Vilken roll bör jurister spela i den gröna omställningen?

Jurister verkar ha ett allvarligt problem.

Även om det vid det här laget måste stå klart för alla att klimatförändringar orsakade av människan är verkliga och allvarliga, verkar de flesta jurister fortfarande anse att detta är ett ämne som hör hemma på marknadsavdelningen. På en fråga från Norstedts Juridik och Karnov Group svarade 54% av juristerna att deras arbetsplatser bör anta en hållbarhetspolicy för att stärka företagets allmänna rykte.

Jag är själv advokat och engagerad i klimatfrågan. Det oroar mig att mer än hälften av juristerna i Skandinavien fortfarande betraktar den gröna omställningen och klimatförändringarna som frågor som rör företagets varumärke. Jag måste dock erkänna att svaren inte kommer som en överraskning.

Första gången jag stötte på ett företag som bedrev all CSR-verksamhet på kommunikationsavdelningen blev jag mycket förvånad. I dag är jag medveten om att det är helt normalt att initiativ för social eller grön omställning har med marknadsföring att göra.

Grön varumärkesstrategi används flitigt av branscher och sektorer vars affärsmodeller är på kollisionskurs med framtida krav på ett samhälle med mindre koldioxidavtryck.

Marc Malmbak Stounberg | Advokat, SIRIUS advokater

Dessa företag och branscher har ett naturligt intresse av att regleringar och beskattning i största möjliga utsträckning inte berör deras sektor. Självfallet vårdar de aktivt detta intresse hos politiker, konsumenter och allmänheten. Ett sätt att göra detta på kan vara att begränsa sina klimatinsatser till en fråga om skrivarpapper, energisnåla glödlampor på kontoret och kanske till och med att resa med tåg i stället för flyg eller bil. I verkligheten är dessa åtgärder dock långt ifrån tillräckliga om vi ska kunna uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C° enligt Parisavtalet.

Den gröna omställningen medför krav på hållbara rättsliga lösningar

Detta vet vi redan: Det krävs en grundläggande förändring om vårt samhälle ska bli hållbart. Vi måste ändra vårt sätt att leva, äta, resa osv. Vi har byggt ett globalt samhälle på konsumtion i en omfattning som kräver fyra planeter i stället för en. En köttfri dag i matsalen ger oss lika stor chans till framgång som en snöbolls chans i helvetet.

De samhällsförändringar som krävs av den gröna omställningen kommer att medföra krav på hållbara rättsliga lösningar. Det är just här som jurister har möjlighet att göra avgörande skillnad. Det innebär inte bara höga krav på yrkeskunskaper utan i lika hög grad på integritet och engagemang, vilket går utöver det enskilda företagets rykte.

Norstedts Juridik och Karnov Group frågade jurister från den offentliga sektorn, företag
och advokatbyråer om deras inställning till hållbarhet. Jämfört med de andra två
grupperna svarar ungefär dubbelt så många advokater nej på frågan om deras företag
har en hållbarhetsplan. Om den juridiska sektorn prioriterar klimatfrågorna så lågt som
undersökningen visar är det svårt att föreställa sig att jurister kan vara förkämpar för den gröna omställningen.

Samtidigt måste jurister vara försiktiga så att de inte spelar den motsatta rollen. Genom historien har det inte saknats exempel på hur lagen har använts för att rättfärdiga det rådande samhället när nödvändiga sociala förändringar har dykt upp.

Juridiken är redan en central stridslinje i konflikten mellan dem som vill påskynda den gröna omställningen och dem som vill prioritera annorlunda. Ett exempel är klimatlagen. Danmark har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 70% till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Ett ädelt och ambitiöst mål på pappret. Enligt det förberedande arbetet för klimatlagen ingår dock inte danska transportföretag i beräkningen av växthusgasutsläpp. Detta kan tyckas vara en liten detalj, men den är viktig. Enligt klimatlagens beräkningsmetod har utsläppen av växthusgaser minskat med 43% mellan 1990 och 2020, men när danska transportföretag inkluderas i beräkningen har utsläppen minskat med endast 4%, dvs. mindre än en tiondel av de officiella siffrorna i klimatlagen. Detta enligt Danmarks statistik. Ett annat exempel på hur lagstiftningen fungerar i den gröna omställningen är det ökande antalet klimaträttsliga fall som för närvarande pågår runt om i världen. Förra året dömdes den tyska regeringen för att inte ha följt  bestämmelserna i den tyska konstitutionen om naturskydd. Regeringen ålades att införa specifika mål för minskning av växthusgaser. Kort efter domen höjde den tyska regeringen sina klimatambitioner avsevärt. Under de senaste åren har även  myndigheterna i Nederländerna och England dömts för att inte ha uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i fråga om klimatet. Någon dom har ännu inte avkunnats i klimatmålen i Danmark, men just nu pågår flera klimatmål i danska domstolar.

Klimatdomstolar visar att advokater har en viktig roll att spela i den gröna omställningen, precis som advokater historiskt sett har tagit på sig rollen som vakthund i samhället. Detta för mig tillbaka till Norstedts Juridik och Karnov Groups rapport, Framtidens jurist 2022, och en annan fråga: Om jurister är utmanade i allmänhet, är advokater det i synnerhet.

Norstedts Juridik och Karnov Group frågade jurister från den offentliga sektorn, företag och advokatbyråer om deras inställning till hållbarhet. Jämfört med de andra två grupperna svarar ungefär dubbelt så många advokater nej på frågan om deras företag har en hållbarhetsplan. Om den juridiska sektorn prioriterar klimatfrågorna så lågt som undersökningen visar är det svårt att föreställa sig att jurister kan vara förkämpar för den gröna omställningen.

Denna artikel förmedlar författarens personliga ställning.

Ytterligare trender i juristbranschen går att läsa om branschrapporten Framtidens jurist 2022. I årets rapport lyfter Skandinaviens jurister ett ökat krav på balans mellan arbete och privatliv, vikten av ny teknik, digitalisering och legal tech för en ökad produktivitet samt att hållbarhet är det som lockar framtidens jurister till nya arbetsgivare.