Automatisering och effektivisering kan helt eller delvis ersätta juristens roll vid enklare uppdrag i framtiden, tror den skandinaviska juristbranschen. Tilltron är stark till att ny teknik kommer att gagna arbetet på olika sätt – teknikoptimismen tycks vara på frammarsch. Men det finns alltjämt ett frustrerande glapp mellan den föreställda nyttan och implementeringen av nya tekniska verktyg – som i värsta fall kan resultera i en ökad administrativ börda. En hel del arbete återstår alltså för att integrera den nya tekniken. Det framgår av branschrapporten Framtidens jurist.
Enkätundersökningen Framtidens jurist bygger på svar från över 3 000 jurister i Norge, Sverige och Danmark som arbetar på advokatbyråer, bolag och i offentlig sektor.
I förra årets undersökning framkom bilden av att skandinaviska jurister ansåg att det var mer snack än verkstad när det gäller legal tech; storslagna löften om teknikens välsignelser återspeglades inte i den stressiga vardagen. Tidigare rapporter har också påvisat en viss skepticism gällande möjligheterna för ny teknik att förändra branschen. Nu är tongångarna delvis annorlunda. Årets rapport speglar en ökad optimism om att ny teknik kan höja produktiviteten och minska rutinarbetet.
60 procent av de tillfrågade juristerna anser att tekniken är en av drivkrafterna bakom utvecklingen av branschen. Man hoppas främst att tekniken ska hjälpa till med att automatisera och effektivisera arbetsflöden; till den grad att tekniken i vissa fall helt eller delvis kan ersätta juristens roll vid enklare uppdrag. Omkring 75 procent av juristerna tror att ny teknik kan öka såväl produktiviteten som att bidra till att förbättra kvaliteten på deras arbete. Med teknikens hjälp hoppas man spara tid som man kan lägga på verkligt kvalificerat juridiska arbete.
Caroline Wiroth | PR och Kommunikationsansvarig på Norstedts Juridik
– Det är tydligt att Sveriges jurister ser hur införandet av ny teknik kommer att forma framtida arbetssätt och juridiska processer och att man ser fördelarna det kan medföra. Data i rapporten visar också att det finns en tydlig förväntan på att teknikfrågan måste finnas med på ledningsgruppens dagordning, säger Caroline Wiroth, PR och Kommunikationsansvarig på Norstedts Juridik.
Generationstillhörighet påverkar inställningen
Vilken generation man tillhör har viss inverkan på hur man ser på teknikens betydelse. Bland de mest erfarna (+30 års erfarenhet och åldersgruppen 60–69 år) är det exempelvis färre som anser att teknik för automatisering är ett av de viktigaste områdena. Vissa röster i branschen gör gällande att viss typ av utveckling rentav riskerar att hämma produktiviteten: ”Mitt intryck är att ökad digitalisering tenderar att leda till nya arbetsmoment och mer administration och därför sällan leder till effektivitet”, lyder det krassa enkätsvaret från en svensk jurist som är verksam i den offentliga sektorn.
84 procent av de tillfrågade juristerna anser att teknik måste finnas med på ledningens dagordning
– En stor andel respondenter i alla tre länder delade i fritextsvar med sig av sina tankar kring teknikutveckling och teknikens betydelse. Där ser vi att det finns en diskrepans mellan förståelsen av nyttan av teknik och hur man faktiskt upplever nya digitala verktyg. Om den tekniska lösningen inte är användarvänlig adderar den i stället ytterligare administration och ses som ett hinder snarare än som något som underlättar, menar Caroline Wiroth.
84 procent av de tillfrågade juristerna anser att teknik måste finnas med på ledningens dagordning. Det handlar om nödvändiga anpassningar till utvecklingen som helt enkelt måste göras, av ren självbevarelsedrift om inte annat. Många aktörer i juristbranschen lägger stora resurser för att säkerställa att man är med i utvecklingen och helst ligger steget före. Etablerade advokatbyråer måste vara vakna och se till att man inte halkar efter; det finns flera aktörer som visat vägen för hur man kan utmana de stora advokatbjässarna genom målmedvetna och nischade legal tech-satsningar.
”Här finns affärsmöjligheter”
Förra årets rapport visade att över 80 procent av juristerna ansåg att pandemin hade påskyndat användningen av digitala verktyg. Av årets rapport kan man dra slutsatsen att det råder närmast total konsensus (97 %) om att det är mycket eller ganska viktigt för framtida jurister att förstå och använda digitala verktyg. ”Advokater måste lära sig att hantera ny teknik, i dag är vi hopplösa”, lyder det stenhårda omdömet från en av de tillfrågade advokaterna i undersökningen.
En intressant kuriositet, vars förklaring för närvarande är höljt i dunkel, är att norska jurister i högre grad än sina danska och svenska motsvarigheter anser att detta är en mycket viktig färdighet för framtiden. En uppfattning som av någon outgrundlig anledning delas av fler kvinnor än män.
Jurister kräver användarvänliga verktyg
Rapporten påvisar också skillnader beroende på i vilken sektor man arbetar i: jurister som arbetar på advokatbyråer (63%) anser att det är mycket viktigt att förstå och använda digitala verktyg i framtiden, jämfört med 70% i offentlig sektor och 67% i företagssektorn. Men oavsett arbetsområde innebär de ökade kraven gällande grundläggande teknisk kompetens förstås inte att yrkeskåren ska omvandlas till deltidsprogrammerare – snarare tvärtom.
– Jurister kräver användarvänliga verktyg. Här finns affärsmöjligheter – de företag som knäcker UX-koden för juridiska tjänster kommer ligga bra till framöver, betonar Caroline Wiroth.
En lång bit kvar
Rapporten visar dock att det i allmänhet är det mycket få (5-10 %) av de tillfrågade som uppfattar ny teknik som en integrerad del av sin sektor. I synnerhet de jurister som är verksamma i den offentliga sektorn menar att de knappt har kommit i gång överhuvudtaget (35% jämfört med 28% på advokatbyråer och 15% i företagssektorn). ”Man skulle kunna göra mycket, både snabbare och effektivare, om det fanns stöd för att implementera lösningar”, menar en frustrerad jurist som är verksam i den offentliga sektorn i Danmark.
Många jurister, särskilt på privata företag och i organisationer, förmår inte att själva uppskatta hur långt deras sektor har kommit i den tekniska utvecklingen. Det kan möjligen vara en indikation på på att många är så upptagna med sitt arbete att man inte riktigt har hunnit reflektera över frågan. En annan bidragande faktor kan vara att teknik är ett komplicerat område att förstå och utvärdera för de anställda.
– Att endast en liten del av juristerna i alla tre sektorerna i undersökningen anser att ny teknik redan är integrerad är intressant. Det kan tyda på att man ser det som en pågående process, det vill säga att man är medveten om att man aldrig når fullständig integration. Men det är uppenbart att många, framför allt de som arbetar i offentlig sektor, anser att man knappt har börjat. Den resan blir intressant att följa de kommande åren, avslutar Caroline Wiroth.
Ytterligare trender i juristbranschen går att läsa om branschrapporten Framtidens jurist 2022. I årets rapport lyfter Skandinaviens jurister ett ökat krav på balans mellan arbete och privatliv, vikten av ny teknik, digitalisering och legal tech för en ökad produktivitet samt att hållbarhet är det som lockar framtidens jurister till nya arbetsgivare.
