Juristyrket hamnar för de flesta av oss förmodligen inte så högt upp på listan när vi tänker på kreativa yrken. Kreativa yrken handlar oftast om konst och kultur – artister, sångare, låtskrivare, skådespelare. Det tycker nog de flesta av oss är kreativa yrken.
Å andra sidan skulle man kunna hävda att juristyrket toppar, eller åtminstone borde toppa, listan över kreativa yrken – inte minst när det handlar om att tolka och tillämpa lagen. Det finns alltid utrymme för tolkning av lagen, och så länge man håller sig inom lagens riktmärken finns det nästan inga begränsningar. Varför är jurister och advokater inte alltid lika bra på att vara kreativa när det gäller utveckling av de egna organisationerna och arbetsprocesser?
I undersökningsföretaget Prosperas genomgång 2019 över advokatbyråer i den högsta kategorin (tier 1) i Sverige rangordnade kunderna 15 områden utifrån grad av betydelse. Området ”Juristens skicklighet” bedömdes som mest betydelsefull. Området ”Att vara i framkant när det gäller digitalisering” ansågs vara minst betydelsefullt. Även om jag bedömer att pandemiåret 2020 påverkat hur kunderna skulle rangordna samma områden idag tror jag inte att skillnaden skulle vara dramatisk. Och om kunderna inte är särskilt intresserade av att advokatbyråerna fokuserar på digitalisering, varför ska byråerna då investera i det?
Jag föreslår att branschen borde använda sin starka ekonomiska ställning till att bli mer diversifierad och därmed kreativ.
Susanne Tillqvist, Still Consulting
Från leverantör av juridiska tjänster till kreativ och betrodd rådgivare
Jag tror att många jurister vill komma bort ifrån att ses som en leverantör av juridiska tjänster för att istället ses och uppfattas som en betrodd strategisk rådgivare som arbetar nära kundens affär. För att ta det språnget behöver advokatbyråer och chefsjurister vara mer kreativa när det kommer till hur de hanterar och levererar sina tjänster. Att vara en betrodd rådgivare (jag vet vad jag talar om efter att ha varit partner hos EY i många år) innebär att man behöver ligga ett antal steg före kunden eller, om man arbetar internt, några steg före affärsverksamheten. När tekniken tar allt mer plats i alla branscher måste man som jurist också förstå tekniken med dess möjligheter, begränsningar, och utmaningar för att kunna diskutera det med kunden. Här finns utrymme för mer kreativitet, liksom innovation och nytänkande – utrymmet för att inspireras av hur andra konsultverksamhet fungerar är stort.
Vad är det då som hindrar advokater och jurister från att vara ännu mer kreativa? Jag menar att man kan urskilja tre starka hinder.
Ett. Pengarna fortsätter att rulla in.
Juristbranschen upplever en stadig tillväxt sedan många år tillbaka. Under några oroliga månader i början av 2020 när vi växlade från personliga till digitala möten på grund av covid-19-pandemin var vi inom konsultbranschen inte säkra på att våra konsultverksamheter skulle kunna upprätthållas. Men det gjorde dem. Och verksamheten fortsatte att växa. Och växa. När jag lyssnar på mina kollegor i jurist- och konsultbranschen berättar de att verksamheterna blomstrar. Vem behöver ändra på sig när pengarna fortsätter att rulla in, kunderna fortsätter att ringa och vi har fler kandidater än platser att tillsätta? Det brinner inte i knutarna att vara kreativ.
Två. Juristbranschen är männens bransch.
Trots att andelen kvinnor inom konsultverksamheten är minst 50 procent på de lägre nivåerna, dominerar männen fortfarande i toppen. Och det är i toppen på advokatbyråer som besluten tas. Vad händer när du i ett rum placerar en grupp människor (kvinnor eller män) med samma bakgrund, samma utbildning, samma kön och ber dem lösa ett problem och vara kreativa? De kläcker mycket likartade idéer. De har troligen också lättare att komma överens om lösningen (och därmed fatta beslut), med mindre chans till innovation. Jag hävdar att detta leder till att kunderna inte alltid får den bästa lösningen eller det bästa teamet – det mest kreativa teamet – till sina projekt. Kunderna får istället homogena team som har en tendens till att klappa varandra på axeln. Det saknas därmed även av denna anledning starka förutsättningar för förändring.
Tre. Jurister har lärt sig att följa textboken.
När man diskuterar med jurister och jämför juristutbildningen med t.ex ekonomiutbildningen finns det en stor skillnad: På juristutbildningen ska man läsa tusentals sidor av kurslitteratur. På ekonomiutbildningen gör man i betydligt större utsträckning case och ägnar därför mer tid åt att tillämpa kunskaper. På juristutbildningen handlar det mycket mer om att lära sig paragraferna. Det kan förstås leda till att utrymmet för kreativitet generellt sett blir väsentligt mindre. Jag skulle också vilja påstå att kulturen på advokatbyråer och interna juristavdelningar, jämfört med ett konsultföretag, bidrar till mindre samarbeten, och att seniorer i högre utsträckning ger order till juniorer, utan att ta in deras åsikter. Jag hävdar att konsultföretag är mycket mer teamorienterade och uppvisar mer samarbete och inkludering, utan att för den delen vara bäst på det. Jurister lär sig därför inte i samma utsträckning som andra konsulter att vara kreativa.
Finns det utrymme för jurister att vara kreativa?
Att vara innovativ innebär naturligtvis inte att man ska röra sig fritt bortom etiska regler och rättsliga ramar. Det förstår vi alla. Advokatsamfunden spelar en viktig roll för att upprätthålla dessa regler och ramar. Men kan det vara så att advokatsamfunden och de rättsliga ramar jurister arbetar inom begränsar utrymmet för kreativitet?
Om vi börjar med lagen, de rättsliga ramarna. Precis som med all annan text går det att tolka och tillämpa lagen på olika sätt. En innovativ tolkning och tillämpning av lagen kan naturligtvis vara framgångsrik utan att vara obetänksam eller omdömeslös. Jag är övertygad om att utrymmet för innovativa lösningar inom fastställda rättsliga ramar är stort i juristbranschen. När det gäller de etiska reglerna är min uppfattning att de – på det hela taget - fungerar. De bidrar till ökat förtroende eftersom de upprätthåller ”lag och ordning” inom branschen. Som jag nämnde tidigare ser jag dock att andra yrkesroller än jurister kan spela stor roll för att öka kreativiteten och innovation i juristbranschen, och vi kan nog vara överens om att ny kompetens behövs för att en advokatbyrå verkligen ska bli kundfokuserad och fullt ut anamma legal tech. Då advokatsamfunden har särskilda regler som hindrar en person med annan yrkesmässig bakgrund än en juristexamen från att vara partner/delägare eller att sitta i styrelsen för en advokatbyrå, skulle jag vilja hävda att dessa regler är hämmande och omoderna. Vi ser redan att advokatbyråer anställer projektledare och IT-utvecklare. Men de tillåts inte ingå i ledningen eller vara partner/ägare, och kan därmed inte fullt ut vara med och påverka. Enligt min uppfattning är detta en fråga som behöver lyftas och diskuteras i syfte att potentiellt tillåta andra yrkesgrupper inneha viktiga ledande positioner på advokatbyråer.
Sammanfattningsvis skulle receptet för att jurister ska bli mer kreativa vara: tjäna mindre pengar, bli mer diversifierad och förändra utbildningsprocessen på juristprogrammet. Och lobba för att advokatsamfunden ska vara mer flexibla. Inga enkla åtgärder på kort sikt. Men, skämt åsido, jag föreslår att branschen borde använda sin starka ekonomiska ställning till att bli mer diversifierad och därmed kreativ. I debatten handlar större diversitet ofta om bristen på kvinnor i ledande positioner och inom delägarkretsar. Självklart en viktig fråga. Men det handlar lika mycket om diversitet när det gäller kompetenser. Med ökad konkurrens från alternativa leverantörer av juristtjänster (t.ex. Big 4) och allt fler initiativ inom det tekniska området är mitt råd till juristbranschen att anställa fler projektledare, systemutvecklare och andra kompetenser som krävs för att flytta juristbranschen in i det 21:a århundradet. Förändring sker oavsett om vi gillar det eller inte och resan blir mer spännande om man inte sitter i baksätet och bara anpassar sig och åker med. Det är dags att använda den kreativa potentialen hos jurister för att hålla takt med utvecklingen. Jurister behöver bli än mer kreativa och de behöver hjälp utifrån. De vet bara inte alltid om det.
Läs mer om trender i juristbranschen i Framtidens jurist 2021. I årets rapport delar Skandinaviens jurister med sig om hur de påverkats av pandemin, sin hälsa och välbefinnande, sina åsikter om tech och innovation samt framtidens kompetenser.
