Att covid-19 pandemin påverkat oss alla är det ingen tvekan om. Men hur och till vilken grad och vilka implikationer har exempelvis distansarbete, färre sociala kontakter och mer digitala arbetssätt haft på Sveriges jurister?
Pandemin har fått juristbranschen att ta stora steg vad gäller digitalisering och implementering av nya tekniska hjälpmedel. Men har arbetsmetoder och processer hängt med, finns det glapp och i så fall var?
Denna artikel belyser fritext-svaren från undersökningen Framtidens jurist 2021.
Pandemin har underlättat livspusslet men försvårat kunskapsutbytet
42% av respondenterna i årets branschrapport, Framtidens jurist 2021 anser att deras work-life balance påverkas positivt av pandemin. Respondenterna berättar om mindre stress i vardagen då de inte behöver pendla till arbetet samt hur de exempelvis kan hämta tidigare på skola eller förskola. Livspusslet blir enklare och de får mer tid för familj och vänner. Det är välbehövligt för en bransch med stressfyllda och långa arbetsdagar.
Samtidigt beskriver respondenter hur distansarbetet skapar oro. Att de tagit på sig mer arbete under pandemin för att säkerställa att deras arbetsgivare uppfattar att de levererar. De berättar att distansarbetet inneburit att de naturliga pauserna under dagen försvunnit och att de upplever en förväntan från sin arbetsgivare om att alltid vara uppkopplad. De beskriver också hur kunskapsutbyte försvåras på grund av frånvaron av naturliga möten på kontoret där olika frågor kan diskuteras mellan ärendena. Det skapar stress och leder till att arbetsuppgifter tar längre tid.
Även om jag uppskattar att work-life balance har blivit mycket bättre så har arbetsbördan ökat något enormt. Rasterna och avbrotten i arbetet under en arbetsdag har minskat och det finns en förväntan på att man ständigt är vid datorn.
Distansarbete suddar ut gränsen mellan arbetsliv och privatliv
Det är tydligt att distansarbete medför fördelar men också utmaningar. Data från årets undersökning, Framtidens jurist 2021, och dess fritextsvar, tydliggör att Skandinaviens jurister känner stort behov av social tillhörighet och att distansarbete ställer stora krav på individen att själv ansvara för sitt arbetsschema och planering. Något som hos många kan leda till ökad arbetstid då gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut eftersom arbetet ständigt är närvarande hemma. Respondenter upplever också att de behöver göra mer för att leverera värde på distans. Att deras arbetsgivare har uppfattningen att de arbetar mindre för att de arbetar hemma och att de känner sig övervakande av arbetsgivare som hör av sig ofta. Hur dessa frågor kan hanteras blir viktiga att diskutera framåt.
Så här berättar respondenterna i årets rapport Framtidens jurist 2021.
- Min work-life balans är helt off, jag jobbar dygnet runt och dagarna flyter ihop.
- Jag har längre digitala möten. Tätare mellan möten. Svårare att hitta tid för inläsning och analys. Alltmer flytande arbetstid.
- Även om jag uppskattar att work-life balance har blivit mycket bättre så har arbetsbördan ökat något enormt. Rasterna och avbrotten i arbetet under en arbetsdag har minskat och det finns en förväntan på att man ständigt är vid datorn. Innan pandemin så kunde man ta luncher utanför kontoret och ta raster vid kaffemaskinen. Det var inte konstigt. Nu bokar många möten över luncherna istället som att tid för lunch plötsligt har försvunnit nu när man jobbar digitalt.
Att arbeta hemifrån har haft både positiva och mindre positiva konsekvenser. Det sparar tid att slippa pendla, men kunskapsutbytet försvåras eftersom du tappar alla naturliga möten på kontoret där juridik diskuteras mellan ärendena.
- Svårare att hålla isär jobb och privatliv, gränsen har suddats ut. Upplever att arbetsgivaren har mindre respekt för fritid. Arbetsgivare tror att man jobbar mindre för att man jobbar hemma vilket har gjort att de tror att de kan höra av sig i tid och otid för att man ändå vilar upp sig. Arbetsgivare upplevs mer stressad (antagligen över hur framtiden ser ut för byrån) vilket påverkar hela arbetsplatsen och "piskar" på stressen för alla medarbetare.
- Att arbeta hemifrån har haft både positiva och mindre positiva konsekvenser. Det sparar tid att slippa pendla, men kunskapsutbytet försvåras eftersom du tappar alla naturliga möten på kontoret där juridik diskuteras mellan ärendena.
- Hemarbete och mindre kontakt med kollegor ger mindre positiv energi. I vanliga fall upplever jag att mina kollegor och chefer ser mig mer och ger mig därför mer glädje positiv energi. Själva arbetet kan jag göra lika bra hemma men energin saknas.
- Pandemin har haft mycket negativ påverkan och det har varit svårt att få någon typ av meningsfullt stöd. Hemarbetet alla dagar har inneburit arbete dygnet runt i stället för som vanligt 40 timmar i veckan på kontoret. Det ringer, kommer mejl och förfrågningar dygnet runt som inte går att stänga av och det är inte möjligt att få semester eller komma bort från jobbet eftersom jag hela tiden är hemma. Det har inte varit möjligt att ordna någon arbetsplats. Det har inte varit möjligt att träffa någon eller få stöd och avlastning från kollegor. Arbetsuppgifterna har förväntats genomföras på distans trots att det inte varit möjligt med gott resultat.
- Att jobba hemifrån har lett till mindre stress i livet - det är lättare att få arbeta ostört och välja själv när man ska vara nåbar och/eller störas av brus (jämfört med öppna kontorslandskapet på jobbet). Jag har mer ork att jobba fler timmar, blir oftast inte lika hjärntrött som när jag jobbar på plats.
- Känner mig mer ensam, svårt med snabb input i frågor dvs att få tag i kollegor när man behöver rådfråga, vet inte vad som är på gång på arbetsplatsen. Det man tidigare hörde i korridoren eller över en lunch dvs vad som andra gör eller är på gång på arbetsplatsen är borta, oroar mig mer över saker och grubblar mer på nätterna. Arbetsplatsen hemma är inte fullt anpassad för arbete en hel dag, så med det kommer nackproblem, ryggproblem etc. Det finns dock positiva sidor också - slipper åka kommunalt och lunchpromenader för att få se människor.
- Det är svårare att upprätthålla en gräns mellan arbete och fritid och det sliter på kroppen att jobba hemifrån då jag saknar kontorsstol och stor skärm.”
- Samverkansklimatet påverkas negativt av att vi i min organisation arbetar fullt ut virtuellt och utan rörlig bild. Det gör det svårare att fånga signaler från kollegor och medarbetare. Vissa möten bör vidare hållas fysiskt vilket inte går. Det har lett till fler konflikter och att konflikter eskaleras till onödigt höga nivåer. Jag stressas av att mina förmågor inte längre kommer till sin rätt på grund av att det virtuella distansarbetet motverkar samverkan som är mitt viktigaste verktyg.
Psykisk ohälsa ett tabu?
Rapporten, Framtidens jurist 2021, visar tydligt att även om work-life balance har förbättrats för många (42%) så har branschens hälsa och välmående inte gjort det. Juristbranschens välmående är ett hett ämne vilket också bekräftas av årets undersökning!
62% av respondenterna i rapporten Framtidens jurist 2021 svarar att de upplever stress och ångest i sitt arbetsliv. De kommenterar också att detta är välkänt i branschen. Samtidigt anser endast 9% att branschen gör tillräckligt för att komma till rätta med problemet och 45% anser att den psykiska ohälsan i branschen är tabu.
Så här berättar respondenterna
- Jag känner ångest, oro, stress, depression.
- Juristyrket är fantastiskt men det är en hård bransch. Ribban är hög och man förväntas arbeta oerhört mycket. Unga jurister blir ofta utnyttjade med låga löner men förväntas arbeta mycket övertid. Psykisk ohälsa är fortfarande tabu och något man inte riktigt accepterar i branschen men den ökar inom branschen.
- Framtiden för juristyrket kan endast säkras om arbetsgivarna faktiskt tar till sig av den kritik som ofta riktas mot dem, såsom arbetsvillkor som egentligen inte efterlevs och svårigheter att kunna leva ett balanserat liv mellan arbete och fritid.
- Juristbranschen måste vakna upp och inse att det inte håller att ha debiteringskrav på sina anställda och meritera dem som sitter kvar sent på kvällarna, det driver och gynnar en miljö som förespråkar stress och övertid vilket i längden leder till utmattning och andra hälsoproblem. Det måste finnas ett hållbarhetstänk. Det är den anställdes ansvar att genomföra sitt jobb, men det är arbetsgivarens ansvar att den anställde är rimligt belastad.
Framtiden för juristyrket kan endast säkras om arbetsgivarna faktiskt tar till sig av den kritik som ofta riktas mot dem, såsom arbetsvillkor som egentligen inte efterlevs och svårigheter att kunna leva ett balanserat liv mellan arbete och fritid.
- På något sätt bara måste fixeringen vid timtaxa försvinna. Den skapar så många negativa konsekvenser, både för jurister och klienter. Den delar upp hela juridikområden, styr försäkringsbolag och bidrar till en oerhört stressfylld arbetsmiljö. Vilken annan yrkesgrupp måste redovisa vilken debiterbar nytta de gör varje minut av sin arbetstid?
- Stress och worklife balance och jämställdhet kommer vara ännu viktigare frågor i framtiden.
- Jag tror att advokatbyråerna kommer behöva arbeta med att minska stress förbättra work-life-balance hos yngre jurister. Det kommer bli svårt eftersom klienternas krav på snabba leveranser ofta kräver hårt arbete och långa arbetsdagar av juristerna. Jag har dock märkt att det "bubblar" en del hos oss yngre jurister angående missnöje över långa arbetsdagar, och vissa kolleger på andra advokatbyråer har ganska kort efter att de började jobba på byrå lämnat sina byråer för att gå till exempelvis en roll som bolagsjurist. Många vill fortfarande vara på byrå åtminstone något år för att bygga upp sitt CV, men i takt med att bolag i ökad utsträckning rekryterar även mer juniora jurister som bolagsjurister ökar juniora juristers möjlighet att bygga CV även utan att vara på advokatbyrå. Tror därför advokatbyråerna i framtiden behöver fundera över hur de ska kunna rekrytera och behålla juniora jurister!
- De personliga förordnandena med de föreskrifter som finns kopplade till detta måste försvinna till förmån för t ex byråförordnanden; det system som finns idag omöjliggör en vettig arbetsmiljö med möjlighet till semester, sjukdom och föräldraledighet utan arbete; en situation som nyutexaminerade inte kommer att godta.
- Jag hoppas att juristbranschen och juristyrket blir mer work-life balance vänligt, men tror tyvärr inte det kommer att hända inom advokatyrket på lång tid.
Med branschrapporten Framtidens jurist 2021 önskar Norstedts Juridik och Karnov Group stödja den bransch vi verkar i och dela med oss av data och insikter. Det är vår förhoppning att rapporten kan användas som underlag för diskussion samt ge inspiration för förändring. På så sätt hoppas vi kunna bidra till en hälsosam utveckling av juristbranschen.
Stort tack till alla som svarat på årets undersökning – vi uppskattar ert engagemang, er input är mycket värdefull.
Här kan du läsa rapporten Framtidens jurist 2021.
