NJ Nyheter

Tillsammans med en annan person stal mannen en ryggsäck som en kafébesökare hade lagt på golvet intill sin stol och som innehöll bland annat kreditkort och kläder. Högsta domstolen (HD) har nu bestämt påföljden till villkorlig dom för grov stöld. När straffbestämmelsen om grov stöld ändrades 2017 togs det upp att tillgrepp av en sak som någon haft i sin omedelbara närhet särskilt skulle beaktas. Enligt HD finns det däremot bara ett begränsat utrymme för att i rättspraxis bestämma att nya brottstyper ska leda till korta fängelsestraff med hänvisning till brottets art. I lagstiftningsärendet från 2017 görs inte heller några uttalanden om att brottet ska leda till fängelse med hänvisning till brottets art. HD anser därför att det inte finns underlag för att uttala att stöld av saker i någons omedelbara närhet har samma speciella karaktär som till exempel fickstölder. Slutsatsen blir därför att grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet inte ska anses vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.

Socialnämnden Nordost i Göteborg kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att två handläggare gjort ett oanmält hembesök hos en barnfamilj utan att det fanns skäl för det. Besöket gjordes efter att en orosanmälan gjorts mot föräldrarna som nyss fått barn då nämnden inte ville ge paret möjlighet att ge en tillrättalagd bild av förhållandena i hemmet. JO uttalar att utrymmet för oanmälda hembesök är mycket begränsat och endast bör godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation. Det var emellertid inte fallet rörande barnfamiljen varför samtycke krävdes. Möjligheten till samtycke måste enligt JO också vara reellt, det får inte vara så att den enskilde samtycker för att hen känner sig tvingad till det.

Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvårdens beslut i februari 2020 att förbjuda intagna på fängelser och häkten att ta emot eller inneha andra pengar än sådana som betalas ut av Kriminalvården. Det var generaldirektören själv som tagit beslutet vilket ledde till en mängd klagomål till JO från de intagna. Enligt JO är det rättsosäkert att införa den nya regleringen på annat sätt än genom en ändring i myndighetens författningssamling, KVFS. Dessutom framgick inte innebörden av beslutet fullt ut och vissa frågor om utbetalning av ålderspensioner var inte heller lösta. Förbudet har lett till att många intagna har betydligt mindre pengar att röra sig med och vilket gjort att ersättning för sysselsättning har blivit mer betydelsefullt samtidigt som bristen på sysselsättning i häkten och anstalter är mycket bekymmersam.

Länsstyrelsen i Östergötland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO för att varken ha tagit ställning till en jävsinvändning mot en bitillsyningsman eller att ha vidarebefordrat jävsinvändningen till syningsmannen. JO granskning kom av att bitillsynsmannen även var biodlare och sålde honung på samma marknader som den som anmält jäv. Bitillsynsmän förordnas av och är underställda länsstyrelsen och ersätts enligt en särskild taxa. Uppdraget kan när som helst återkallas av länsstyrelsen. Enligt JO ska bitillsynsmän ses som individer till vilka förvaltningsuppgifter har överlåtits med stöd av lag på det sätt som anges i 12 kap. 4 § regeringsformen och grundlagens krav på objektivitet gäller i deras tillsynsverksamhet.

Enligt ett exploateringsavtal mellan mannen och kommunen skulle mannen utveckla markområdet med gator och anläggningar och därefter överlåta den mark där anläggningar anlagts till kommunen för 1 000 kr. I samband med ansökan om fastighetsreglering från mannens bolag (motparten) gjorde motparten gällande att villkoret i avtalet inte skulle gälla men Lantmäteriet bestämde ersättningen utifrån avtalet istället för att tillämpa FBL. Högsta domstolen finner att avtalet inte är så nära knutet till förrättningsförfarandet att finns förutsättningar att göra avsteg från ersättningsbestämmelserna i FBL.

Mannen beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige 2007. I juni 2021 togs mannen i förvar på beslut av Säkerhetspolisen med stöd av 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Samma dag ansökte Säkerhetspolisen hos Migrationsverket om att mannen skulle utvisas från Sverige med hänvisning till att det var särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Migrationsverket beslutade att mannen skulle utvisas och att han fortsatt skulle hållas i förvar. Beslutet överklagades till regeringen. Migrationsöverdomstolen beslutade att mannen skulle kvarhållas i förvar och anförde även att regeringen borde fastställa Migrationsverkets beslut. Ansvarigt statsråd beslutade att mannen skulle hållas kvar i förvar. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan om utvisning. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nu att förvaret ska bestå. Domstolen anser att det med hänsyn till uppgifterna i ärendet finns det anledning att anta att mannen kommer att hålla sig undan samt bedriva brottslig verksamhet i Sverige om han tas ur förvar.

Genom gåva 1975 fick tre döttrar en tredjedel var av en fastighet. I gåvobrevet angavs att del av fastigheten inte fick säljas utan hembudsskyldighet till övriga gåvotagare eller deras arvingar. Nu har Högsta domstolen (HD) beslutat att en kvinna som i sin tur ärvt en av andelarna från en av de ursprungliga gåvotagarna inte är bunden av hembudsskyldigheten. HD konstaterar att ett överlåtelseförbud som följer med egendomen skulle ha klara nackdelar och riskera att leda till inlåsningseffekter. En inskränkning i förfoganderätt som inte upprepas vid vidareöverlåtelse är enligt HD inte möjlig att knyta till den nya förvärvaren så att även denne skulle vara bunden av inskränkningen.

En ideell förening ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden då föreningen avser flytta sin utbildningsverksamhet till ett helägt men ännu ej bildat aktiebolag. Högsta förvaltningsdomstolen gör nu bedömningen att då föreningen genom bidrag avser täcka det underskott utbildningsverksamheten i bolaget förväntas ge ska tillskotten anses utgöra driftbidrag och inte aktieägartillskott. Domstolen gör vidare bedömningen att bolaget är ett allmänt undervisningsverk vilket innebär att bolaget inte kommer att vara skattskyldigt för driftbidragen från föreningen. Slutligen konstaterar HFD att värdet av de tjänster föreningen kommer tillhandahålla bolaget till underpris inte kan betraktas som ringa. Det kan inte heller anses affärsmässigt motiverat att tjänsterna utförs mot en ersättning som understiger marknadsvärdet, varför föreningen ska uttagsbeskattas för tjänsterna. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked i de delar som överklagats.