Kammarrätten avslog en ansökan om överprövning av en upphandling som genomförs av bland annat Gävle kommun. I skälen angav kammarrätten att det inte funnits grund för att utesluta det sökande bolagets anbud från utvärderingen, men att bolaget inte visat att det lidit, eller riskerade lida, någon skada. Därmed saknades det anledning att ingripa mot upphandlingen.
De upphandlande myndigheterna överklagade domen och yrkade att den skulle ändras i den del som avsåg uteslutandet av anbudet. Men yrkandet avvisas nu av Högsta förvaltningsdomstolen eftersom avgörandet inte har gått myndigheterna emot. Endast motiveringen är inte tillräckligt för att överklaga kammarrättens avgörande.
Högsta förvaltningsdomstolen 6404-21
Den 23 november 2021 beslutade regeringen om en ändring i den så kallade begränsningsförordningen - som gjorde det möjligt att använda vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar från och med den 1 december 2021.
En man ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen slår nu fast att regeringens beslut inte kan rättsprövas och avvisar ansökan. HFD hänvisar till artikel 6.1. i Europakonventionen, enligt vilken endast beslut i enskilda fall kan rättsprövas. HFD konstaterar att det i det här fallet rör sig om ett normbeslut, som är beslut om generella bestämmelser i lagar eller förordningar.
Dom: Högsta förvaltningsdomstolen 6938-21
Lantmäterimyndigheten avslog sökandens begäran att få ta del av uppgifter om ett samtal i ett visst ärende mellan ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen och en förrättningslantmätare vid lantmäterimyndigheten i kommunen.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelar nu prövningstillstånd huruvida en kommunal lantmäterimyndighet är en myndighet i den mening som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. HFD förordnar också att Lantmäteriet ska avge yttrande i målet. Även kommunen och Sveriges Kommuner och Regioner bereds tillfälle att avge yttrande.
Högsta domstolen fastställer Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning ut Sveriges advokatsamfund för en advokat som gjort orätt i en rad avseenden i samband med försäljningen av ett tivolibolag. Advokaten företrädde säljaren och utarbetade överlåtelseavtalet. Enligt Högsta domstolen innehöll avtalet flera villkor som var osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Särskilt anmärkningsvärt var den fullmakt som gav säljaren en i princip obegränsad rätt att alltjämt företräda bolaget. Köparen var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalet och Högsta domstolen konstaterar att advokaten inte uppmärksammade köparen på eventuellt behov av egen juridisk hjälp. Efter överlåtelsen bistod advokaten säljaren för att pantsätta försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget samt fakturerade oriktigt vid flera tillfällen bolaget för arbete som utförts åt säljaren.
Mannen beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige 2007. I juni 2021 togs mannen i förvar på beslut av Säkerhetspolisen med stöd av 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Samma dag ansökte Säkerhetspolisen hos Migrationsverket om att mannen skulle utvisas från Sverige med hänvisning till att det var särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Migrationsverket beslutade att mannen skulle utvisas och att han fortsatt skulle hållas i förvar. Beslutet överklagades till regeringen. Migrationsöverdomstolen beslutade att mannen skulle kvarhållas i förvar och anförde även att regeringen borde fastställa Migrationsverkets beslut. Ansvarigt statsråd beslutade att mannen skulle hållas kvar i förvar. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan om utvisning. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nu att förvaret ska bestå. Domstolen anser att det med hänsyn till uppgifterna i ärendet finns det anledning att anta att mannen kommer att hålla sig undan samt bedriva brottslig verksamhet i Sverige om han tas ur förvar.
