Genom en enträgen men också kostsam tech-satsning kunde advokatfirman Synch i slutet av 2019 presentera ett nytt, effektivt AI-verktyg. De ville satsa och gå vidare med sin produkt – frågan var hur? Advokatsamfundets regler upplevdes som hämmande: man får inte ta in externt kapital och man måste vara advokat för att kunna vara ägare – vilket gjorde det svårt att rekrytera och behålla medarbetare som besitter teknisk nyckelkompetens. Som ett resultat av detta föddes i mars 2020 det fristående legal tech-bolaget Maigon. ”Man måste vara dedikerad och beredd att satsa finansiellt för att man ska få effekt”, säger Magnus Sundqvist, VD på Maigon.
Den affärsjuridiska advokatbyrån Synch, som har omkring 40 medarbetare, startade för snart åtta år sedan med en tydlig mission: att satsa på innovation och teknisk utveckling och därigenom bli en pionjär i den relativt trögrörliga juristbransch som ofta beskrivs som konservativ. Man ville vara en modern och annorlunda advokatbyrå där man undviker delägarfokus utan snarare arbetar som ett konsultbolag. Techbolag och startsups var en viktig kundgrupp från start.
– Det är inte en fråga OM den tekniska utvecklingen kommer att förändra branschen utan NÄR så kommer att ske. Jag bedömer det som omöjligt att en bransch skulle kunna ställa sig utanför digitaliseringen. Det har ju funnits andra branscher där den attityden har prövats och visat sig föga framgångsrik, säger Jim Runsten, CEO på Synch.
För snart fem år sedan påbörjade Synch arbetet med sin interna tekniska utveckling. GDPR närmade sig och framstod som en lovvärd utgångspunkt ur ett marknadsperspektiv med tanke på den omfattande dokumentation som lagstiftningen kräver. Man började söka efter samarbetspartners och besökte flera stora internationella AI-utvecklare – men det utmynnade i besvikelse.
– Det visade sig vara svårt att driva projekten då vi inte riktigt förstod varandra. Vi insåg att det var bättre att försöka själva, säger Magnus Sundqvist, som vid den här tiden var ansvarig för digitala tjänster på Synch.
Sagt och gjort. Flera jurister, som också behärskar programmering – en inte särskilt vanlig kombination – sökte sig självmant till byrån som ett resultat av byråns tech-profilering. Många av dem har en utländsk bakgrund som hade haft svårt att få jobb i Sverige – att lära sig programmering var ett sätt att vidga kompetensen.
– När man jobbar med legal tech är det förstås optimalt när det finns kompetens som både förstår den juridiska materian och har det tekniska kunnande som krävs, konstaterar Magnus.
Det första verktyget på plats
Synch initierade det första startup-programmet i Norden, SynchSandbox, redan 2018 där flera legal tech startups deltog. Utbytet var ömsesidigt: techbolagen fick juridiska insikter om hur branschen fungerar och Synch fick input gällande tekniska lösningar. Därefter började arbetet med att bygga den första produkten. Det gick snabbare än man hade föreställt sig.
– På ett halvår tog vi det från idé till en lanserad produkt som faktiskt kom till användning: Ett gratisverktyg som undersöker huruvida företag uppfyller GDPR:s krav. Den här erfarenheten gjorde att vi insåg att det är bättre att använda sig av interna resurser istället för konsulter, säger Magnus Sundqvist.
– Inom ett år hade verktyget användare från över 80 länder. Synch var redan kända i Norden men nu fanns det plötsligt användare på alla kontinenter. Det kändes stort när vi såg att någon i Peru använde vår SaaS-tjänst!
Men produkten gav inga intäkter – det var ju primärt ett marknadsförings- och utbildningsprojekt. Nu började man söka efter något mer kommersiellt gångbart. Tack vare Vinnovas legal tech-program beviljades Synch två miljoner kr för att bygga ett verktyg som kan granska data processings agreements. Ett samarbete med presumtiva kunder (däribland Bankgirot och Dustin) tog fart och man mottog värdefull feedback.
– Kundperspektivet är så klart viktigt. En vanlig fälla är att man endast tänker utifrån hur advokatbyråer fungerar. Eftersom vi vänder oss till vanliga bolag var det förstås viktigt att förstå hur deras verklighet ser ut.
Ett år senare, i slutet av 2019, kunde Synch presentera ytterligare ett verktyg som säkerställde att GDPR efterlevs och att innehållet i personuppgiftsbiträdesavtal är juridiskt korrekt.
– Vi har genom detta fått fram en effektiv produkt som enligt våra användare minskar den manuella tiden med närmare 80 procent – dessutom med en ökad kvalitet jämfört med en manuell granskning. Det rör sig om mycket avancerad AI, det finns ingen motsvarighet till detta när det gäller contract review i Norden, konstaterar Magnus.
Men det har inte varit gratis. Totalt rör det sig om mellan 10 000 – 12 000 nedlagda timmar som kostat minst 6-7 miljoner kr.
– Det understryker att man måste vara dedikerad och beredd att satsa finansiellt för att man ska få effekt, säger Magnus.
Advokatsamfundets ”hämmande regelverk”
Med den färdiga produkten dök nya frågor upp.
– Vi ville satsa! Men hur skulle vi få möjlighet att utöka teamet och ha råd med resurser till fortsatt utveckling och underhåll? Hur utvecklar vi vår affärsmodell och försäljning? Och hur ska vi attrahera och behålla medarbetare som har den rätta kompetensen?
Man stod inför ett vägskäl.
Advokatsamfundets regelverk upplevdes som en begränsning. Eftersom advokatbyråer inte får ta in externt kapital är det i princip omöjligt att snabbt skala upp produktionen om man önskar det. Organisationen runt en IT-tjänst kräver dessutom mycket resurser, kompetens och viss typ av organisation som är svårt att genomföra för en advokatbyrå av Synchs storlek. Nuvarande regler ansågs också försvåra försäljningen av produkten då samfundets krav på oberoende och jävskontroller sätter käppar i hjulet.
Regelverket gör det svårt att rekrytera och behålla medarbetare som inte är advokater. Om du är en duktig AI-utvecklare – varför skulle du vilja vara på en advokatbyrå om du inte kan bli ägare?
– Regelverket gör det svårt att rekrytera och behålla medarbetare som inte är advokater eftersom man måste vara just det för att kunna ha en ägarandel. Om du är en duktig AI-utvecklare – varför skulle du vilja vara på en advokatbyrå om du inte kan bli ägare? Skickliga programmerare är dessutom mycket åtråvärda på arbetsmarknaden, konstaterar Magnus.
För att slippa förhålla sig till Advokatsamfundets ”begränsande regelverk” föddes i mars 2020 det fristående bolaget Maigon, med Magnus Sundqvist som VD. Ett legal tech-bolag som utvecklar lösningar för avtalsgranskning – arbetet fortsatte alltså på den inslagna vägen.
– Vi fick tidigt in flera stora svenska bolag som kunder som såg värdet av att automatisera granskningen av avtal, både för att höja kvalitéten och minska ledtiden. Det tar idag mindre än 45 sekunder att granska 15 sidor avtal oavsett språk.
– Många bolag diskuterar digitalisering så vi har lätt att få träffa företag som är intresserade av vår verksamhet.
En gradvis förändring av branschen
Hur kommer advokatbyråer använda sig av den här typen av tjänster och hur kommer det påverka branschen?
– Kunderna använder Maigons tjänst för att kapa bort en del av det tråkiga och repetitiva arbetet, men också för att öka den redan höga kvaliteten på granskningen. Advokatbyråer, likt övriga samhället, har digitaliserats och fortsätter att digitaliseras. Förändringen kommer att fortsätta vilket innebär att rutinjobbet kommer att minska, till förmån för mer kvalificerat juridiskt arbete.
– Det innebär att debiterbara timmar kommer att försvinna medan andra kommer att uppkomma. Den tekniska utvecklingen tar inte bort juristens roll utan förändrar den, betonar Magnus.
Det är viktigt att ägarkretsen ser det som en integrerad del av verksamheten, och är beredda att satsa långsiktigt finansiellt. För det tar tid och kräver resurser som inte är debiterbara.
Han konstaterar att Maigons målgrupp har vidgats från de bolagsjurister som man initialt såg framför sig.
– Vi har bland annat märkt att inköpsavdelningar efterfrågar våra tjänster. De vill snabba upp sina processer och inte engagera sina jurister i varje fråga eftersom det ofta kan ta lång tid att få svar. Genom ett sådant här verktyg kan de istället få ett snabbt svar på en specifik fråga eller i vilken utsträckning ett avtalsförslag följer just det bolagets standard. På så sätt kan man effektivisera avtalshanteringen och begränsa det arbete som behöver göras av en intern jurist på bolaget.
Magnus framhåller vikten av att hela byrån är med på tåget om en byrå står inför en intern tech-satsning.
– Det blir inget bra om det blir ett slags fristående hobbyprojekt med ett gäng personer i ett rum. Det är också svårt att lyckas med teknikutveckling på en byrå med konservativ kultur. Det måste finnas en förståelse för att teknik kan förändra arbetssätt och att det är en fördel för framtiden.
– Det är särskilt viktigt att ägarkretsen ser det som en integrerad del av verksamheten, och är beredda att satsa långsiktigt finansiellt. För det tar tid och kräver resurser som inte är debiterbara.
Det finns också fördelar ur ett marknadsföringsperspektiv att arbeta med tech – man särskiljer sig från andra byråer.
– Att jobba med utveckling/AI skapar en stolthet på byrån och blir en stor del av byråns identitet. Det skapar också trovärdighet i förhållande till kunder som brinner för legal tech. I många fall har kunden kommit mycket längre på den digitala resan än deras advokatbyrå.
