”Software is eating the world”. Detta skrev Marc Andreessen för ca. tio år sedan, redan då såg han mjukvaran och den tekniska utvecklingen i världen som den väv som håller ihop vårt samhälle – detta är fortfarande en sanning. För att förstå och navigera världen behöver vi idag en grundläggande förståelse hur mjukvara, data och inte minst AI fungerar.
Precis som att alla individer behöver grundläggande förståelse för ekonomi för att begripa hur den ekonomiska världen fungerar, krävs tekniska färdigheter idag. Dessa omfattar både teknik som arbetsredskap och som rättsområde - båda behövs. Lägsta nivån för teknik som arbetsredskap ligger långt förbi baskunskaper i Officepaketet och förväntningar från både bransch och arbetsgivare är idag mycket högre än tidigare. För att kunna navigera kräver de flesta rättsområden en grundläggande orientering i den teknik som styr.
Juristprogrammet har toppat listorna över Sverige mest sökta utbildningar under flera års tid. Programmet har dock alltför länge präglats av ett strikt akademiskt och traditionsbundet lärande – något den nya generationens juriststudenter vill förändra.
Likt många andra branscher genomgår juristbranschen en transformation, driven av digitaliseringen . År 2019 investerades över en miljard dollar i legal tech , och nya digitala verktyg som förenklar standardiserade tjänster på den juridiska marknaden växer fram explosionsartat. Den senaste tidens utveckling har dock synliggjort stora brister - i synnerhet att avsaknaden av innovation och nytänkande är stor inom branschen.
Jag tror att den
nya generationens jurister kommer
att revolutionera juristbranschen
från grunden.
Digitala verktyg underlättar, och kommer även att ersätta, en mängd traditionella juridiska arbeten. Detta innebär givetvis inte att juridiska kunskaper blir av mindre betydelse, utan snarare att vi jurister behöver anpassa oss till ett nytt arbetssätt för att förbli konkurrenskraftiga. Teknikens ständiga utveckling ger snarare upphov till nya samhälleliga behov och problem som kräver en bredare och mer komplex juridisk kompetens. I kölvattnet av Covid-19 har en våg av branscher och företag tvingats att ställa om till helt digitala lösningar vilket visar på de svårigheter men också möjligheter som finns i en teknikdriven värld.
Idag ställs högre krav på innovativt tänkande och teknisk färdighet än tidigare, redan under de första åren i arbetslivet efter examen. Enligt Framtidens jurist 2020 upplever 93% av respondenterna att behovet av teknisk kompetens kommer att öka och 80% tror även att kreativitet och problemlösning kommer att bli allt viktigare. Yngre jurister vittnar om att de stora drivkrafterna för förändring i juristbranschen kommer att vara legal tech, innovation och work-life balance.* Kärnvärden och innovativt tänkande spelar en allt viktigare roll på den juridiska arbetsmarknaden.
Främjande av teknisk utbildning är en nödvändighet, men det är också något som studenter efterfrågar.
För en positiv samhällsutveckling måste framtidens jurister vara utrustade med de kunskaper och perspektiv som krävs för att kunna navigera i ett alltmer interdisciplinärt och internationellt juridiskt landskap. Frågor som hur vi kan värna om den personliga integriteten i en datadriven ekonomi, hur vi tolkar och applicerar internationell rätt kring blockkedjeteknik och hur vi tacklar etiska frågor vid användningen av artificiell intelligens och maskininlärning är både viktiga och spännande utmaningar som dagens unga jurister står inför.
Juristutbildningarna vid de svenska läroverken tillhandahåller inte de redskap som krävs för att gå en innovativ och tekniskt utmanande framtid tillmötes. Rättsområden som IT och tekniska färdigheter måste i högre grad integreras i läroplanen. Studenter måste ges möjlighet att på avancerad nivå fördjupa sig inom ämnen relaterade till datarelaterade frågor såsom ”data as an asset”, AI, legal tech, etik och informationssystem, för att till ett högteknologiskt samhälle kunna förmedla relevanta kunskaper.
Juristutbildningen står inför en fundamental attitydförändring
Det handlar dock inte enbart om att det materiella tomrummet måste tillgodoses – snarare står hela juristutbildningen inför en fundamental attitydförändring. Konventionella och stelbenta metoder och arbetssätt måste ifrågasättas, och överges för att lämna plats åt nya kreativa lösningar.
Spotify’s grundare Martin Lortenzon pratar i sitt sommarprat i år om programmering i grundskolan, och betydelsen för denna kunskap samt hur Sverige som ett framträdande land inom teknik inte kommer kunna hålla detta försprång om inte utbildningen inför mer teknisk kompetens.
Med Sveriges framträdande ställning inom teknisk utveckling, dels inom forskning, men även när det kommer till uppstart av nya företag så kallade tech startups, borde det vara en självklarhet att även våra jurister är vassa och ledande på området.
Sveriges universitet långt efter internationella konkurrenter
Hur ligger det då till på de svenska universiteten? Efter en del sökning går det att hitta enstaka fördjupningskurser på 7,5 hp, dock på långtifrån alla universitet. Ibland erbjuds inte heller kurserna på de juridiska fakulteterna utan de mer tekniskt inriktade institutionerna. Det finns några få doktorandplatser som lysts under 2020, och utöver det eldsjälarna som brinner för att få in mer teknisk kunskap på juristprogrammet. Det finns idag inga kurser på grundutbildningen för jurister eller obligatoriska moment i utbildningen. Det som spås vara vår framtid finns idag inte inkluderat i kursplanen. Här ligger vi långt efter våra internationella konkurrenter, på ett område där vi borde vara ledande.
Världsledande universitet tillämpar idag ett alltmer mångsidigt och innovativt lärosätt, där juriststudenter studerar samma kurser som studenter med finansiell eller teknisk bakgrund för en ökad förståelse för teknisk utveckling utifrån andra perspektiv. Det finns kurser inom AI, blockkedjeteknik, smarta kontrakt och mer generella IT kurser inriktade specifikt på juridiska problemställningar. För att kunna bistå framtidens mångfacetterade rättsproblem, förväntas juristen vara insatt inom fler sakområden. I en multidisciplinär miljö och genom ett nära samarbete med andra yrkesgrupper, kan såväl kunskap som inspiration traderas. Utöver det erbjuds studenterna att delta i forskningsprojekt inom nämnda ämnen för att stötta organisationer som FN, Unicef och liknande under sin studietid (och får poäng i kursplanen för detta arbete).
Att driva förändring tar tid. Om vi inte tar ett gemensamt grepp om den utbildning som fostrar morgondagens jurister, finns risken att försprånget Sverige haft krymper. Det handlar inte bara om ett försprång utan även om samhällsförståelse för den tekniska verklighet vi lever och fostras i. Det krävs innovativa och moderna satsningar från universiteten och fakulteternas sida om juristutbildningen ska fortsätta hålla en hög standard, och inte riskera att förlora mot internationella konkurrenter.
Den traditionella bilden av juriststudenten, med en tjock blå lagbok i famnen, har bytts ut. Juriststudenten idag är teknikorienterad och ifrågasättande av konservativa värderingar och arbetssätt.
Grundläggande kunskaper i teknik, både som rättsområde och arbetsredskap, behövs för alla jurister och borde vara en självklarhet redan på grundterminerna. Samtliga universitet bör även erbjuda möjlighet för studenter att fördjupa sig ordentligt inom IT rätt. Jag tror att den nya generationens jurister kommer att revolutionera juristbranschen från grunden. Det är därför också hög tid för juristutbildningen att moderniseras. Den nya generationens jurister har talat – förändringen behövs nu.
Här kan du läsa och ladda ner hela branschrapporten Framtidens jurist 2020.
Linn Alfredsson, initiativtagare till Tech Academy Nordic och Associate på Hannes Snellman. Med erfarenhet från Berkeley School of Law i California och flera år som bolagsjurist på H&M Group har hon arbetat med frågor inom tech och IT juridik.
Sedan två år tillbaka har Linn drivit initiativ för att främja teknikutbildning för unga jurister.