Skatteverket vill lämna förtydliganden kring vissa frågor som lyfts i krönikan ”Oskälig bevisbörda för att få forskningsavdrag” av Hanna Landelius manager på Aspia, som publicerades den 26 oktober.
När det gäller Skatteverkets handläggning av avdrag från arbetsgivaravgifter hanteras dessa utifrån de regler som gäller för vår utredningsskyldighet och utifrån Skatteverkets strategi för kontroll. I alla våra utredningar ska vi fatta väl underbyggda beslut, omfattningen av en utredning kan variera då ett ärende ska vara tillräckligt utrett i ljuset av omständigheterna i det enskilda fallet.
När det gäller forskningsavdraget lämnar företagen i flera fall in en omfattande dokumentation för att visa att de i lagtexten uppställda kriterierna är uppfyllda. Detta kan innebära att handläggningstiden blir längre särskilt om underlagen behöver kompletteras. Det är kriterierna i den svenska lagstiftningen som ska uppfyllas och det är det som dokumentationen ska styrka.
För att våra beslut ska vara så väl utredda som det enskilda ärendet kräver så har Skatteverket i vissa ärenden begärt ett sakkunnigutlåtande som en del av det underlag vi lägger till grund för vår bedömning i det enskilda ärendet. Sakkunnigutlåtandet tillsammans med övrigt underlag för bedömning kommuniceras inför beslut med företaget.
Det är socialavgiftslagens definition av forskning och utveckling som gäller. Den definitionen är generellt snävare än vad näringslivet ofta betecknar som forskning och utveckling. För att få forskningsavdrag krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda vad gäller anställdas ålder, arbetstid och själva arbetet med forskning och utveckling. Det är arbetsgivaren som för varje redovisningsperiod ska visa att kriterierna är uppfyllda för forskningsavdraget.
Vid bedömningen av om arbetsgivaren har visat att förutsättningarna för avdraget är uppfyllda tillämpas samma beviskrav och bevisbörda som allmänt gäller inom skatterätten.
När det gäller kriteriet att den anställde ska ha arbetat med kvalificerat arbete inom forskning eller utveckling framgår det tydligt av förarbetena till lagtexten att stödfunktioner inte omfattas av lagtexten även om dessa stödfunktioner uteslutande stödjer forskning eller utveckling.
I de ärenden gällande forskningsavdraget som avgjorts av domstol har domstolen i de flesta domsluten delat Skatteverkets bedömning.
Skatteverket kan förstå att reglerna kring forskningsavdraget kan uppfattas som svåra att tolka, på vår hemsida finns bra stöd att få.
Regeringen har tillsatt en utredare som ska se över forskningsavdraget. Utredaren ska bland annat analysera definitionen av forskning och utveckling samt ansökningsförfarandet.
Skatteverket är positivt till att regeringen tillsatt en utredning av forskningsavdraget, i syfte att underlätta tolkning och tillämpning och för att se över om reglerna kan bli mer förutsägbara. Skatteverket välkomnar också att förfarandet kring prövning av rätten till avdrag ses över.