli gemensamt ansvarig för om man deltar i upplopp.
Peter Althin menar tvärtom att domen är en nyttig påminnelse om att man inte slentrianmässigt ska hänvisa till ”tillsammans och samförstånd” när det saknas handfast bevisning.
– Ett välkommet strypgrepp på åklagarna! Det kan leda till mer ambitiösa åklagare när man måste koppla åtalet till ett konkret agerande. Ett hyggligt dagsverke av HD måste jag säga!
Lyssna på Juridikens värld där Peter Althin och Sven-Erik Alhem även tar upp det rättsliga haveri som blivit känt som ”Snippadomen” – hur kunde det ske? Vad anser de om att domar i allt högre grad recenseras av riksdagsledamöter och andra politiker? Peter Althin berättar även varför han anser att HD:s dom mot Anna Lindhs mördare, Mijailo Mijailović – som han försvarade under rättegångarna – hade politiska grunder. Han avslöjar även hur han själv lagt upp försvaret för den tilltalade 25-åringen i Märstamålet.