Widar Nord är en profilerad person på den svenska mediala högerkanten med koppling till sajten Fria tider. 2020 sa Swedbank upp hans konto med hänvisning till dålig kundkännedom. Widar Nord väckte då talan mot Swedbank om att han på nytt skulle tillåtas ha konton i banken.
I samband med den processen, som avgörs i Stockholms tingsrätt, har Svea hovrätt i en deldom beslutat att Swedbank ska lämna ut en kopia av ljudfiler från telefonsamtal mellan banken och Widar Nord under år 2020 i de delar där Widar Nords röst hörs.
Enligt hovrätten är Widar Nords röst i ljudinspelningarna en personuppgift enligt GDPR (dataskyddsförordningen) som han enligt artikel 15.3 har rätt att få en kopia av. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att det finns förutsättningar för att förplikta banken att lämna ut de delar av ljudinspelningarna där mannens röst hörs, men inte de delar där de anställdas röster hörs.
Svea hovrätt T 10711-21
Personnummer till ledamöterna i Övervakningsnämnden i Kristianstad omfattas inte av sekretess och ska därför lämnas ut, har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutat i en ny dom. Det var en journalist vid en nätbaserad publikation som begärde att få ta del av en sammanställning av samtliga ledamöters personnummer, men det nekades av nämnden. Beslutet överklagades men kammarrätten avslog detsamma. Det kunde antas att den enskilde eller någon närstående kunde utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjdes.
HFD uttalar emellertid att hinder mot utlämning endast föreligger när det på grund av vad som är känt om sökanden eller på grund av andra särskilda omständigheter finns skäl för bedömningen att ett utlämnande skulle medföra en inte obetydlig risk för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men. Eftersom sådan omständigheter inte finns i målet ska uppgifterna ska lämnas ut.
Högsta förvaltningsdomstolen 2089-22
Två bolag som nekats tillstånd att driva hemtjänsverksamhet har vunnit mot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Företrädarna för bolagen hade på grund av skäl med ekonomiskt koppling nekats tillstånden men nu måste IVO på nytt pröva deras tillstånd.
Bolagen hade bedrivit hemtjänst under flera års tid när IVO nekade tillstånd. I det ena fallet på grund av att företrädarna inte hade deklarerat och betalat skatter i tid, i det andra fallet på grund av att företrädarna inte hade följt det bolagsrättsliga regelverket genom att inte ha en revisor och inte ha upprättat kontrollbalansräkning.
Enligt HFD är bristerna gällande deklaration och betalning av skatt är allvarliga men de är ursäktliga eftersom de uppkommit på grund av att bolagets redovisningsbyrå misskött sitt uppdrag. Vidare har tillräckliga åtgärder ha vidtagits för att säkerställa att bristerna inte skulle upprepas.
Att inte ha upprättat en kontrollbalansräkning anser HFD inte vara en tillräckligt allvarlig brist mot bakgrund av att bolagets ekonomi varit stabil och att bolaget har skött betalningarna av sina skulder. Att inte ha en revisor anses allvarligt men med beaktande av hur bristen uppkommit och att det varit under en begränsad tid anses den ursäktlig. Vidare konstaterades att bolaget hade avhjälpt bristen.
Högsta förvaltningsdomstolen 3202-21
Högsta förvaltningsdomstolen 3274-21
Enligt bolaget genomförde det så kallade introdouktionsflygningar i Sälen mot betalning för att locka nya elever till de utbildningar det bedrev. Att barn fick följa med mot ett reducerat pris var ett sätt att göra det lättare för familjer på semester i fjällen att delta.
Enligt Transportstyrelsen, som beslutat att bolaget skulle upphöra med flygningarna, rörde det sig om persontransporter för allmänheten mot ersättning som bolaget inte hade tillstånd till.
Bolaget överklagade beslutet men enligt kammarrätten utgör flygningarna persontransport mot ersättning som ska upphöra.
Bolagets marknadsföring har inte varit tydlig med att det handlar om introduktionsflygning. Exempelvis anges på en hemsida för ett hotell i Sälen att flygningen är en prova-på-tur och ett fjälläventyr samt att barn, mot en särskild taxa, kunnat följa med.
Mot denna bakgrund anser kammarrätten att flygverksamheten inte kan anses ha bedrivits i syfte att dra till sig nya elever eller nya medlemmar på så sätt som krävs för att fråga ska vara om introduktionsflygningar.
Kammarrätten i Jönköping 3861-21
När den anställde vid Kriminalvården i Sollentuna skrev kritiska saker om IS på facebook kallades hon till personalsamtal där hon bland annat uppmanades att inte ha sin facebookprofil offentlig. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Kriminalvården för att ha försökt begränsa den anställdes grundlagsskyddade yttrandefrihet i strid med repressalieförbudet. JO anser att samtalen inte kan uppfattas på annat sätt än att Kriminalvården varit missnöjd med att den anställda hade spridit sina åsikter offentligt. Samtalen har innefattat missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter.
Riksdagens ombudsmän (JO) 1406-2021
Namnet på en handläggare vid en länsstyrelse som har en allvarlig hotbild mot sig ska lämnas ut, enligt en dom från kammarrätten. Handläggaren arbetade på djurskyddsenheten vid länsstyrelsens i Stockholm, och dennes namn hade maskats på en tjänsteanteckning som begärts ut. Enligt kammarrätten är namn på enskilda personer inte en sådan uppgift som kan hemlighållas med stöd av 21 kap. 3 § 1 st OSL. Den maskerade uppgiften kan inte heller hemlighållas med stöd av någon annan bestämmelse.
Kammarrätten i Stockholm 4347-22
Statens fastighetsverk har utan rättsligt stöd satt upp skyltar om förbud mot att framföra drönare vid Skokloster slott, ett av Nordeuropas mest välbevarade barockmiljöer. Fastighetsverket kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO, för agerandet.
Det var i början av 2021 som Statens fastighetsverk lät sätta upp skyltarna samtidigt som ansökan gjordes hos Transportstyrelsen om att luftrummet skulle utgöra ett s.k. restriktionsområde. Trots att ansökan avslogs senare under våren togs skyltarna inte bort. Först sedan en JO-anmälan hade gjorts täcktes skyltarna över.
Enligt chefsJO var det inte bara oförenligt med legalitetsprincipen att sätta upp skyltarna, det var dessutom anmärkningsvärt att skyltarna fick sitta kvar efter Transportstyrelsens avslagsbeslut. ChefsJO förutsätter nu att myndigheten avlägsnar skyltarna om det inte redan gjorts.
Riksdagens ombudsmän (JO) 6489-2021
År 1986 tog en då 15-årig pojke på sig mordet på sin styvmor trots att han var oskyldig. Erkännandet gjordes efter påverkan av en nära anhörig. Han häktades och dömdes till sluten psykiatrisk vård och var frihetsberövad i drygt ett år och tio månader. Redan 1988, under den psykiatriska vården, tog han tillbaka sitt erkännande, men den återupptagna förundersökningen lades ner. Först år 2016 beviljades han resning. Och när åklagaren lagt ned åtalet meddelades en frikännande dom.
Den som varit felaktigt frihetsberövad har som utgångspunkt rätt till ersättning för den skada som orsakats genom frihetsberövandet. Högsta domstolen finner att den drabbade personen genom sitt falska erkännande uppsåtligen föranledde det felaktiga frihetsberövandet och att han inte tvingats till detta genom våld eller allvarligt hot. Hans ersättningsanspråk för det felaktiga frihetsberövandet avslås.
Högsta domstolen T 4705-21
Polisen beslutade att avslå Rasmus Paludans ansökan om tillstånd att den 1 maj 2022 anordna en allmän sammankomst i Uppsala. Polisen ansåg att säkerheten vid en sammankomst, eller som en direkt följd av densamma, inte kunde säkerställas. De befarade ordningsstörningarna ansågs inte heller i tillräcklig grad kunna motverkas genom meddelande av villkor för sammankomsten, hög polisnärvaro och/eller omfattade avspärrningar.
Förvaltningsrätten konstaterar att det inte framkommit något som visar att Rasmus Paludan eller några andra som deltagit i de till honom tidigare tillståndsgivna allmänna sammankomsterna har stört ordningen eller säkerheten. De våldsamheter och upplopp som förekommit har, såvitt framgår, utomstående personer ansvarat för. Endast i yttersta undantagsfall – när det "närmast är fråga om rena nödsituationer" – bör det enligt förvaltningsrätten vara möjligt att vägra tillstånd med hänsyn till att oroligheter kan förväntas. I det aktuella fallet rör det sig inte, menar domstolen, om sådana exceptionella förhållanden som motiverar avslag. Paludan borde alltså ha beviljats tillstånd för en allmän sammankomst på någon plats i Uppsala.
Förvaltningsrätten i Uppsala finner i en annan dom (3438-22) att polisen däremot hade grund för att avslå Paludans ansökan om allmän sammankomst på en specifik adress i Västerås. Att istället tilldela honom en plats på torget i samma stad, som polisen gjorde i det här fallet, var alltså i sin ordning. Överklagandet avslås.
Förvaltningsrätten i Uppsala 2861-22 och 3438-22
Justitieombudsmannen, JO, är kritisk till att en finsktalande person inte fått kommunicera på sitt modersmål med polisen i samband med två förundersökningar. Minoritetsspråkslagen ger rätt att i vissa fall använda bl.a. finska vid kontakter med en myndighet.
JO konstaterar att det inte gjordes några egentliga ansträngningar för att anmälaren skulle kunna tala finska vid telefonkontakter med myndigheten och att han hade rätt att få två beslut översatta till finska, vilket Polismyndigheten inte hade gjort. JO kritiserar Polismyndigheten för de brister som framkommit.
JO 5566-20
