Advokaten hade en utomäktenskaplig romans med ledaren för en kriminell gruppering. I spåren av röjda chattmeddelanden åtalades advokatens make, deras gemensamma son och två andra släktingar för att ha haft långtgående planer på att mörda gängledaren – som en hämnd för otrohetsaffären. Tingsrätten friade emellertid de tilltalade med hänvisning till att stora delar av chattkommunikationen saknas. ”Min uppfattning är att tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering”, säger åklagaren Anna Stråth, som nu har överklagat tingsrättens dom. Hon ställer sig också frågande till rättens agerande när en av nämndemännen visade sig vara jävig – vilket hon fick vetskap om först efter att domen meddelades.
Advokaten hade under 2020 – samtidigt som hon var gift – en romans med sin klient, tillika gängledare i Gävle. Efter att relationen blev känd uteslöts hon från Advokatsamfundet. Av den tillgängliga chattkommunikationen, vilket kommer från krypterade chattar (Sky ECC och Anom), framgår att advokatens make fick reda på den pågående otroheten. En plan ska därefter, enligt åtalet, ha satts i verket av honom själv, hans idag 20-åriga son (tillika den uteslutna advokatens son), samt makens bror och systerson – som alla jobbar på samma arbetsplats – för att mörda gängledaren. I det syftet ska tre vapen ha införskaffats. Enligt den röjda chatten erbjöd sig sonen att utföra mordet: ”jag och 3 till gör det”, och uppmanade till vapenköp: ”ni måste få fram grejer nu”. Hans pappa, advokatens make, ska ha gett sitt stöd till planen: ”vi kör 1000” ”Nu”.
Några dagar efter att automatvapnet införskaffats i september 2020, frihetsberövades emellertid gängledaren efter att ha påträffats med en skarpladdad pistol i en taxi – vilket kan ha räddat hans liv.
En månad tidigare, den 8 augusti, hade gängledaren också haft tur som klarat sig med livet i behåll efter att, av en okänd gärningsman, ha skottskadats i Gävle. Det inträffade kommenterades i en gruppchatt mellan de tilltalade: ”Knulla hans mamma dör han inte nu så dör han nästa gång när vi gör…”
”Felaktig bevisvärdering”
Uppsala tingsrätt konstaterade i sin dom från den 21 juli (målnr B 5760-20) att de röjda chattarna tydligt visar att de tilltalade var mycket upprörda över otrohetsaffären och att det finns ett antal försvårande meddelanden som i vissa avseenden "talar starkt för att de var för sig och gemensamt" önskade att den tilltänkta måltavlan – gängledaren – skulle skjutas. Rätten konstaterade emellertid att stora delar av kommunikationen saknas, vilket ansågs ge upphov till en stor osäkerhet; bland annat gällande vem som har skrivit olika meddelanden och, i vissa fall, vem det är som åsyftas. Chattmeddelandena har inte heller, framhöll tingsrätten, kunnat knytas till verkliga händelser genom spaning, beslag och liknande bevisning. Mot den bakgrunden ogillade tingsrätten åtalet i sin helhet. Advokatens son och (numer) ex-make, liksom dennes bror och systerson, friades därmed. En indikation i den riktningen hade kommit redan den 7 juli då de tilltalade släpptes på fri fot – förutom ex-makens bror som redan avtjänar ett längre fängelsestraff för annan brottslighet.
Kammaråklagaren Anna Stråth, som drivit målet i tingsrätten, är förstås besviken över utfallet.
–Jag blev mycket förvånad över att tingsrätten inte biföll åtalet. Dels eftersom min bedömning är att bevisningen är tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt.
– Dels eftersom tingsrätten – efter genomgången bevisning den 15 maj – lät de åtalade personerna vara kvar i häkte i närmare två månader innan de släpptes. Jag har aldrig varit med om något liknande tidigare, och jag känner inte heller till att någon kollega varit med om något liknande, säger hon.
Anna Stråth, som har stor erfarenhet av gängrelaterade mål – hon drev bland annat åtalet i den uppmärksammade Vårbyrättegången 2021 – menar att tingsrätten alltför lättvindigt underkände den omfattande bevisningen.
– Min uppfattning är att tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering. Vid genomgång av domskälen framstår det som att tingsrätten underkänt sky-chattar som huvudsaklig bevisning – oavsett hur tydlig bevisningen är. Förhållningssättet är inte förenligt med praxis, säger hon, som nu har överklagat tingsrättens dom.
Överklagandet omfattar även friande domar för grovt narkotikabrott och grov mordbrand, där tre av de fyra släktingarna står åtalade för brott.
– Jag skulle bli mycket förvånad om hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten, betonar hon.
Kammaråklagare Anna Stråth.
”De åtalade har förklaringsbördan"
Åklagaren Anna Stråth menar alltså, med hänvisning till de läckta chattmeddelandena, att det ska betraktas som styrkt att advokatens f.d make och dennes tre släktingar införskaffat ”riktiga” och funktionsdugliga vapen, enligt chattarna ska två pistoler ha köpts för 25 000 kr styck och automatvapnet för 50 000 kr. På ett foto, från de åtalades gemensamma arbetsplats, syns bland annat den åtalade brodern posera med ett automatvapen. Av tillgängliga chattmeddelanden att döma, vilket för övrigt även tingsrätten fann styrkt, har de tilltalade även provskjutit sina nya vapen.
Det ska även, enligt åklagaren, ses som styrkt att det är just den nämnde gängledaren som var måltavlan. Han omnämns i chattarna med namn, adress och fotografi. Efter att vapnen har levererats efterfrågar maken ”en bra bild på horungen”, som gängledaren ofta kallas i chattarna, varpå hans son skickar ett foto på honom. I den aktuella chatten finns bland annat ett foto där måltavlans namn (visserligen felstavat) är skrivet med patroner. Det framgår att de ska ”slakta honom”.
Advokatens f.d. make har medgett att han skrivit från ett visst konto medan de övriga tilltalade – som nekat till att ha nyttjat utpekade konton i samband med att brottsplaner har diskuterats – kan kopplas till respektive chattkonto genom namn, foton, och röstmeddelanden i samband med att de, under en längre period, kommunicerat om mordplanerna. Vidare finns det, enligt åklagaren, ingenting i materialet som tyder på att de åtalade vid något tillfälle övergett den påstådda mordplanen. I chattarna finns det inte heller några spår av att någon av de krypterade telefonerna ska ha lånats ut.
De åtalade har konsekvent vägrat att svara på frågor om innehållet i chattmaterialet. ”Eftersom bevisningen är så pass tydlig som den är, föreligger en förklaringsbörda för de åtalade. Ingen av de tilltalade har lämnat någon förklaring till innehållet i meddelandena. Således har ingen förklaring lämnats som bör frita de tilltalade från ansvar”, skriver Anna Stråth i den skrivelse där hon utvecklar grunderna för överklagandet.
Åklagaren Anna Stråth menar vidare att avsaknaden av vissa chattar, vilket tingsrätten hänvisade till i sin friande dom, är en omständighet som endast ska tillmätas betydelse om det finns utrymme för alternativa förklaringar. Hon betonar att en fällande dom inte kräver komplett bevisning utan att den "är så pass tydlig att det är praktiskt taget uteslutet att det gått till på något annat sätt”. Hon hänvisar även till ett antal fällande domar som i likhet med det aktuella målet grundas på bevisning från just sky-chattar.
Parterna fick vetskap om jäv efter domen
Förutom domens utfall säger sig Anna Stråth även ha blivit förvånad över tingsrättens hantering av en uppkommen jävssituation.
Förhandlingen i tingsrätten pågick från den 11 maj till den 30 juni. Överläggning hölls därefter under fyra dagar; 30 juni, 5 juli, 7 juli och 10 juli. Först under den tredje dagen för överläggningar, den 7 juli, lämnade plötsligt en av nämndemännen rätten på grund av jäv. Detta kommunicerades emellertid inte till parterna, utan uppmärksammandes av åklagaren först vid genomgången av tingsrättens protokoll efter att domen meddelats.
– När jäv uppstår, brukar domstolen kommunicera det. Skälet är bland annat att parterna skulle kunna anse att jävet smittat övriga ledamöter i rätten. I sådant fall måste målet tas om. Ju längre in i målet man kommit, desto större är risken för smitta. Att domstolen i aktuellt fall inte kommunicerat situationen till oss parter är svårt att förstå, säger hon.
– Noterbart är även att nämndemannen, två månader efter genomgången bevisning, avgår samma dag som samtliga häktade i målet släpptes.
I sak ska jävet ska handla om att en av nämndemännen för drygt ett år sedan dömt en av de åtalade i ett annat mål, som även då berörde dennes koppling till ett visst sky-konto.
– Att nämnda sky-konto var aktuellt framgick av bevisuppgiften som gavs in till tingsrätten innan huvudförhandlingen, och av åklagarens sakframställan. Varför nämndemannen under sådana förhållanden inte avträdde tidigare, kan inte jag svara på, säger Anna Stråth.