Den asylsökande mannen gjorde gällande att han har frihetsberövats och utsatts för tortyr av såväl palestinska som israeliska myndigheter. Av läkarintyget framgår att det finns indikationer på psykiska skador som tyder på att han kan ha blivit utsatt för tortyr.
Både Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog dock mannens begäran om att genomföra en tortyrskadeutredning. Migrationsdomstolen, som i likhet med Migrationsverket beslutade att utvisa honom, ansåg att uppgifterna om tortyr var ”vaga, detaljfattiga, osammanhängande och motstridiga”.
Migrationsöverdomstolen finner emellertid, i ljuset av det inlämnade läkarintyget, att det var fel av Migrationsdomstolen att neka mannen en tortyrskadeutredning. Särskilt då domstolen ansåg att det förekom trovärdighetsbrister i hans asylberättelse. Dessa brister gör att Migrationsdomstolens dom undanröjs. Målet återförvisas.
Migrationsöverdomstolen UM 2621-22