Kritiska röster gör gällande att Advokatsamfundets regler försvårar advokatbyråers möjligheter att jobba med teknisk utveckling; att företag utanför byråvärlden gynnas och att svenska advokatbyråer riskerar att tappa i konkurrenskraft i förhållande till framförallt anglosaxiska byråer. Problematiken tas också upp i branschrapporten Framtidens jurist 2021. Andra aktörer i branschen menar dock att det finns goda skäl att behålla det nuvarande regelverket.
– Vi tycker inte att advokatbyråer ska riskera sitt oberoende, som lätt kan bli en följd av att man låter andra än advokater bli delägare, säger Richard Åkerman, advokat och delägare på advokatbyrån Hannes Snellman.
Advokatbyrån Synch är något av en pionjär i Sverige när det gäller att anställa utvecklare och ta fram egna AI-lösningar – men även större byråer har visat ett allt större intresse på området. Digitalisering, automatisering och användning av AI ses som en nödvändighet för att leva upp till framtidens krav och för att hänga med i konkurrensen. Tidsödande arbetsmoment effektiviseras, vilket frigör tid och resurser till mer kvalificerat juridiskt arbete.
Med hänsyn till svenska advokatetiska kärnvärden, bl.a. advokatens oberoende, får svenska advokatbyråer enligt samfundets regler inte bedriva annan verksamhet än just advokatverksamhet och får inte ägas av annan än advokater. Enligt Magnus Sundqvist, VD på Maigon, var just det den avgörande anledningen till att advokatbyrån Synch bildade ett fristående bolag (se separat artikel). Han menar att Advokatsamfundets regler hämmar advokatbyråers möjligheter att jobba med teknisk utveckling och att det på sikt kan innebära att förändring och utveckling främst drivs av företag utanför byråvärlden.
– Det kan dels röra sig om företagsvärlden som inte behöver förhålla sig till samfundets regler, dels det offentliga som har möjlighet att brett implementera nya lösningar och vars fokus ligger på samhällsnytta snarare än avkastning, säger han.
Svenska advokatbyråer på efterkälken?
Magnus Sundqvist tror inte att någon uppluckring av reglerna kommer att ske inom överskådlig tid.
– Det förs diskussioner med de flesta stora byråer och vi har haft diskussioner med Advokatsamfundet. Jag upplever inte att vi har mötts av någon förståelse för våra synpunkter. Inga regler kommer förändras till följd av teknisk utveckling, det är det svaret vi fått.
Den bilden bekräftas av Johan Sangborn, chefsjurist vid Advokatsamfundet. Han menar att svenska advokatbyråer idag ligger i framkant när det gäller att anpassa sin verksamhet till den tekniska utvecklingen – och att det inte finns någon anledning att ändra det gällande regelverket.
– Dessa syftar till att säkerställa advokatens oberoende och unika rättsstatliga roll och är därför särskilt angelägna. Svenska advokater arbetar på olika sätt med teknisk utveckling redan idag och har möjlighet att fortsätta göra det, även utan möjlighet att köpa upp teknikföretag.
Magnus Sundqvist varnar för att det finns en risk för att svenska advokatbyråer hamnar på efterkälken i konkurrensen med framförallt anglosaxiska advokatbyråer. Den svenska och den brittiska marknaden för juridiska tjänster skiljer sig åt väsentligt i många avseenden. När det t.ex. gäller möjligheten till externt ägande i advokatbolag, Alternative Business Structures, särskiljer sig Storbritannien i jämförelse med flertalet av EU:s medlemsländer.
– Jag tycker att vi i onödan tappar på marknaden i förhållande till utländska bolag. Svenska stora byråer kommer att få svårare att konkurrera om man inte får använda teknik på samma sätt, menar Magnus Sundqvist.
Johan Sangborn anser att advokatkårens oberoende har företräde framför den typen av argument – och betonar att konkurrenskraft beror på sammanhanget.
– De advokater/byråer som bedriver gränsöverskridande advokatverksamhet möter ständigt nya etablerings- och verksamhetsregler i värdlandet i förhållande till regleringen i hemlandet. De upplever därmed säkerligen såväl konkurrensmässiga fördelar som nackdelar beroende på i vilket land de tillhandahåller sina advokattjänster.
”Borde tillsätta en arbetsgrupp”
Mannheimer Swartling, Sveriges största advokatbyrå, har investerat stora belopp i mjukvaror och AI-system de senaste åren. Byråns flaggskepp på området, MSA Innovation Lab, sjösattes i februari 2019 och driver innovationsarbete samt samarbetar med forskare inom digitalisering. Det fungerar också som en bolagsinkubator, där flera bolag verksamma inom legal tech ingår. Även andra advokatbyråer, som Synch, har på olika sätt samarbetat med tech-bolag.
Jan Dernestam, Managing Partner på Mannheimer Swartling, är stolt över byråns tech-satsning men menar att det finns delar i dagens regelverk som försvårar samarbetet med bolag som utvecklar AI och annan teknik för advokatbyråerna.
– Vi har framfört till Advokatsamfundet att de borde tillsätta en arbetsgrupp som tittar på om några av dagens regler borde justeras för att den digitala utvecklingen inte ska hämmas.
Jan Dernestam menar att det ”inte nödvändigtvis” är så att samfundets regler idag hindrar en advokatbyrå att utveckla digitala applikationer genom ett hel- eller delägt dotterbolag. Som berörts ovan får dock en advokatbyrå inte bedriva annan verksamhet än just advokatverksamhet. Jan Dernestam betonar att det i sig är en bra regel – men att detta även borde kunna innefatta teknisk utveckling.
– En arbetsgrupp skulle kunna arbeta fram ett förslag till förtydligande som säger att ägande av ett dotterbolag, i vilket man uteslutande ägnar sig åt utveckling av digitala applikationer för advokatbyråer, ska anses ha ett direkt samband med advokatverksamheten och därmed vara tillåtet.
En sådan utveckling skulle inte, menar han, underminera samfundets regler.
– Man måste förstås fortfarande säkerställa att en sådan struktur inte leder till att advokatbyrån vid en eventuell försäljning av applikationerna försätter sig i en situation där exempelvis oberoendet, klientlojaliteten eller förbudet mot en ekonomisk intressegemenskap med klienter äventyras, säger han.
I dagsläget finns det dock inte några planer på att tillsätta en arbetsgrupp, säger advokatsamfundets Johan Sangborn.
Magnus Sundqvist betonar att advokatbyråer även möter konkurrens från revisionsbyråer som bygger juristavdelningar som satsar hårt på teknik och som inte behöver förhålla sig till samfundets regler. Jan Dernestam räds dock inte revisionsbyråernas satsning.
– Den lite enklare bulkjuridiken tas om hand av andra aktörer men den typen av uppdrag arbetar vi sedan några år inte längre med. Marknaden segmenteras hela tiden mer och mer. Ibland framställs det dessutom som att det skulle finnas en konkurrens mellan mindre nischbyråer och de största ledande advokatbyråerna, men det är snarare så att vi kompletterar varandra eftersom vi jobbar inom helt olika marknadssegment, säger han.
”Man får avstå från att befläcka advokat-varumärket”
Långt ifrån alla i advokatbranschen är dock övertygade om att samfundets regler bör ändras. Richard Åkerman, advokat och delägare på advokatbyrån Hannes Snellman, betonar att det finns goda skäl att behålla det nuvarande regelverket.
– Vi tycker inte att advokatbyrån ska riskera sitt oberoende, som lätt kan bli en följd av att man exempelvis låter andra än advokater bli delägare. Oberoende, tystnadsplikt och en strikt syn på etik är helt centralt för att upprätthålla en självständig advokatkår som i sin tur är en väsentlig del av ett rättssamhälle. Vi ska göra det vi är bäst på: juridisk rådgivning, som våra klienter till ett hundra procent kan lita på är i deras intresse och som inte påverkas av några andra lojaliteter.
Han menar att det i sak inte är något nytt att det presenteras nya idéer om hur man skulle kunna utveckla advokatverksamheten till att omfatta något annat – som t ex revisions-, management-, corporate finance – och nu IT- och konsulttjänster.
– Det skulle raskt urvattna vår självständighet. Vill man bedriva juridisk rådgivning i kombination med något annat, oavsett om det är en frisersalong eller IT-tjänster, så finns inget som hindrar att man gör det, men man får avstå från att befläcka advokat-varumärket.
Läs branschrapporten Framtidens jurist 2021 här.
Historien om legal tech-bolaget Maigon.
