Juristers inställning till teknikutvecklingen förändrades markant under 10-talet. Vid årtiondets mitt var det bolagsjuristerna och möjligen alternativa leverantörer som skulle driva på förändringen. Fem år senare har legal tech seglat upp som en av de viktigaste faktorerna, i undersökningen Framtidens jurist 2020 - i nivå med globaliseringen och samhällets ökade komplexitet.
Internationella undersökningar visar på samma trend, och inte bara det – de visar också att de investeringar som gjorts påtagligt har förbättrat advokatbyråers och bolagsjuristers effektivitet. Investerare har också fått upp ögonen för utvecklingen.
2018 och 2019 blev rekordår för legal tech-företagen, som tidigare haft svårt att ta in kapital.
Legal tech är inget nytt koncept, akademiker har laborerat med rättsautomation sedan datorns barndom. Så varför händer detta nu?
Skeptiker menar att det är business as usual och att juristens kärnvärden – så som förnuft, empati och kommunikativ förmåga – inte kan delegeras till maskiner. Jag tror att det är att missa målet. Om vi bortser från de allra mest rutinbetonade arbetsuppgifterna, som snarare har karaktär av administration än juridiskt arbete, syftar dagens verktyg med få undantag till att göra jurister mer produktiva, inte till att ersätta dem.
Sverige är väl positionerat att ta vara på teknikens potential. En del har gjorts, mer kan göras.
Diskussionen om huruvida robotdomare kan komma att ersätta människor i rättssalen (se t ex Bylander, SvJT Häfte 1 2019 s 1) väcker frågor om utvecklingen av artificiell generell intelligens, något som enligt experter på området antingen är omöjligt eller ligger långt bort i tiden. Fjärran med andra ord från den utveckling som pågår här och nu kring dokumentautomation, kommunikationssystem, molnlösningar, klientportaler, fjärråtkomst till filarkiv, e-signaturer, standardiserade konsumenttjänster, äktenskapsskillnad online och digital delgivning, för att ta några exempel.
Presumtion för digitalt
Teknikleverantörerna har vuxit till sig och produkterna förfinats. För egen del anser jag att trendbrottet har mindre med tekniken som sådan och mer med arknadsmekanismer och samhällsutvecklingen i stort att göra. Några tänkbara förklaringar:
Förändringsarbete är ”the new normal” i många sammanhang. Köpare och medarbetare är vana att hantera bankärenden, vårdkontakter och även större affärer digitalt. Om vi inte behöver det manuella, skräddarsydda och fysiska i de sammanhangen är det inte säkert att vi alltid behöver mötet på advokatkontoret eller vår ”day in court” heller.
Positionering
Advokatbyråer som greppat detta talar gärna om investeringar i teknikutveckling och innovationsprojekt som ett led i varumärkesbyggandet, och de har blivit mer synliga på teknikmässor där utställarna tidigare var företrädelsevis teknikleverantörer. Undersökningar har visat att byråer som uppfattas som moderna också är mer framgångsrika än andra.
Statliga satsningar
Delar av branschen har tillstått att den, och även rättsväsendet, behöver förändras. Access to justice är ett av 2030-målen, och regeringar runtom i världen initierar nu projekt och reformer för att komma tillrätta med problem som bristande tillgång till juridisk rådgivning, bristande transparens på marknaden och långsam handläggning i domstolar. Avregleringar och nya tekniska lösningar, standarder och gränssnitt inom rättsväsendet kan skapa bättre förutsättningar för innovation. Exempelvis har advokatbyråer och teknikföretag gått samman på marknader där externt ägande i advokatbyråer tillåtits.
Förändrat klientbeteende
Detta har det talats om länge. Men klienter uppger nu inte bara att de efterfrågar kostnadseffektivitet, utan också att de planerar att dra ner på inköpen av juridisk rådgivning – vilket skapar incitament för effektivisering. Legal Ops-rörelsen har drivit på för att bolagsjurister ska bli mer kvalificerade och datadrivna som beställare.
Revisionsbyråernas intåg
”Big 4” satsar numera stort inte bara på juridik, utan också på juridiska innovationer. Som exempel kan nämnas Deloittes Legal Ventures, ett innovationsprogram med 14 teknikföretag anslutna. Revisionsbyråerna har med deras storlek, organisationsform och tekniska kompetens helt andra förutsättningar att utveckla och skala upp tekniska lösningar än exempelvis advokatbyråer.
Komplexiteten
Komplexiteten i samhället och den regulatoriska bördan har ökat. Nya professioner inom professionen växer fram, inte minst inom compliancearbete där tekniska verktyg ofta är helt nödvändiga för att kunna överblicka de datamängder jurister kommer i kontakt med.
Coronakrisen
Coronakrisen har förstås blottlagt flaskhalsar och accelererat utvecklingen, inte minst inom det offentliga. Domstolar tvingades ställa om till att hålla förhandlingar online, och i en rad länder snabbehandlades lagstiftning för att undanröja hinder för teknikanvändning. Som i alla branscher har jurister fått vänja sig vid att arbeta mer eller mindre uteslutande digitalt.
Hinder för utveckling
Skeptikerna har förstås rätt i att branschen utvecklas långsammare än andra. Och det kan finnas goda skäl att skynda långsamt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Men, regeringen har inte genomfört några breda satsningar på digitalisering av rättsväsendet motsvarande de rörande vård och skola, eller motsvarande de satsningar
som gjorts på t ex digitala domstolar i jämförbara länder. Advokatsamfundet har också hållit låg profil i frågan jämfört med sammanslutningar i många andra länder. Och svenska lärosäten har med undantag för enstaka embryon inte heller förändrat juristutbildningarna nämnvärt eller infört teknikinslag liknande de som införts inte bara i USA och Storbritannien utan även i Kontinentaleuropa och i våra grannländer.
Sverige har god tillgång till kompetens och kapital, jämförelsevis liberala regler för juridisk rådgivning och en alltmer tekniktillvänd juristkår. Vi borde därmed vara väl
positionerade att ta vara på teknikens potential. En del har gjorts, som Vinnovas satsning på legal tech-projekt häromåret. Mer kan göras.
Här kan du läsa och ladda ner hela branschrapporten Framtidens jurist 2020.
Fredrik Svärd är jurist och grundare av Legaltech.se och Swedish Legal Innovation Awards samt rådgivare till legal tech-företag och skribent med inriktning mot IT-rätt.
Han är tidigare chefredaktör för Dagens Juridik och generalsekreterare för Forum för Dataskydd.