Som företrädare för Sveriges advokatsamfund, kan vi, precis som rapporten ringar in, konstatera att teknik blir allt viktigare inom juridiken. Advokatsamfundet är en privaträttslig organisation där landets alla advokater är ledamöter och vi följer den tekniska utvecklingen av det som rör advokatverksamhet noga.
För att kunna omfamna AI-lösningar som förenklar verksamheten för advokatbyråer krävs, precis som rapporten lyfter fram, utbildning/fortbildning i hur AI-verktygen ska användas. Inom advokatkåren finns en oro att man inte får tillgång till tillräckligt bra vägledning för att kunna tillgodogöra sig tekniken optimalt. En fråga som rapporten tar upp är också vem som bär ansvaret för att säkerställa nödvändig utbildning – den frågan är något som bör diskuteras vidare bland advokater. Det ser ju väldigt olika ut vad gäller det ansvaret inom branschen med allt från enmansbyråer till större byråer med flera hundra medarbetare.
Och även om tekniken tar över de enklare juridiska uppgifterna på sikt, är utbildning och utveckling av unga jurister avgörande för advokatbranschens framtid. Att förbereda nya generationer av advokater på en teknikbaserad verklighet kräver förändringar både i utbildningssystemet och på advokatbyråerna i dag.
Vi ser att AI-utvecklingen har fört med sig både nya möjligheter och skapat viss oro bland advokatbyråerna. Tekniken har potential att förbättra effektivitet och kvalitet i rättssystemet – men kan samtidigt innebära betydande risker, som inte går att blunda för.
Eva-Maj Mühlenbock | Ordförande, Sveriges Advokatsamfund
Exempelvis kan nämnas att risken finns att AI-system utvecklas med hjälp av snedvridna och partiska data. Det kan leda till att beslut fattas på osakliga grunder. En annan utmaning med AI är dess förmåga att hitta korrelationer mellan datapunkter, även där korrelationerna inte innebär orsakssamband. Det kolliderar med det juridiska tänkandet, där orsakssamband har central betydelse.
Något som står klart är att AI förändrar advokaternas arbetsmetoder. Men det innebär inte att advokatbyråerna får färre arbetsuppgifter. I stället kan byråerna använda AI som verktyg för att öka effektiviteten och fokusera på mer kvalitativt arbete. Med hjälp av AI kan många enklare tjänster och rutinuppgifter på advokatbyråerna automatiseras. Därmed kan byråerna frigöra kvalificerad juristkapacitet till att utföra komplexa uppdrag som kräver mänskligt omdöme och expertis. Viktigt är att understryka att advokater tillför mänskliga värden och kreativitet i klientuppdragen som AI, åtminstone inte ännu, kan ersätta.
Tekniken ställer också nya krav på advokatbyråerna och kan tvinga fram nya affärs- och debiteringsmodeller. Med AI kan byråerna erbjuda nya advokattjänster, som det inte har varit rimligt att utföra tidigare, och skaffa konkurrensfördelar – förutsatt att de följer med i utvecklingen och uppfyller klienternas förväntningar på effektivisering.
Mia Edwall Insulander | Generalsekreterare, Sveriges Advokatsamfund
En central fråga är dock att advokater är bundna av stränga etiska regler, som också gäller AI-tjänster. Det förklarar att införandet av AI på svenska advokatbyråer präglas av försiktighet. Särskilt AI som används på öppna plattformar väcker advokatetiska frågor. Risken är att konfidentiell information sprids genom chattbottar eller transkriptions- och översättningsverktyg.
För övrigt – och viktigt i sammanhanget – är att advokater är skyldiga att ha tillräcklig kompetens för sina uppdrag. Det är en grundläggande advokatetisk princip. Advokaten måste ha teknisk kunskap om AI för att kunna ställa de rätta frågorna och förstå hur AI-systemen fungerar.
Summa summarum – precis som rapporten tar upp är vi eniga i slutsatsen att framtiden behöver innovation – och här måste advokatbranschen se till att det finns goda förutsättningar för att ligga i framkant.
Läs hela branschrapporten, Framtidens jurist 2023.
