Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot en tjänsteman vid Länsstyrelsen i Jämtlands län som brustit i saklighet vid kontakter med en enskild. Tjänstemannen hade i mejl till en enskild vid flera tillfällen uttryckt sig på ett sätt som strider mot regeringsformens krav på saklighet, bl.a. genom att lämna felaktiga uppgifter och uttala sig om att det var cyklister som orsakat skador på ett fornminne. När tjänstemannen tillfrågades om underlaget för den slutsatsen mejlade denne hot om att Östersunds cykelklubb skulle polisanmälas som ansvariga för skadegörelsen. JO ser allvarligt på tjänstemannens agerande och kritiserar honom för det.

JO 6978-21

Justitieombudsmannen (JO) har i två beslut granskat hur häkten och anstalter agerat under covid-19. På en anstalt har intagna placerats i samma cell trots att en av dem bekräftats smittad av covid-19, vilket JO riktar allvarlig kritik mot. Förfarandet är inte förenligt med bestämmelserna i vare sig fängelselagen, smittskyddslagen eller de europeiska fängelsereglerna. En intagen kan inte placeras i avskildhet bara för att hen är smittad, men om denne inte följer smittskyddslagens bestämmelser m.m. kan det uppkomma situationer då det finns förutsättningar för att placera vederbörande i avskildhet. Det saknas emellertid en bestämmelse i häkteslagen som uttryckligen möjliggör avskiljande för att skydda de intagnas hälsa.

Riksdagens ombudsmän (JO) 4268-20, 4846-20, 77-21

Försäkringskassan har bedömt att bolaget har inkommit med felaktiga uppgifter om utförd assistans och därmed orsakat att assistansersättning betalats ut felaktigt.

Domstolarna hade att pröva om Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att ett bolag i egenskap av anordnare av assistans till en brukare ska betala tillbaka ca 9,5 mkr som avser assistansersättning för en period mellan juli 2016 och november 2019.

Förvaltningsrätten bedömde att Försäkringskassan har påvisat att assistenterna inte redovisat, eller ens själva känner till, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt utförande av assistans ska ha ägt rum. Sammantaget var det visat att felaktiga utbetalningar hade skett i den mån att Försäkringskassans beslut om återkrav har varit motiverat.

Kammarrätten gör nu samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår överklagandet i målet.

Kammarrätten i Göteborg 400-22

I en förundersökning om ringa narkotikabrott beslutade polisen att som första utredningsåtgärd hålla ett förhör med en 16-åring i hemmet enligt en arbetsmetod som kallas Linköpingsmodellen. Den går ut på att förhör genomförs i hemmet med personer mellan 15 och 18 år som misstänks ha använt narkotika men där misstanken inte når upp till skälig misstanke. När 16-åringen inte var hemma utan i en matbutik åkte polisen dit och höll förhöret där.

JO konstaterar att platsen och formerna för förhöret var i direkt strid med den s.k. hänsynsprincipen och bestämmelserna om förhör i förundersökningskungörelsen. Polismyndigheten kritiseras för det inträffade. 

Riksdagens ombudsmän (JO) 8758-2019

Kvinnan vände sig till kommunen och begärde ut totalt 193 e-post-konversationer i en arbetsrättslig tvist som huvudsakligen skickats mellan medarbetare inom grundskoleförvaltningen. Efter överklaganden och omprövning lämnade förvaltningen endast ut åtta meddelanden - med motiveringen att de övriga inte bedömdes utgöra allmänna handlingar och inte heller omfattades av rätt till partsinsyn.

Kammarrätten avslår nu av samma skäl utlämnande av merparten av handlingarna. Endast ett e-postmeddelande som anses ha tillfört ärendet sakuppgift och därmed kan ge rätt till partsinsyn, samt e-postmeddelanden skickade till andra mottagare än de som arbetat med tvisten, visas åter för ny prövning.

Kammarrätten i Göteborg 6493-21

En man deltog inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin i en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen beslutade att avbryta insatsen efter bedömningen att han inte kunde tillgodogöra sig utbildningen.

När mannen begärde omprövning av beslutet avvisade Arbetsförmedlingen begäran med motiveringen att ett beslut om att avbryta en viss insats inom programmet inte är ett beslut som kan omprövas. Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade målet till Arbetsförmedlingen för omprövning av beslutet, och kammarrätten avslog Arbetsförmedlingens överklagande.

Arbetsförmedlingen fullföljde talan till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden samt avvisar mannens överklagande till förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen 1454-21

Riksarkivet förlorade ett mål om utlämnande av allmänna handlingar i kammarrätten men vägrade sedan att rätta sig efter domen. Riksarkivet får nu allvarlig kritik av Justitieombudsmannen (JO) för agerandet.

Riksarkivet hade nekat ett bolag att ta del av handlingar med hänvisning till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Kammarrätten uttalade att Riksarkivet inte haft skäl att avslå begäran med hänvisning till den angivna sekretessbestämmelsen och återförvisade ärendet. Men i ett nytt beslut avslog Riksarkivet begäran med hänvisning till samma lagrum i OSL, varpå kammarrätten på nytt återförvisade ärendet.

Nu blev det liggande i sju månader hos Riksarkivet utan åtgärd. Enligt JO är det allvarligt att en myndighet inte respekterar ett avgörande av en överinstans och att det strider mot grundläggande krav på hur företrädare för det allmänna ska uppträda och att Riksarkivet gjort sig skyldig till domstolstrots.

Migrationsverket beslutade att en person skulle vara inlåst på ett förvar i väntan på att utvisas. Dagen därpå beslutade polisen att samma person skulle hållas i förvar för att utvisas på grund av brott. Polisens beslut överklagades och domstolen förordnade att mannen omedelbart skulle tas ur förvar då varken polisens eller Migrationsverkets beslut fattats på rätt grund.

Vid en efterföljande granskning av hanteringen fann Justitieombudsmannen (JO) att både verket och polisen var osäkra på vilken myndighet som ansvarade för förvarsfrågan. Båda myndigheterna kritiseras av JO för att ha inte ha hanterat förvarsfrågan på ett rättssäkert sätt. Även Migrationsöverdomstolen kritiseras för att inte ha säkerställt att domen togs emot och uppmärksammades där den förvarstagne var placerad.

Riksdagens ombudsmän JO 1370-20

Det aktuella taxiföretaget ansökte i april 2020 om stöd vid korttidsarbete och beviljades stöd för en period mellan mars och maj 2020 med ca 43 tkr. Bolaget har sedan i juni kommit att besluta om vinstutdelning om ca 58 tkr. Kammarrätten bedömer att bolagets beslut om utdelning utgör en tydlig indikation på att bolaget själv inte ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter.

Det bolaget har framfört, att verksamheten lades ned och att ingen ekonomisk buffert behövdes mer, är enligt kammarrättens mening inte tillräckligt för att förklara varför ett beslut om vinstutdelning har fattats en månad efter att stödperioden avslutats.

Bolaget har förorsakat att stöd vid korttidsarbete har lämnats på felaktig grund och är därmed skyldigt att återbetala utbetalt stöd.

Kammarrätten i Stockholm 4595-21