Högsta förvaltningsdomstolen har under 2023 avgjort tio skattemål som inte avser förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Endast i ett av de tio målen delade domstolen den bedömning som Skatteverket hade gjort i det beslut som var föremål för prövning. Den statistiken ger all anledning att hålla debatten om rättssäkerhet i skattemål vid liv, skriver skattekonsulten Coen Deij. Artikelseriens övergripande syfte är att identifiera och kommentera rättsosäkerhet som kan uppkomma vid Skatteverkets handläggning av ett enkelt beskattningsärende (ränteavdrag inom en intressegemenskap) och vid den eventuella efterföljande processen i domstolen, vilket kan utgöra grund för ett diskussionsunderlag som kan bidra till att förbättra rättssäkerheten i skattemål. Del 1 av artikelserien ”Begäran om omprövning” finns här.
Del 2: Skatteverkets förslag till beslut
Inledning – ett enkelt ränteavdragsärende
Det beskattningsärende som vi följer avser ett enkelt ränteavdragsärende (beskattningsår 2017). Ett kommunägt bolag (X AB) har tagit upp ett lån från kommunen och vidareutlånat beloppet till sina dotterbolag, som i sin tur har använt pengarna för att finansiera externa investeringar samt den löpande verksamheten.
Bolaget har gjort bedömningen att skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat i ventilens mening. Enligt förarbetena har uttrycket affärsmässiga skäl i 2013 års ventilregel samma innebörd som i 2009 års ventilregel och vägledning kring affärsmässiga skäl kan hämtas från HFD 2011 ref. 90 I-V. Enligt den rättspraxisen är det affärsmässigt att låna från ett lågskattebolag för att finansiera externa investeringar (HFD 2011 ref. 90 I-V) samt den löpande driften (HFD 2011 ref. 90 V).
X AB:s affärsmässighetsbedömning är kort och enkel, i enlighet med regelverkets syfte (dvs. motverka att den svenska skattebasen urholkas) och dessutom baserad på mycket starka rättskällor. För det fall Skatteverket inte delar X AB:s affärsmässighetsbedömning finns det med beaktande av bl.a. kommunikations- och motiveringsskyldigheten en berättigad förväntan att verket i ett förslag till beslut på ett öppet, tydligt och enkelt sätt förklarar varför och på vilka rättsliga grunder verket klandrar bolagets affärsmässighetsbedömning (Skyldigheten att motivera beslut | Rättslig vägledning | Skatteverket).
Skatteverket har nu skickat ett förslag till beslut, i vilket verket föreslår att inte ge X AB avdrag för ränteutgifter.
Skatteverkets förslag till beslut
Skatteverket bemöter inte X AB:s affärsmässighetsbedömning
Det som direkt sticker ut är att Skatteverkets förslag till beslut är på nio (!) sidor. Kontrasten med X AB:s affärsmässighetsbedömning, som endast avser två meningar, är därmed stor. Anmärkningsvärt är också att det inte på något sätt framgår av förslaget, trots den omfattande motiveringen, vad som enligt Skatteverket är fel med bolagets korta och enkla affärsmässighetsbedömning.
Det framgår varken direkt eller indirekt om Skatteverket är av uppfattningen:
• att uttrycket affärsmässiga skäl inte har samma innebörd som i 2009 års ventilregel;
• att vägledning kring affärsmässiga skäl inte kan hämtas från HFD 2011 ref. 90 I–V; och/eller
• att bolagets skuldförhållande inte är affärsmässigt motiverat enligt den vägledning som finns i HFD 2011 ref. 90 I-V.
Ett förslag till beslut som inte kommunicerar på vilken grund X AB:s affärsmässighetsbedömning avvisas är mycket rättsosäkert och kan enligt min uppfattning inte ligga till grund för ett nackdelsbeslut. Skatteverket bör således åtminstone uppdatera förslaget till beslut med en klargörande motivering som beskriver av vilka rättskällor det framgår att bolagets affärsmässighetsbedömning inte kan godtas.
Skatteverkets affärsmässighetsbedömning
Skatteverkets utförliga affärsmässighetsbedömning innehåller en hel del (uppenbara) felaktigheter, motstridigheter och otydligheter. Men så länge Skatteverket inte först förklarar på vilka grunder X AB:s affärsmässighetsbedömning inte kan godtas, finns det inte någon anledning för bolaget att lämna synpunkter på verkets affärsmässighetsbedömning. Skatteverkets bedömning blir nämligen endast relevant om X AB:s affärsmässighetsbedömning inte kan godtas (om bolagets bedömning är korrekt är Skatteverkets bedömning per automatik felaktig). För att inte komplicera ärendet i onödan avvaktar X AB därför med att lämna synpunkter på Skatteverkets affärsmässighetsbedömning av bolagets skuldförhållande. Av samma anledning avvaktar jag med att kommentera Skatteverkets förslag i dessa delar i artikelserien.
Möte med Skatteverket
X AB vill såklart först och främst förstå varför Skatteverket inte godtar bolagets affärsmässighetsbedömning. Skatteverket bör på ett kort och enkelt sätt kunna förklara av vilka rättskällor det framgår att bolagets bedömning är felaktig. Har Skatteverket fog för sin bedömning, då finns det inte någon anledning för bolaget att lämna synpunkter på den. Men om Skatteverket inte kan förklara vad som är fel med X AB:s bedömning, bör verket bifalla bolagets begäran om omprövning.
För att på ett effektivt och enkelt sätt ta reda på varför Skatteverket klandrar X AB:s affärsmässighetsbedömning har bolaget tagit kontakt med verket och föreslagit ett möte. Skatteverket har svarat att det är väldigt viktigt för verket att bolaget förstår förslaget och att det säkert finns ett sätt att tillgodose bolagets behov. Skatteverket vill dock inte göra det genom ett möte. Något alternativt sätt att förse bolaget med den information som behövs för att kunna lämna synpunkter på förslaget till beslut har Skatteverket inte heller kommit med.
Skatteverkets förslag till beslut uppfyller inte de krav som gäller
I del 1 har jag, med hänvisning till Skatteverkets rättsliga vägledning, redogjort för vilka rimliga förväntningar X AB bör ha på innehållet i Skatteverkets förslag till beslut, om verket inte bifaller bolagets begäran om omprövning. Ett nackdelsbeslut ska bl.a. innehålla en klargörande motivering. Denna skyldighet för verket att motivera sina beslut syftar till att säkerställa grundläggande rättssäkerhetskrav. För att en enskild part ska kunna förstå beslutet är det avgörande att Skatteverket på ett öppet, tydligt och enkelt sätt förklarar hur verket har kommit fram till sitt beslut.
Det kan enkelt konstateras att Skatteverkets förslag till beslut inte uppfyller de krav som gäller. Bl.a. framgår det inte av förslaget varför Skatteverket klandrar X AB:s affärsmässighetsbedömning: verket hoppar helt enkelt över den bedömningen. X AB kan därför i nuläget inte göra mycket annat än att skicka en skrivelse till Skatteverket i vilken bolaget pekar på den bristen och konkluderar att Skatteverket antingen bör bifalla omprövningen eller uppdatera förslaget till beslut. Som redogjort för ovan tjänar det inte något syfte att redan nu kommentera Skatteverkets affärsmässighetsbedömning.
Det som emellertid är positivt är att artikelserien redan efter två delar uppfyller sitt syfte. Skatteverkets förslag till beslut är mycket rättsosäkert och utgör därmed bra underlag för diskussionen kring rättssäkerhet i skattemål. Fortsättning följer i del 3 när Skatteverket har reagerat på X AB:s skrivelse.