Sent på kvällen midsommardagen 2021 blev en berusad man knivhuggen på en gata i Varberg. Händelsen, som hade föregåtts av ett bråk mellan mannen och en kvinna där även kvinnans mamma blivit knuffad till marken, filmades. Detta tillsammans med vittnesmål ledde till att en 27-årig man som hade en relation med kvinnan greps och åtalades för försök till mord alternativt grov misshandel, samt narkotikabrott för innehav av 51,71 gram cannabis och 48 tabletter tramadol.

Tingsrätten fann åtalet styrkt mot bakgrund av filmmaterialet, vittnesmål och DNA-fynd, och dömde mannen till sex års fängelse och tio års utvisning. Hovrätten skärper nu både straffet och antalet utvisningsår. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att skadan – en 8-10 cm lång, skarpkantad, gapande sårskada in i ryggen som fick sys med åtta stygn – visserligen inte var livshotande. Likväl är ett sådant knivhugg typiskt sett förenat med livsfara, och om det hade träffat en liten bit åt sidan eller vinklats annorlunda hade det kunnat få dödlig utgång. Vidare framgår det av av bland annat filmen att 27-åringen efter hugget, som utdelades mot mannen när han stod helt stilla med händerna utefter sidorna, varit likgiltig inför följderna eftersom han genast avvek från platsen utan att visa någon ånger eller oro för vad som hänt med mannen.

Hovrätten bedömer mot den bakgrunden straffvärdet vara tio års fängelse och att det finns synnerliga skäl för livstids utvisning. Eftersom mannen utvisas, även om tiden begränsas från livstids till 15 års utvisning med hänvisning bland annat till att han har en stark familjeanknytning till Sverige, bestämmer hovrätten dock påföljden till nio års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6679-21

Mannens företag skulle stötta Barncancerfonden genom licensförsäljning av bland annat digitalt marknadsmaterial och företagssamarbeten. Parallellt drev mannen även andra bolag med olika affärsprojekt, till vilka han slussade totalt omkring 16,5 miljoner kronor från företaget utan att betala Barncancerfonden deras andel från licensförsäljningen.

Till slut höll detta inte längre, flera av mannens bolag sattes i konkurs och han åtalades för grov oredlighet mot borgenärer och grov trolöshet mot huvudman. Själv hävdade mannen dels att hans redovisningsperiod gentemot Barncancerfonden varit mycket längre än fondens representanter hävdade, dels att de affärsprojekt han investerat pengarna i hade varit seriösa med en välgrundad förväntan på att de skulle börja ge avkastning.

Varken tingsrätten eller nu hovrätten anser dock så vara fallet och mannen döms i enlighet med åtalet till fyra års fängelse, med skillnaden att hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för grov förskingring i stället för grov trolöshet mot huvudman.

Hovrätten för Västra Sverige B 6443-20

När kvinnan stoppades av polis på misstanke om ringa narkotikabrott påträffades även ett knogjärnsliknande föremål på hennes nyckelknippa, som låg nedstoppad i ytterfacket på hennes ryggsäck. Kvinna erkände ringa narkotikabrott men nekade till ansvar för brott mot knivlagen med hänvisning till att nyckelringen inte kunnat användas som knogjärn.

Tingsrätten fällde henne för både ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen men hovrätten friar henne nu från det senare brottet. Enigt hovrätten saknas anledning att ifrågasätta att kvinnans huvudsakliga syfte med det knogjärnsliknande metallföremålet varit att använda det som utsmyckning av sin nyckelknippa och inte som ett gatustridsvapen. Även om föremålet varit lätt tillgängligt och kvinnan vid tidpunkten för innehavet även innehade narkotika får, särskilt med beaktande av att hon tidigare är ostraffad, risken för att föremålet skulle komma till brottslig användning enlig hovrätten bedömas som mycket liten. Innehavet av bedöms därför som ett ringa brott, vilket kvinnan ska frikännas för.

Efter att två bilar av okänd anledning börjat brinna på olika parkeringar i Linköping under sommaren 2021 riktades misstankarna och åtal väcktes för mordbrand mot en 31-årig man som under en längre tid haft kontakt med psykiatrin, och som haft en fixering vi eld.

Tingsrätten fann det sammantaget ställt utom rimligt tvivel att mannen anlagt bränderna. Mot bakgrund av de uppgifter som han lämnat om sin syn på eld, och att det av en rättspsykiatrisk undersökningen framgick att han visserligen hade en nedsatt förmåga att inse gärningarnas innebörd och att anpassa sitt handlade därefter men ändå inte helt saknat dessa förmågor, ansåg tingsrätten att han haft uppsåt till gärningarna och att han skulle dömas för två fall av mordbrand, mindre allvarligt brott.

En oenig hovrätt friar nu mannen. Enligt majoriteten leder bevisningen vid en sammanvägning till slutsatsen att utredningen inte med tillräcklig styrka knyter mannen till respektive brandplats. Två hovrättsråd är skiljaktiga och vill fälla mannen i enlighet med tingsrättens dom.

Den 22 juni 2021 på eller anslutning till Norrby Tvärgata i Borås uppstod ett storbråk mellan två grupper personer, och polis tillkallades för att försöka lösa och lugna ned situationen. Senare åtalades totalt 14 personer för bland annat våldsamt upplopp, grov misshandel, brott mot knivlagen och ringa vapenbrott.

Tingsrätten finner nu att de inblandade personerna inte har gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. Den främsta bevisningen har bestått av övervakningsfilmer och film från en av polisernas kroppskameror. Filmerna visar en folksamling och vissa personer i folksamlingen som bråkar med varandra, trots att det finns flera poliser på plats. I en filmsekvens syns hur flera personer rör sig samtidigt i en klunga förbi en ensam polisman som försöker få dem att stanna, och det är den situationen som åklagaren menar har utgjort våldsamt upplopp.

Tingsrätten gör dock bedömningen att folksamlingen inte har agerat med förenat våld för att sätta sig upp mot myndighet eller hindra eller framtvinga någon viss åtgärd, vilket krävs för att det ska vara fråga om våldsamt upplopp. Däremot fälls en tilltalad till 30 dagsböter för ringa vapenbrott och en tilltalad till 35 timmars ungdomstjänst för brott mot knivlagen.

Ett barn utsattes för en våldtäkt vilket den tilltalade har varit medveten om men ändå underlåtit att anmäla eller avslöja den pågående våldtäkten. Hovrätten har bedömt att det inte kan uteslutas att en anmälan eller ett avslöjande hade medfört att del av våldtäkten hade förhindrats.

Den tilltalade har emellertid själv åtalats och dömts för att, i den lägenheten våldtäkten begicks, ha filmat målsäganden i samma situation som åtalet för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn avser. Vid sådana omständigheter har det bedömts att han inte har kunnat avslöja våldtäktsbrottet utan fara och har därför friats från åtalet. HD meddelar nu prövningstillstånd.

När mannen kom in i fikarummet satte han sig mycket nära en kvinnlig kollega i en soffa, lade sin hand på hennes lår, strök den nedåt knäet och uttalade någonting i stil med att "han hade något hårt hon kunde få känna på".

Händelsen bevittnades av flera kollegor och efteråt mådde kvinnan så dåligt att hon sjukskrev sig två arbetspass. Åtalad för sexuellt ofredande hävdade mannen att han enbart varit på gott humör och att han med sin kommentar syftat på sin lårmuskel.

Tingsrätten fann åtalet styrkt men hovrätten friar. Hovrätten konstaterar att mannens agerande varit såväl olämpligt som ovälkommet och att det saknas skäl att ifrågasätta att kvinnan har upplevt det som kränkande. Samtidigt har beröringen varit relativt kortvarig och inte skett på eller nära kvinnans könsdelar. Mannens kommentar har enligt hovrätten inte heller haft en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området. Inte heller leder det som framkommit om omständigheterna i övrigt till att gärningen ska bedömas som sexuellt ofredande. Det har enligt hovrätten inte heller rört sig om ett sådant hänsynslöst beteende eller agerande som är en förutsättning för att straffansvar för ofredande.

Svea hovrätt B 5495-21

Enligt kvinnan lade hon enbart ned varorna i livsmedelsaffären för totalt 1 600 kronor i sin ryggsäck för att kontrollera att de fick plats att bära hem i den. Men sedan gick hon till en snabbkassa och betalade enbart för varor som låg löst i hennes kundkorg, och glömde enligt egen uppgift på grund av trötthet efter en arbetsdag bort att hon även lagt varor i ryggsäcken.

Tingsrätten friade kvinnan efter bedömningen att det inte gick att bortse från hennes invändning och att hon därför saknat uppsåt till stöld.

Hovrätten är av motsatt uppfattning. Hovrätten konstaterar att kvinnan i butiken fyllde sin ryggsäck med varor, stängde den och satte den på ryggen. Vidare att varorna i ryggsäcken, främst färdigmat och underkläder, hade ett värde om nästan 1 600 kronor, medan de varor i kundkorgen hon betalade för var billigare, värda mellan 100 och 200 kronor. En butikskontrollant vittnar även om att kvinnan uppträdde vaksamt under hela tiden hon befann sig i butiken. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 30 dagsböter.

År 2000 beviljades kvinnan första gången personlig assistans på grund av kronisk, psykisk sjukdom som yttrade sig i förvirring, desorientering och paranoida symptom, samt att hon behövde ständig tillsyn då hon inte förstod vad som var farligt för henne. Genom åren utökades sedan assistansen fram till kvinnans 65-årsdag 2005, och från 2008 erhöll hon istället hemtjänstinsatser.

Senare visade det sig att det assistansbolag som huvudsakligen skött kvinnans assistans, där främst hennes familj och släktingar arbetade, hade upprättat och signerat oriktiga tidsredovisningar och godtagit att andra upprättat och signerat oriktiga tidsredovisningar i deras namn vilket lett till att felaktiga ersättningar på totalt drygt tolv miljoner kronor hade utbetalats.

Tingsrätten fällde sju av nio tilltalade för grovt bedrägeri. Hovrätten skärper nu bland annat två av fängelsestraffen och justerar antalet brottstillfällen, där bland annat den mest framträdande och drivande familjemedlemmen får sitt straff skärpt från 3 till 3,5 års fängelse

Under perioden januari 2016 – februari 2021 skickades det över 28 000 meddelanden mellan advokaten och en tidigare klient som han blivit vän med. I meddelandena kallades advokatens exfru ofta för ”whore” och hennes nya man för ”peasant”. Det talades även om advokatens behov av en ”computer”, vilket ansågs vara en omskrivning för vapen. Det hade även använts andra omskrivningar, vilket tillsammans med bevisning i form av bland annat penninginsättningar, kartor, bilder och personuppgifter ledde till att advokaten och den tidigare klienten åtalades för stämpling till mord.

Tingsrätten friade de två männen. Efter att exfruns nye man överklagat och yrkat att advokaten istället skulle fällas för förberedelse till mord ogillar hovrätten nu även åtalet för det brottet, och fastställer tingsrättens domslut. Inte heller enligt hovrätten är det styrkt att advokaten har skaffat eller beställt och betalat för ett vapen och att han sammanställt information om den nya mannen som varit särskilt ägnad att användas som hjälpmedel vid mordet.

Advokaten döms dock till fyra månaders fängelse för att ha injicerat tillväxthormon i sitt yngsta barn, grov olovlig körning, grovt rattfylleri samt hastighetsöverträdelse. 

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2724-21