I takt med ökad näthandel har den konsumentskyddande lagstiftningen och distansavtal fått allt större praktisk betydelse. I boken Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler kommenterar Anne Kuttenkeuler regelverket och rättsläget utifrån sina erfarenheter från lagstiftningsarbete och som avdelningsordförande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
Vad innefattar lagen?
Lagstiftningen om distansavtal har utvecklats
successivt under de senaste decennierna och 2014 gjordes omfattande lagändringar i samband med att ett nytt EU-direktiv genomfördes. Lagen, som numera har rubriken lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (SFS 2005:59), kom att gälla vid flera avtalssituationer och fick en mer ingående reglering. Från den 1 september 2018 gäller ett nytt skriftlighetskrav för avtal vid telefonförsäljning.
Lagen gäller distansavtal, det vill säga bland annat avtal som ingås på internet och telefon. Sedan 2014 omfattas även så kallade avtal utanför affärslokaler. Det kan vara fråga om avtal som ingås i konsumentens bostad eller på andra platser där näringsidkaren tillfälligt bedriver försäljning, till exempel köpcentrum, idrottsanläggningar, badplatser eller någon annan näringsidkares lokal. Tillämpningsområdet har utvidgats bland annat genom att det inte längre krävs att ett besök i konsumentens bostad sker på näringsidkarens initiativ. Lagen gäller till exempel när en konsument på eget initiativ kontaktar en hantverkare om en tjänst och avtalet ingås vid ett besök i konsumentens bostad.
Ångerrätt
Genom lagen ges konsumenten ett särskilt skydd dels genom rätten till en särskilt omfattande information innan ett avtal ingås, dels genom rätten att ångra avtalet inom viss tid. Sedan 2014 får konsumenten ångra ett avtal, trots att den köpta varan har använts eller skadats på annat sätt och inte kan lämnas tillbaka i samma skick som vid köpet. Konsumenten kan visserligen bli skyldig att ersätta varans värdeminskning, men det förutsätter att näringsidkaren har lämnat fullständig information om ångerrätten på det sätt som följer av lagen. Om näringsidkaren inte kan bevisa detta har konsumenten rätt att få pengarna tillbaka utan värdeminskningsavdrag.
Nytt skriftlighetskrav för avtal vid telefonförsäljning
De nya reglerna om telefonförsäljning innebär att konsumentskyddet stärks ytterligare. Näringsidkaren ska bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form, till exempel via e-post eller sms. Ett avtal ingås genom att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Konsumenten blir alltså inte bunden redan genom att han eller hon säger ja till erbjudandet under telefonsamtalet. Konsumenten blir inte heller bunden om anbudet visserligen accepteras skriftligen men det sker innan samtalet avslutas. Syftet är att konsumenten inte ska känna någon press utan ges möjlighet att i lugn och ro överväga erbjudandet. Konsumenten är inte skyldig att betala om en näringsidkare levererar produkter eller utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal.
---------------------------------------
Anne Kuttenkeuler är hovrättsråd och vice ordförande i Svea hovrätt. Hon är även verksam som avdelningsordförande i Allmänna reklamationsnämnden. På uppdrag av regeringen har hon bl.a. utrett frågor med konsumenträttslig anknytning.
Läs mer och beställ Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler