Allt fler, från stora advokatbyråer till den ensamme juristen, berörs av lagstiftningen kring penningtvätt och terrorfinansiering. Regelverket har ändrats 15 gånger under de senaste åtta åren, enligt Martin Nordh, Head of Risk Process Management i en av världens största banker och en av experterna på området. Det blir därför allt viktigare att hänga med i den snabba utvecklingen.
Läs om Martin Nordhs aktuella e-kurs Penningtvättslagen i praktiken.
Att rättsområdet är så politiskt laddat är det som gör att förändringarna sker så ofta, enligt Martin Nordh.
- Det är en ganska reaktiv lagstiftning. I praktiken är det så att när det händer något stort i världen, särskilt som har med terrorism att göra, så uppdateras regelverken.
Andra medialt uppmärksammade händelser såsom härvan med de så kallade Panamadokumenten, vilket svenska och internationella medier slog upp stort härom året, gör också att det blir politik av det, menar han.
För Martin Nordh har den snabba rättsutvecklingen inneburit att han redan ett år efter sin första e-kurs i ämnet var tvungen att göra en helt ny kurs; Penningtvättslagen i praktiken. Främst för att EU:s fjärde penningtvättsdirektiv implementerades i Sverige genom en ny penningtvättslag (2017:630) förra året.
Över tid har tillämpningen av regelverken kommit att ha ett ökat fokus på terrorfinansiering, från att tidigare mest ha handlat om penningtvätt. Samtidigt har tillämpningsområdet vidgats så att allt fler berörs. Först var inriktningen mest mot bank- och finanssektorn men nu är det nu många fler som omfattas, inte minst advokater och jurister.
Inte bara det som är brottsligt omfattas
Den allmänna riskbedömningen och rapporteringsskyldigheten är exempel på två saker som alla som berörs av lagstiftningen måste ägna särskild uppmärksamhet åt.
- I riskbedömningen ska du analysera brottstrender och kända brottsliga tillvägagångssätt och hur just din verksamhet är exponerad. Du ska med andra ord kunna känna igen när en skurk kommer in genom dörren och förstå hur din verksamhet kan utnyttjas av kriminella, förklarar Martin Nordh.
- Resultaten ska sedan användas för att skapa effektiva kontroller, t.ex. särskilda fördjupade kundkännedomsfrågor till vissa klientgrupper. Det är inte helt enkelt att göra en bra riskbedömning, och Advokatsamfundet skulle kunna förbättra sin vägledning kring det.
I fråga om rapporteringsskyldigheten ligger en skyldighet i att göra finanspolisen uppmärksam på att en transaktion kan ha koppling till penningtvätt eller terrorfinansiering.
- Det som i realiteten har skett är att lagstiftaren har skjutit över på privata företag att samla in kriminalunderrättelseinformation eftersom staten inte har möjlighet att göra det själv med samma effektivitet och i samma omfattning.
Lättnader för advokater och jurister
För yrkesverksamma jurister finns det dock lättnader, vilket bland annat har med advokatrollen att göra. En försvarare i ett brottmål ska exempelvis inte behöva rapportera till finanspolisen om denne får reda på var ett rånbyte finns. Men gränserna kan vara svåra att dra enligt Martin Nordh.
- Bara för att någon blir ens klient innebär inte det att man har fått ett frikort. Den som är åtalad kanske vill ha hjälp med helt andra transaktioner som inte rör själva brottet, då undgår man inte reglerna om penningtvätt.
- Mycket ansvar läggs på den enskilde advokaten och juristen. Och för de som har blandad praktik kan gränsdragningen bli jättesvår.
Före detta polis som sadlade om
Martin Nordh arbetade tidigare som polis i nästan tio år, bland annat med grov organiserad brottslighet. Efter att ha studerat juridik arbetade han på justitiedepartementet med frågor som rörde den mellanstatliga organisationen FATF (Financial Action Task Force) och penningtvättsregelverken. Sedan gick han vidare till en av Sveriges största banker som behövde förstärka kompetensen kring penningtvätt och terrorfinansiering.
- Jag vill göra skillnad och göra gott. Jag har alltid tyckt att terrorism är ett jätteintressant ämnesområde. Det är lika mycket politik som brottsbekämpning och kanske för första gången har det privata näringslivet och rättsväsendet ett gemensamt intresse att göra världen lite säkrare.
Se film och läs mer om Martin Nordhs e-kurs Penningtvättslagen i praktiken.