Den 19 augusti 2021 sköts en man med tre skott mot överkroppen när han satt i sin bil och väntade på att få grönt ljus i en korsning i Helsingborg. Mannen överlevde. En 26-årig kvinna och en 27-årig man ska ha förföljt den tilltänkta måltavlans bil och väglett skytten, en 32-årig man. De tre åtalade dömdes för mordförsök i tingsrätten. Hovrätten fastställde domarna gällande mannen och kvinnan i den förföljande bilen – men rev upp tingsrättens fällande dom gällande den påstådda skytten. Målet överklagades till Högsta domstolen – som kom fram till att 26-åringen och 27-åringen hade dömts för en annan gärning än vad de åtalats för. Det konstaterade rättegångsfelet gjorde att målet återförvisades till hovrätten. Nu har mannen och kvinnan släppts från häktet i avvaktan på dom. ”Jag tolkar frisläppandet av min klient som att åtalet mot henne kommer ogillas", säger kvinnans advokat Fredric Wikman.
För snart två år sedan, den 19 augusti 2021, ska två personer enligt åtalet – en nu 26-årig kvinna och en 27-årig man – ha följt efter den tilltänkta måltavlans bil på Helsingborgs gator, som i sin tur försökte köra ifrån sina förföljare. De hade dessförinnan förvissat sig om att det var målsägandes bil genom att slå på registreringsnumret. 27-åringen ska från passagerarsätet också ha ringt till en 32-åring man – sedermera medåtalad – för att informera om den pågående förföljelsen och ”vägleda honom till rätt position”. Vid ett rödljus på Norra Stenbocksgatan placerade de därefter, enligt åtalet, sin bil på ett sätt som skulle underlätta för 32-åringen att köra upp jämsides med måltavlans bil för att skjuta honom – vilket denne också gjorde. Tre skott träffade mannens överkropp, han skadades svårt men överlevde.
De tre personerna, mannen och kvinnan i den förföljande bilen och den utpekade skytten, åtalades för att tillsammans och i samförstånd ha försökt döda mannen.
Den 12 augusti 2022 dömdes den påstådda skytten, 32-åringen, av Helsingborgs tingsrätt för mordförsök till 14 års fängelse (vilket även inkluderade fällande domar för framkallande av fara för annan och grovt vapenbrott). Den 26-åriga kvinnan, som påstods ha kört bilen, och den 27-åriga mannen i passagerarsätet dömdes också för mordförsök till 10 respektive 11 års fängelse (påföljderna inkluderade även fällande domar, som sedermera inte överklagades, för ringa narkotikabrott i kvinnans fall och grovt vapenbrott gällande mannen).
”Jag blev förvånad”
De fällande domarna gällande mordförsök överklagades. Hovrätten över Skåne och Blekinge anslöt sig, i sin dom från den 3 november 2022, till tingsrättens bedömning att åklagaren presenterat övertygande bevisning mot den 26-åriga kvinnan och den 27-åriga mannen. Beträffande deras förehavanden före, under och efter skjutningen ansågs det finnas robust bevisning i form av såväl teknisk karaktär som vittnesuppgifter. Det bedömdes därmed som styrkt att duon förföljt efter den tilltänkta måltavlans bil och att deras agerande i olika avseenden syftat till att vägleda skytten. Tingsrättens fängelsestraff fastställdes.
Hovrätten skulle emellertid göra en annan bevisvärdering gällande den utpekade skytten. Till skillnad från bevisningen mot kvinnan och mannen i den förföljande bilen ansåg rätten att det saknades konkret bevisning som kunde knyta 32-åringen till brottsplatsen.
Visserligen fanns det, konstaterade hovrätten, flera besvärande omständigheter; vid tiden för gärningen hade han haft kontakt med mannen i den förföljande bilen, hans fingeravtryck påträffades på ratten i den stulna Honda Civic som använts i skjutningen, och två tändsatspartiklar som återfanns på den T-shirt han hade haft på sig var av samma typ som patronhylsorna som hittades på brottsplatsen.
Det samlade bevisvärdet av dessa omständigheter var dock inte vara så starkt, menade hovrätten, att det kunde uteslutas att det var någon annan än 32-åringen som avlossat skotten. Åtalet mot honom för försök till mord, liksom de övriga åtalspunkterna, ogillades därför.
Den 26-åriga kvinnans advokat, Fredric Wikman, förbryllades över hovrättens resonemang.
– Jag blev förvånad att min klient kunde bli dömd som medgärningsman trots att den utpekade skytten friades. All bevisning som presenterades av åklagaren mot min klient var ju kopplad till de utpekade skytten – att de hade haft kontakt med honom, att de väglett honom till en viss plats osv.
– Bevisningen samspelade på så sätt mot alla tre tilltalade på ett naturligt sätt. Det fanns därför ingen anledning för mig att överväga att någon annan skulle vara skytt, säger han.
Advokat Fredric Wikman förvånades av hovrättens dom.
Domarna överklagades till Högsta domstolen (HD) – som meddelade prövningstillstånd. Frågan var om hovrätten genom de fällande domarna hade dömt den 26-kvinnan och den 27-åriga mannen för en annan gärning än den som åtalet avsåg. Annorlunda uttryckt; hade domarna täckning i gärningsbeskrivningen?
Högsta domstolen: ”Rättegångsfel”
Högsta domstolen klargjorde inledningsvis rättsläget i sin dom från den 31 maj (B 7635-22), och betonade att det inte krävs att åklagaren i sin gärningsbeskrivning beskriver den brottsliga gärningen i detalj men att den ska innehålla de omständigheter som gör gärningen brottslig. Endast de påståenden som kan utläsas av gärningsbeskrivningen får läggas till grund för domen. Och en tolkning av gärningsbeskrivningen får inte vara långtgående att en dom baseras på något för den tilltalade överraskande moment, som denne inte har haft möjlighet att försvara sig emot (se ”Stöldförsöket på Bauhaus”, NJA 2015 s. 405).
HD nämner förstås inget om det men i praxis finns det en del exempel på där slarviga gärningsbeskrivningar renderat friande domar; som i det här målet där åklagaren råkade ange fel europaväg vid en trafikförseelse.
Vad gäller det aktuella fallet konstaterade Högsta domstolen att påståendet i gärningsbeskrivningen, där 32-åringen pekas ut som skytten, visserligen inte är ett nödvändigt moment för att rekvisiten för mordförsök ska vara uppfyllda. Det rör sig snarare om en precisering av brottet, det vill säga att någon skjutit målsäganden.
Ett sådant s.k. överskottspåstående måste dock ibland bevisas för att ett åtal ska bifallas – vid en sådan bedömning är det av stor betydelse, betonade HD, om påståendet har varit ägnat att inverka på processen: ”Om ett överskottspåstående kan te sig som en grund för en stark försvarslinje bör domstolen vid sin prövning inte kunna bortse från påståendet”, skriver HD. Ett mindre betydelsefullt påstående, som inte blir styrkt i rättegången, utgör däremot inget hinder för en fällande dom.
HD betonade att själva processen i det här fallet – liksom försvarets inriktning – "måste ha påverkats av påståendet om skyttens identitet, bl.a. när det gäller vilken bevisning som har lagts fram i målet". Försvaret har i det aktuella fallet, utvecklade HD, ”inte haft någon anledning att beakta möjligheten att någon annan än den utpekade mannen kunde vara skytten”. Som gärningsbeskrivningen var utformad kunde det rentav, fortsatte HD, vara en framgångsrik försvarsstrategi att basera försvaret på påståendet att det var just den utpekade mannen som var skytten.
Fredric Wikman, den 26-åriga kvinnans advokat, bekräftar att skyttens identitet var centralt för försvarsstrategin.
– I det aktuella målet var det inte på tal från något håll vad det skulle innebära om hovrätten kom fram till skyttens identitet var okänd. Hade gärningsbeskrivningen varit annorlunda utformad hade det sannolikt påverkat försvarslinjen, säger han.
HD:s slutsats var alltså att påståendet i gärningsbeskrivningen – att den utpekade mannen är skytten – måste bevisas för att man ska kunna döma kvinnan och mannen för mordförsök. Eftersom den påstådda skytten friades av hovrätten dömdes alltså kvinnan och mannen för en annan gärning än den som de hade åtalats för. Hovrätten gjorde sig med andra ord skyldig till ett rättegångsfel – som inverkade på målets utgång – varför domen undanröjdes och återförvisades.
– Situationen är mycket ovanlig, vilket intresset från Högsta domstolen visar. Normalt sätt hanteras oklarheter om vad som påstås under huvudförhandlingen, konstaterar Fredric Wikman.
Han menar att den uppkomna situationen delvis kan bottna i myndighetens administrativa system.
– Min uppfattning, som tidigare åklagare, är att gärningsbeskrivningarnas utformning har blivit lidande av att åklagarnas ärendehanteringssystem sätter gränser för hur dessa kan utformas. Domstolarnas nya system för utformande av domar struntar hovrätterna i att använda, på grund av denna begränsning, säger han.
Släppta från häktet – indikerar friande dom
Mot bakgrund av den återförvisade domen justerades i början av sommaren åtalet mot 26-åringen och 27-åringen till den nya prövningen. I ljuset av den friande domen mot den utpekade skytten, 32-åringen, har nu dennes namn avlägsnats från gärningsbeskrivningen – där en okänd annan person träder in i rollen som skytt. Syftet är förstås att få bort den närmast symbiotiska kopplingen mellan den friade 32-åringen och de åtalade. I första hand yrkades ansvar för försök till mord och i andra hand medverkan till mordförsök.
Noterbart är att den bevisning som tar sikte på den numer frikände 32-åringen ändå åberopades av åklagaren (såväl gällande telefonkontakter som DNA och stillbilder från videoklipp etc). Detta för att styrka, oaktat den friande lagakraftvunna domen, ”att han är ett av de teoretiskt möjliga alternativen som medgärningsman/skytt”.
Den 2 augusti släpptes den 26-åriga kvinnan och den 27-åriga mannen ut från häktet i avvaktan på hovrättens dom. Med tanke på straffvärdet är det en tydlig indikation på en friande dom.
– Jag tolkar frisläppandet av min klient som att åtalet mot henne kommer ogillas. Hon ska i det fallet få skadestånd av staten för det felaktiga och långvariga frihetsberövandet, avslutar Fredric Wikman.
Hovrättens dom meddelas imorgon den 16 augusti.