När två ordningsvakter skulle omhänderta en kvinna som var stökig på ett nöjesställe sparkade och slog hon dem. Kvinnan åtalades och fälldes i tingsrätten för misshandel och våld mot tjänsteman - men nu friar hovrätten. Skälet är att det vid utredningen, där vakterna hörts redan i samband med händelsen men kvinnan först ett år senare, inte varit möjligt att undersöka om hon, vilket hon själv påstått, hade blivit ofrivilligt drogad, vilket skulle kunnat vara en förklaring till hennes beteende. Detta får enligt hovrätten dock visst stöd av uppgifter från ordningsvakterna och entrévärden.
Det är enligt hovrätten främst den mycket långa tid som gått från det att händelsen inträffade till dess att kvinnan fick vetskap om att hon var misstänkt för brott som har medfört att hennes invändning i stort sett inte längre går att kontrollera. Eftersom den långa tidsfördröjningen inte beror på henne kommer hovrätten, till skillnad från tingsrätten, fram till att kvinnans invändning om att hon blivit ofrivilligt drogad inte kan lämnas utan avseende.
Under våren och sommaren 2019 tog den dåvarande målvakten i division tre-klubben Kvarnby IK emot sammanlagt drygt 44 000 kronor för att underprestera i sex seriematcher. Vid samma tid kom en tidigare allsvensk fotbollsspelare i Elfsborg överens med två personer, varav en var samma person som i Kvarnby, om att ”ta ett gult kort” i en match mot Kalmar FF i utbyte mot ett lån på 300 000 kronor. Hovrätten dömer nu samtliga fyra tilltalade till villkorlig dom. I delen avseende Elfsborg gör hovrätten en annan bedömning än tingsrätten, som frikände de tilltalade. Ett av skälen är att det i nära anslutning till matchen öppnades 27 nya spelkonton av personer med koppling till de två personer som skulle ordna lånet. Från bland annat alla dessa spelkonton satsades pengar på att fotbollsspelaren skulle få en varning under matchen. Hovrätten anser det därmed bevisat att ett syfte med spelfusket var att finansiera lånet till fotbollsspelaren. Utlåningen skulle i sin tur generera en vinst om 100 000 kronor för utlånarna. Fotbollsspelaren döms för tagande av muta och spelfusk och de två personer som erbjöd lånet döms för givande av muta och spelfusk.
Kvinnan åkte hem till sin bostad tillsammans med en man som hon träffat på en fest - där de enligt kvinnan hade sex mot hennes vilja. Mannen hävdade å sin sida att han haft svårt att bedöma hur mycket kvinnan hade druckit men att hon varit aktiv i konversationen när de talade med varandra, att hon inte vinglat och han inte behövt stödja henne när hon gick, och att samlaget varit frivilligt. Tingsrätten fällde mannen men hovrätten friar nu mannen från våldtäkt. Visserligen talar vittnesuppgifter, om hur kvinnan agerat och mått efter händelsen, för att det inte var fråga om en frivillig händelse. Men enligt hovrätten har de uppgifter hon lämnat om det inträffade för sina vänner varken varit konkreta eller tillräckligt detaljerade för att ge ett starkt stöd för hennes berättelse. Detta ställt mot mannens berättelse och vittnesmål. Hovrätten sammantagna bedömning är att den presenterade utredningen inte är tillräcklig för att kvinnans berättelse ska kunna läggas till grund för prövningen.
Den 47-årige civilingenjören arbetade som konsult på Volvo personvagnar och Scania. Under 2016 fick han kontakt med en rysk ambassadtjänsteman och de två började träffas med viss regelbundenhet, fram tills han greps vid ett möte med ambassadtjänstemannen på en restaurang i Stockholm i februari 2019 - misstänkt för att ha kopierat och sålt hemlig information från både Volvo och Scania. Mannen åtalades och fälldes i tingsrätten för spioneri. Tingsrätten fann det styrkt att han kopierat hemlig information från både Volvo och Scania, att han överfört denna på bland annat USB-minnen som han överlämnat till den ryske ambassadtjänstemannen. Det ansågs också klarlagt att han varit fullt medveten om att uppgifterna skulle komma Ryssland till del, samt att han vid mötena även regelbundet mottagit kontanter som ersättning för informationen. Påföljden bestämdes till tre års fängelse. Även hovrätten anser spioneri bevisat. Men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att även uppgifterna från Volvo är sådana att de kan medföra men för Sveriges säkerhet om en främmande makt får del av dem. Påföljden fastställs till tre års fängelse.
En man dömdes i september 2018 till en månads fängelse för grovt rattfylleri efter att ha kört bil på Gotland sommaren 2017 med en alkoholkoncentration i blodet på 1,82 promille. Sedan tog det ytterligare tre år att lagföra honom i de två ytterligare instanserna – hovrätten och Högsta domstolen – där HD nu ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. HD bedömer att en tidsutdräkt på omkring fyra år mellan brottstidpunkt och slutlig dom i ett mål om grovt rattfylleri får betraktas som en ovanligt lång tid för lagföring. Tidsutdräkten anses inte vara följden av sådan långsam handläggning som kränkt den tilltalades rätt till prövning inom skälig tid. Enligt HD kan den däremot beaktas i ljuset av andra omständigheter – i det här fallet att mannen har samtyckt till samhällstjänst och har förlorat sin anställning - som talar emot ett fängelsestraff vid valet av påföljd
Högsta domstolen avgjort två mål som gäller förverkande av villkorligt medgiven frihet för den som efter ett tidigare fängelsestraff har begått ny brottslighet. Det ena målet gäller en person som dömts till fängelse i två år och som knappt tre månader efter den villkorliga frigivningen begick ett narkotikabrott med straffvärde på en månad. Det andra målet gäller en person som dömts till fängelse i tio år för bland annat grovt narkotikabrott och som i slutet av prövotiden, som var nästan fyra år, begick mycket allvarlig brottslighet med ett straffvärde på fyra år. I det första målet har HD förklarat en månad av den villkorligt medgivna friheten förverkad, och i det andra målet förklarat 1,5 år av den villkorligt medgivna friheten förverkad.
När mannen var ute och övningskörde med sin dotter råkade dottern krocka med ett trafikljus som skadades och även orsakade repor och en punktering på bilen. Efter påkörningen kördes bilen till en intilliggande bensinmack, men utan att olycksanmälan gjordes. När ett vittne som sett det hela kontrollerade om skadeanmälan gjorts, men fick veta att så inte skett, anmälde han händelsen.
Åtalad för smitning från trafikolycksplats förklarade pappan att han inte anmält händelsen eftersom han inte sett någon skada på trafikljuset eller refugen. Tingsrätten friade mannen, men hovrätten gör nu en annan bedömning och dömer pappan till 40 dagsböter.
Hovrätten gör bedömningen utifrån den relativt omfattande skadebilden på bilen, att det även uppstått betydande skador på trafikanordningen samt att kollisionen med trafikljuset därför måste ha skett med en inte obetydlig kraft. Eftersom pappan även gått ur bilen för att göra en kontroll av skadorna kan det enligt hovrätten inte rimligen ha undgått honom att det i samband med kollisionen uppstått skador även på trafikljuset.
Kvinnan höll på att ta svenskt körkort när hon åtalades och dömdes för olovlig körning. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter. Kvinnan överklagade och yrkade att hon skulle frikännas eller att hon i vart fall inte skulle behöva betala böter och avgift till brottsofferfonden. Högsta domstolen meddelade enbart prövningstillstånd beträffande frågan om erläggande av avgift enligt lagen om brottsofferfond och ändrar nu endast hovrättens dom på det sättet kvinnans skyldighet att betala avgiften undanröjs.
Tillsammans med en annan person stal mannen en ryggsäck som en kafébesökare hade lagt på golvet intill sin stol och som innehöll bland annat kreditkort och kläder. Högsta domstolen (HD) har nu bestämt påföljden till villkorlig dom för grov stöld. När straffbestämmelsen om grov stöld ändrades 2017 togs det upp att tillgrepp av en sak som någon haft i sin omedelbara närhet särskilt skulle beaktas. Enligt HD finns det däremot bara ett begränsat utrymme för att i rättspraxis bestämma att nya brottstyper ska leda till korta fängelsestraff med hänvisning till brottets art. I lagstiftningsärendet från 2017 görs inte heller några uttalanden om att brottet ska leda till fängelse med hänvisning till brottets art. HD anser därför att det inte finns underlag för att uttala att stöld av saker i någons omedelbara närhet har samma speciella karaktär som till exempel fickstölder. Slutsatsen blir därför att grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet inte ska anses vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.
Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvårdens beslut i februari 2020 att förbjuda intagna på fängelser och häkten att ta emot eller inneha andra pengar än sådana som betalas ut av Kriminalvården. Det var generaldirektören själv som tagit beslutet vilket ledde till en mängd klagomål till JO från de intagna. Enligt JO är det rättsosäkert att införa den nya regleringen på annat sätt än genom en ändring i myndighetens författningssamling, KVFS. Dessutom framgick inte innebörden av beslutet fullt ut och vissa frågor om utbetalning av ålderspensioner var inte heller lösta. Förbudet har lett till att många intagna har betydligt mindre pengar att röra sig med och vilket gjort att ersättning för sysselsättning har blivit mer betydelsefullt samtidigt som bristen på sysselsättning i häkten och anstalter är mycket bekymmersam.
