På den tiden då jag var student gick det historier. Om hur advokater på vissa advokatbyråer förväntades debitera 2 500–3 000 timmar per år (nästan 60 timmar i veckan) och hur rekryteringen ibland omfattade auktionsliknande löneförhandlingar – men omvänt, enligt kriteriet: Hur lite är du villig att jobba för?
Så långt tillbaka jag kan minnas har juristers – och i synnerhet advokaters – arbetsliv beskrivits som ohälsosamt. Förnedring och orimliga arbetsförhållanden förmedlas som magiska initiationsriter grundade på uppfattningen: Om du kan klara detta, kan du klara allt. I grunden är det en berättelse som mer liknar att bli antagen till militären än till att integreras på en vanlig arbetsplats.
Förhoppningsvis står dessa extrema fall långt ifrån många juristers vardag och arbetslivet är nästan garanterat mycket bättre än sitt rykte.
Alla dessa historier rör sig runt ett allmänt accepterat kulturellt och samhälleligt antagande: Motgång leder till utveckling. För att bli så smart och tålig som jag har blivit måste man vänja sig vid det onda. Både antagandet att sådan orättvisa kommer att förvandla dig från en ung, oprövad jurist till en mogen, självständig advokat eller ledare och att lidandet faktiskt utgör en tröskel kan omformuleras så här: Efter att ha genomlidit alla dessa kval är du nu annorlunda än alla andra i samhället. Du är en advokat, en chefsjurist eller X som naturligt har utvecklat en självuppfattning och solidaritet med dina likar.
Våra undersökningar av juriststudenterna vid Köpenhamns universitet visar att våra studenter är mer stressade än de flesta av sina studentkamrater vid andra fakulteter, och särskilt nedslående är att de blir ensammare ju närmare de kommer juristernas förlovade land. Norstedts Juridiks och Karnov Groups rapport, Framtidens jurist 2021, visar tydligt att detta inte upphör när studentlivet blir arbetsliv – tvärtom.
Den viktiga frågan är hur professionen borde utforma morgondagens studie- och arbetsmiljö. Hur det är nu, eller hur det har varit, styr inte hur det borde vara – eller hur det kan vara att vara jurist. Kristian Cedervall Lauta
Vid det här laget kanske vissa läsare invänder att saker inte har blivit så mycket värre sedan jag var student för 20 år sedan eller sedan de själva var det för 40 år sedan – och vi överlevde allihop. Detta är en helt naturlig mänsklig reaktion. Men man bör tänka på vad man inom filosofin beskriver som det naturalistiska misstaget: Det går inte dra slutsatser om hur världen borde vara utifrån hur världen är.
Och tiden är mogen – världen borde vara annorlunda. ”Mina” studenter kommer inte längre att acceptera att inte kunna kombinera ambition och välbefinnande. De vill ha ett utmanande men balanserat arbetsliv, en krävande men förstående omgivning – och ansvar utan ensamhet. Och: Det är möjligt. Enligt undersökningen kommer framtidens jurister att uttrycka sitt välbefinnande mycket bättre än tidigare generationer – och det tackar vi för!
Med ökat fokus på att säkerställa diversitet i alla arbetskategorier måste vi ta detta krav från framtiden på mycket större allvar. Inget är mindre motiverande för dem som redan är underrepresenterade än bilden av onödigt hårt arbete, hårda debiteringskrav eller en oförstående, tuff arbetsmiljö. När 62 procent i åldersgruppen 23–39 år, övervägande andelen kvinnor, upplever att deras hälsa blir åsidosatt kommer de att hitta något annat att göra. Detta är till nackdel för både de arbetsplatser som förlorar talanger och de unga som blir tvungna att överge sin drömkarriär.
Bortsett från den mytiska berättelsen om initiationsriter verkar det finnas risk för en annan vanföreställning på arbetsplatser i Skandinavien: att sårbarhet är en svaghet. När bara 56 procent av advokaterna känner att de kan vara öppna angående sin psykiska hälsa inför sin närmaste chef är det ett tecken på att något har gått snett. Att inte hantera sårbarhet – det är en svaghet. Förtigande och tabun är roten till problemet – inte att någon ibland känner sig pressad, obehaglig till mods eller orolig. Vi behöver känna till och acceptera våra svagheter och därigenom lära oss att vara öppna med var vi behöver anstränga oss lite extra och hur vi hanterar det – det är superhjältematerial.
Hönan eller ägget: Tillsammans för framtidens jurister
Kravet på ett arbetsliv i bättre balans kan inte avvisas med argumentet att juridikbranschen helt enkelt är tuff. Den viktiga frågan är hur professionen borde utforma morgondagens studie- och arbetsmiljö. Hur det är nu, eller hur det har varit, styr inte hur det borde vara – eller hur det kan vara att vara jurist.
Varifrån ska förändringen komma? Hur ändrar man självuppfattningen hos en hel yrkeskår? Svaret på detta är som svaret på så mycket annat: ett försiktigt, långsamt steg i taget. På juridiska fakulteten vid Köpenhamns universitet har vi inrättat ett trivselråd. Genom undersökningar och insatser går vi noga igenom alla faktorer som påverkar studenternas välbefinnande: strukturer, förväntningar, branschen, studenterna själva, och givetvis vår undervisning. Målet är att skapa en helhetsplan för de första stegen mot en ambitiös gemenskap som medger att våra studenter kan sikta mot stjärnorna och samtidigt känna att de har fötterna stadigt på jorden. Svaren är inte alltid enkla. Att upphäva tabun är en bra början, men ibland är livet bara hårt. Vi vill inte linda in våra studenter eller anställda i bomull eller ta bort förhållanden i världen som är som de är. Att förbättra välbefinnandet är som att dra i en lös tråd. Varje tråd man drar i öppnar upp nya frågor och skapar nya utmaningar. Det viktigaste i den här uppgiften är att vi behöver dig. Arbetslivet och branschen är nödvändiga för oss som institution och för studenternas uppfattning om världen.
Betrakta detta som en öppen inbjudan. Vi trevar oss fram med en uppriktig önskan att skapa en grundläggande förändring till det bättre. Men vi vill ha med dig. Vi välkomnar alla initiativ där vi kan spela en roll. Första steget är att erkänna utmaningen – därifrån kan saker bara bli bättre.
Läs mer om trender i juristbranschen i Framtidens jurist 2021. I årets rapport delar Skandinaviens jurister med sig om hur de påverkats av pandemin, sin hälsa och välbefinnande, sina åsikter om tech och innovation samt framtidens kompetenser.