NJ Nyheter

När polisen stoppade den narkotikapåverkade mannen på E4:an gjordes flera fynd i hans bild. Dels hittades en halvautomatisk tårgaspistol som modifierats till ett skarpt skjutvapen, dels 11,9 gram amfetamin, 7,5 tabletter Diazepam och 14 tabletter Alprazolam.

Mannen fälldes i tingsrätten för grovt vapenbrott. Detta mot bakgrund av att han innehaft vapnet narkotikapåverkad med narkotikan lätt åtkomligt i sin bil. Hovrätten ändrar nu rubriceringen av vapenbrottet och sänker påföljden från två år och två månaders fängelse till fängelse i 1,5 år.

Enligt hovrätten talar visserligen omständigheterna för att brottet ska rubriceras som grovt. Samtidigt konstaterar hovrätten att vapnet varit oladdat och att någon ammunition inte påträffats. Vapnet har inte heller varit särskilt kraftfullt och har haft vissa funktionsbrister. Det har inte heller framkommit annat än att narkotikan har innehafts för eget bruk. Sammantaget anser hovrätten att brottet ska rubriceras som vapenbrott av normalgraden.

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Klaganden gjorde gällande att hon fått fastigheten av gåvogivaren och åberopade ett gåvobrev som ska ha skrivits under när gåvogivaren befann sig på ett ålderdomshem. Motparten påstod emmertid att gåvogivaren inte undertecknat gåvobrevet varför det är ogiltigt.

Vittnen har berättat att gåvogivaren på grund av sjukdom behövde hjälp att hålla och greppa en penna samt hade svårigheter att skriva. Namnteckningen på gåvobrevet är väldigt annorlunda vid en jämförelse med namnteckningen på framtidsfullmakten. Hovrätten finner att den påstådda gåvogivaren inte har undertecknat gåvobrevet. Gåvobrevet är därför ogiltigt - hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Tingsrätten dömde tre män för grovt vapenbrott avseende tre vapen i samband med en inspelning av en musikvideo, varav ett av vapnen även kunde kopplas till dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Norsborg den 2 augusti 2020. I samma dom prövade tingsrätten ytterligare åtal för bland annat grovt vapenbrott, och domstolen dömde sammanlagt fem män för bland annat grovt vapenbrott. Påföljderna bestämdes till mellan ett år och två månaders och 5,5 års fängelse.

Efter tingsrättsdomen lade åklagaren fram ytterligare utredning bland annat i form av beslag av den i målet AK-47:an samt information från den krypterade chattjänsten SKY ECC. Hovrätten anser att det nu är klarlagt att samtliga vapen som fanns med vid inspelningen av musikvideon var riktiga skjutvapen och inte replikor, och att de åtalade visste om detta. Därmed anser hovrätten det visat att sammanlagt fem vapen användes vid olika tillfällen under inspelningen av musikvideon.

Hovrätten skärper påföljden för en av männen från ett år och två månaders till 2,5 års fängelse och sänker den för en annan från 5,5 till fem års fängelse. I övrigt fastställer hovrätten tingsrättens dom.

I två Facebookgrupper delade kvinnan ett inlägg som innehöll påståenden om att en man - som bland annat sysslade med näthatsgranskning - bland annat var en djurplågare, bluffmakare, mytoman och "värsta sortens bedragare" och att han i sin tidigare tjänst som polis trakasserat människor och missbrukat polisens datasystem.

Tingsrätten dömde kvinnan för förtal samt att betala skadestånd till mannen. Kvinnan överklagade i skadeståndsdelen och hävdade att mannen redan kompenserats genom skadestånd från andra som också fällts för förtal av honom. Hovrätten bedömde att en inte obetydlig del av kränkningen låg i att uppgifterna i inlägget hade spridits på Internet. I just det avseendet utgick hovrätten, i linje med vad kvinnan hävdat, att mannen redan hade berättigats till viss skadeståndsersättning - ersättningen för kränkningen begränsades därför till 5 000 kronor.

Kvinnan överklagade igen och Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd i ärendet.

Vid tillsyn kom länsstyrelsen fram till att tre bolag som sålde mycket exklusiva och dyra armbandsur inte hade fullgjort sina skyldigheter att se till att deras verksamheter inte utnyttjades för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolagen hade bland annat haft en omfattande kontanthantering med mycket höga belopp men saknat rutiner för kundkännedom, och inte bedömt vilka risker för penningtvätt som verksamheten kunnat medföra.

Länsstyrelsen ansåg att bolagens överträdelser hade varit av stor omfattning, rört höga belopp och skett systematiskt och att de därför skulle betala sanktionsavgifter. Förvaltningsrätten gjorde i stort sett samma bedömning men sänkte sanktionsavgifterna för två av bolagen.

Kammarrätten ändrar nu förvaltningsrättens domar gällande dessa två bolag och anser att överträdelserna har varit så allvarliga att det motiverar högre sanktionsavgifter, som landar på 8,5, 2,2 och 6 miljoner kronor.

Turkiet begärde att en 43-årig turkisk medborgare, som sedan 2017 har uppehålls- och arbetstillstånd som flykting i Sverige, ska utlämnas till Turkiet för en rättslig prövning. 

Turkiet har framfört att mannen är misstänkt för brottet medlemskap i en väpnad terroristorganisation. I egenskap av chefsredaktör för en tidning ska han, enligt anklagelserna, haft samröre med högt uppsatta personer inom den s.k. Gülenrörelsen och i den funktionen fungerat som ett språkrör för organisationen ifråga. 

Högsta domstolen (HD) framhåller att misstankarna är kopplade till mannens arbete som journalist och att de påstådda gärningarna inte motsvarar brott enligt svensk lag. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen. HD framhåller vidare att inget annat framkommit än att skälen för flyktingstatus kvarstår.

Käranden väckte talan mot bolaget och yrkade ersättning om 287 230 kr avseende bl.a. skadestånd, löneavdrag, semesterersättning och pension. Bolaget anförde att käranden fått allt som han haft rätt till i enlighet med hans anställningsavtal.

Parterna kom under förhandlingarna fram till en överenskommelse där bolaget skulle betala 200 000 kr och käranden åtog sig att återkalla sin talan. Tingsrätten fann att överenskommelsen skulle tolkas så att den omfattade alla parternas mellanhavanden - käranden bedömdes därför inte ha rätt till ytterligare skadestånd med anledning av uppsägningen. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Polisen kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för hur en kroppsvisitation i samband med misstanke om narkotikabrott genomfördes. Det var en polispatrull som fattade misstankar mot en person som befann sig på ett apotek. Patrullen kände igen mannen från narkotikasammanhang, han uppfattades som undvikande och vägrade på uppmaning att ta händerna ur fickorna. Enligt JO räcker inte det för att mannen ska ses som skäligen misstänkt för narkotikabrott.

Hänsynsprincipen innebär bl.a. att diskretion ska iakttas vid användningen av ett tvångsmedel. Enligt JO framstår det som direkt olämpligt att polisen sökte igenom mannens kläder inför andra personer på apoteket. JO kritiserar även att beslutet om kroppsvisitation togs av en polis, och inte av en undersökningsledare, trots att det inte var ett brådskande fall.

Under en spritfest natten mot den 21 februari 2021 i Mariestad mördades en kvinna med kniv- och yxhugg på underarmarna, halsen och i huvudet. Kvinnan var då tillfälligt inneboende hos sin kusin och dennes man, vilka båda hade missbruksproblem, mannen hade dessutom allvarliga psykiska problem.

Under utredningen framkom att det förekommit viss svartsjuka från kusinen mot kvinnan. Makarna åtalades för mord. Genom teknisk bevisning och olika vittnesmål fann tingsrätten åtalet mot dem båda styrkt i alla delar. Efter att de båda genomgått rättspsykiatrisk undersökning konstaterar tingsrätten att mannen såväl vid tiden för gärningen som vid undersökningen haft en allvarlig psykisk störning. Kvinnan bedöms däremot inte ha begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och anses inte heller lida av en en sådan störning idag. 

I enlighet med detta bestäms påföljderna till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mannen och 18 års fängelse för kvinnan.