I branschrapporten Framtidens jurist 2020, har fokus i år legat på jämställdhet inom branschen. Utvecklingen går framåt men statistiken visar trots detta att uppfattningen bland många verksamma jurister är att det krävs större diversitet i ledande positioner. – Man måste börja med att erkänna att det finns problem och att statistiken inte bara förbättras ”av sig själv” med tiden, framhåller Agnes Hammarstrand, delägare på advokatbyrån Delphi.
Framtidens jurist 2020 visar att 53 % av de tillfrågade juristerna i Sverige och Danmark anser att det är svårare för kvinnor att nå en ledande position. Kvinnor uppfattar i större utsträckning än män att så är fallet, då siffran för kvinnor är 69 % och bland män 31 %. Enligt uppgifter från Affärsvärldens branschrapport för 2020 återfinns vidare 61 kvinnliga delägare bland de fem största advokatbyråerna i Sverige, av totalt 245. Detta trots att det bland biträdande jurister och advokater är större andel kvinnor än män. Agnes Hammarstrand är delägare på advokatbyrån Delphi och vann år 2019 priset Årets Justitia för sina insatser för jämställdhet inom juristbranschen. Hon menar att siffrorna bottnar i ett grundläggande samhällsproblem men även utgör en rest från hur det tidigare sett ut på advokatbyråer.
– Anledningen till att det ser ut som det gör beror på samhällsstrukturerna och omedvetna fördomar generellt i samhället som även genomsyrar vår bransch. Just på advokatbyråer finns dessutom en tradition av att verksamheten varit utformad efter en typisk man med partner som tagit huvudansvaret hemma – det är ont om förebilder. Allt detta sammantaget har gjort att färre kvinnor än män velat göra karriär som delägare och därmed även färre som lyckats göra sådan karriär.
– Det finns en tradition av ett arbetsklimat inom advokatbyråer som färre kvinnor uppskattar. Med färre kvinnor på ledande positioner har jämställdhetsarbetet blivit lidande, menar hon.
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet och ansvarig utgivare för Hildas webbplats – ett nätverk med ett fyrtiotal kvinnliga jurister som bl.a. arbetar för att skapa förutsättningar för att öka antalet kvinnliga delägare, anser att problemet till viss del utgör en arbetsmiljöfråga.
– Det är någonting som händer längs vägen från att vara biträdande jurist till att bli delägare som kvinna. Förklaringen bör enligt min mening sökas både från delägar- och biträdande jurist-perspektiv, det vill säga, vad kan delägare göra för att uppmuntra kvinnor att stanna i yrket och vad kan biträdande jurister föra för dialog med sin arbetsgivare för att vilja stanna kvar?
– Antagligen handlar det en hel del om arbetsmiljö där fler kvinnor än män tycker att det är svårt att kombinera arbetet på advokatbyrå med familje- och privatlivet, säger Mia Edwall Insulander.
Unga jurister ställer högre krav på jämställdhet
Undersökningen Framtidens jurist 2020 visar att unga jurister i större utsträckning än den äldre generationen anser att det är för lite diversitet i ledande positioner och att det är svårare för kvinnor än för män att nå en ledande position. De yngre juristernas inställning innebär enligt Agnes Hammarstrand i sig att det för advokatbyråer blivit eftersträvansvärt att arbeta med tydliga jämställdhetsmål.
– Idag ställer unga jurister ofta höga krav på sina arbetsgivare och jag upplever också att det numera finns utrymme att ställa krav på ett helt annat sätt än när jag började arbeta. Det har gått fort. Idag är arbetsgivare definitivt pressade att engagera sig i jämställdhetsarbete men det gäller att engagemanget är äkta och inte bara ord, säger hon.
Mia Edwall Insulander anser att arbetstagare måste ges möjlighet att kommunicera med sin arbetsgivare om hur man till exempel kombinerar arbete med familjeliv.
– Det är min övertygelse att majoriteten av advokatbyråerna vill få till en mer jämställd arbetsplats eftersom det gynnar verksamheten. Det borde dock kanske finnas större utrymme för unga jurister att föra en dialog med sin arbetsgivare om arbetsförhållandena innan det är för sent och de väljer att sluta, säger hon.
”Det viktiga är handling!”
Rapporten visar att 63 % av de tillfrågade anser att juristbranschen är dålig på att uppmuntra till nytänkande, något som många (80%) tror kommer att bli allt viktigare för framtidens jurister. Agnes Hammarstrand menar att även bristen på nytänkande inom branschen kan haft en inverkan på den relativt tröga jämställdhetsutvecklingen.
– Vi i branschen har ofta gått i samma hjulspår – inte tänkt annorlunda och nytt. Då är det klart att vi inte heller förändrar jämställdheten, säger Agnes Hammarstrand.
Hur kommer man då åt problemet; vilka åtgärder behöver vidtas och var början man?
– Man måste börja med att erkänna att det finns problem och att statistiken inte bara förbättras ”av sig själv” med tiden, och att sedan faktiskt vidta åtgärder för att förändra. Detta kan bestå i att underlätta familjelivet för arbetstagarna samt att säkerställa att alla har grundläggande kunskap och tränas i medvetande i strukturer som kan diskriminera. Dessutom behöver det säkerställas att kvinnor och män ges lika möjligheter till samma typ av arbete. Det viktiga är handling!
Mia Edwall Insulander tror på konkreta jämställdhetsmål inom organisationen.
– Många advokatbyråer arbetar aktivt med dessa frågeställningar men det går fortfarande långsamt. Min uppfattning är att det är bra att sätta faktiska mål på hur stor andel kvinnor man vill ha som delägare vid en viss tidpunkt. Tydliga målsättningar ökar chansen att nå dit man vill, säger hon.
Här kan du läsa och ladda ner hela branschrapporten Framtidens jurist 2020.