Vi lever i pestens tid. Osäkerheten har ökat på marknaden och konjunkturen har svängt igen, såväl i Sverige som internationellt - men juristbranschen mår i stort sett fortsatt bra. I mars och april kunde vi se en större försiktighet, men denna var i princip som bortblåst redan vid månadsskiftet juni/juli. Efterfrågan på kompetens och talanger har inte minskat.
Det vi ser är dock att den attitydförändring som vi, som arbetar med rekrytering och bemanning, uppmärksammat redan innan coronakrisen, inte bara hos de yngre så kallade talangerna, utan även hos de mer seniora och erfarna juristerna, har stärkts under detta halvår.
Så vad är det som händer, varför och vilka trender kan vi se inför kommande år? Det som utkristalliserats i rapporten Framtidens jurist 2020 är att jurister har fått fler valmöjligheter och ett friare liv. En stor majoritet av de svarande i rapporten, över 71% anser att work-life balance är det som påverkar individens val av arbetsgivare mest. Det är något som har efterfrågats länge av jurister, speciellt på advokatbyråerna.
Advokatbyråerna har även sett ett allt större tapp av toppkompetens till privata företag och organisationer och nu även till andra aktörer. De senaste ett och ett halvt åren har vi märkt en ökad efterfrågan på mid-leveljurister vars löner fortsätter att öka. Om det tidigare tog åtta veckor att hitta en mid-level associate till en aktiemarknadsgrupp eller en fastighetsrättsgrupp kan det ta betydligt längre tid idag. Konkurrensen om toppkompetensen har ökat och kraven är fortfarande desamma – en affärsdriven mid-level-jurist från byrå. Men differensen mellan olika byråer syns inte och byråer har därför svårt att locka över med annat än ökad lön.
Work-life balance som konkurrenskraft
Vi har sett, inte minst under Covid-19s värsta period, att det går att arbeta hemifrån med hjälp av existerande teknologi. Ingenting visar att produktiviteten har minskat. Men work-life balance handlar inte endast om var man arbetar. Det handlar om möjlighet att kontrollera sin egen arbetstid. Möjligheten att få vara med det viktigaste vi har i livet – familjen. Möjligheten att få ha ett liv som berikar oss som individer och därmed som juridiska rådgivare, utan att det stagnerar vår karriär och vårt professionella liv. För vissa jurister kan worklife balance vara möjligheten att hämta sina barn från dagis och skola. För andra kan det vara möjligheten att till exempel kunna vara med i en kör, spela fiol, eller att inneha styrelseuppdrag på ideell basis. Efterfrågan på balans i livet minskar något med åldern, men som rapporten visar finns den fortfarande kvar eftersom våra intressen ändras. Vi är alla olika och har olika definitioner av work-life balance. Individanpassade anställningsvillkor gällande andra avgörande faktorer än lön blir därför allt vanligare och viktigare.
Vi är alla olika och
har olika definitioner
av work-life balance.
Många större byråer och bolag har individanpassade anställningsvillkor med olika typer av förmåner som passar individens livsbehov. Vissa bolag har gått ett steg längre genom att t ex samla övertidstimmar som måste tas ut som ledighet, eller sätta en gräns för hur mycket övertid som får tas ut som ledighet. Andra bolag visar stolt upp sitt CSR-arbete och värderingar och söker aktivt efter talanger som har liknande värderingar. På så sätt knyter man arbetstagaren starkare till sig och får lönen att tappa betydelse.
Möjligheten att frigöra tid har blivit allt lättare genom den pågående tekniska utvecklingen. Det ger möjlighet att systematisera juristfunktionen, vilket även har skett på compliance-området. För några år sedan hördes kritiska röster mot denna utveckling, bland annat på grund av rädsla för förlorade arbetstillfällen. Men teknologin har istället höjt nivån på juristens arbete och gjort det intressantare, mer utmanande och därmed mer utvecklande. Många bolag som till exempel tidigare lagt ut stora mängder rutinarbete på externa parter och billigare arbetskraft i andra länder tar nu tillbaka kontrollen över sina stora verksamheter genom att systematisera och digitalisera arbetet på hemmaplan. Även byråerna systematiserar och effektiviserar sitt arbete, vilket frigör tid för biträdande jurister och i förlängningen minskar byråernas kostnader.
Multidisciplinära avdelningar ökar
Det verkar finnas en tro hos många i branschen att IT-kunskap hos jurister kommer att behövas i större utsträckning i framtiden. Till viss del kan jag hålla med om detta när det kommer till förståelse för IT. Men det är svårt att föreställa sig att jurister kommer att behöva lära sig att koda. Ser man på andra yrkesgrupper och avdelningar, till exempel på riskavdelningar som till vardags bygger modeller för att beräkna risker, är det endast ett fåtal personer i teamet som verkligen kan programmera och koda. Övriga kollegor är beställare och analytiker. Trenden vi ser är utvecklingen av multidisciplinära avdelningar. Ett känt exempel på detta är Klarnas relativt nya organisationsstruktur.
Pluralism driver innovation och lockar talanger Det här leder oss direkt till det omtalade ämnet mångfald och jämställdhet. Fram till idag har diversitet oftast handlat om könsfördelning. Behovet av mångfald och jämställdhet på arbetsplatser och i verksamheter är viktigt, inte minst för företagens affärsutveckling. Pluralism driver innovation och utveckling. Enhetlighet tenderar att stagnera organisationer och branscher.
Det är därför inte förvånande att årets rapport visar att
yngre jurister ser
på mångfald och jämställdhet som något viktigt och naturligt.
För att utveckling ska ske krävs dock inte bara olika kön och discipliner i en grupp, utan även olika åldrar, etniciteter med olika kulturer och synsätt, och inte minst olika personligheter, som kan bidra med nya infallsvinklar och därmed problemlösningar. Sådana organisationer är både svåra att uppnå och att leda och ställer betydligt hårdare krav på ledarskap. Det är naturligt för oss människor att hitta och vara med ”artfränder” som det är lättare att samarbeta med. I mindre organisationer, t ex på advokatbyråer, ser vi detta tydligt.
Drivande företag kräver dock ständig utveckling av ledarskapet av sina chefer. Bra ledare måste förmå sina grupper att bygga, tänka nytt och utvecklas tillsammans med andra. Det är dessutom sådana bolag som lockar talanger eftersom de dras till utmaningar och innovation. Det är därför inte förvånande att årets rapport visar att yngre jurister ser på mångfald och jämställdhet som något viktigt och naturligt. Företag som inte följer detta behov förlorar sina talanger till mer nytänkande organisationer vars ledare coachar både team och individer samt agerar mentorer.
Gig-ekonomin ger möjligheter
En sista trend som jag vill peka på är Gigekonomins effekter på juristbranschen. Alltfler jurister, i olika åldrar och med olika erfarenhet, går ifrån den traditionella och trygga juristkarriären på byråer och bolag och öppnar egna rådgivande konsultbyråer. Dessa arbetar betydligt närmare företagens olika verksamheter och har därmed lättare att anpassa sig till klienternas behov. Delägare från större advokatbyråer, liksom chefsjurister på bolag och yngre jurister med några års erfarenhet, väljer ett annat liv med ökad frihet, kanske färre arbetstimmar och mer självbestämmande. Ofta har de egna nätverk inom bolag som kompletteras med uppdrag från till exempel oss på Sharp Recruitment & Consultants som agerar mäklare av juridiska rådgivare. Dessa jurister är välrenommerade, kompetenta och var och en hittar nya sätt att konkurrera. Alltfler advokater väljer också att gå ur Advokatsamfundet för att kunna anpassa sig bättre till klientens behov. Andra väljer att sänka sitt timarvode då deras kostnader blir betydligt lägre.
Trenderna är enkla att se och de bekräftas av årets rapport, Framtidens jurist 2020. Juristbranschen går mot en ljusare framtid där större individuella valmöjligheter ges och därmed allt tydligare konkurrens som kräver nytänkande av en konservativ yrkesgrupp.
Av Zarina Virsholm
Zarina Virsholm var med och grundade Sharp Recruitment & Consultants 2015, där hon idag är delägare och rekryteringskonsult. Företaget har sedan start haft en stark utveckling och räknas idag till en av Sveriges främsta aktörer inom kompetensförsörjning av Legal, Compliance, Risk, AML och Tax. Hon har en Jur Kand och har arbetat i Bryssel, både på Europeiska Kommissionen och som lobbyist på Amerikanska Handelskammaren.
Vidare har Zarina gedigen erfarenhet av PA, PR och annan marknadsföring av juridisk rådgivning, employer branding samt HR-frågor. Hon föreläser ofta, både på nationella och internationella konferenser och seminarier, om trender och utveckling inom juristbranschen utifrån talent management och kompetensförsörjning.