Mannen var gravrättsinnehavare när han avled och gravsattes inom gravplatsen. Han efterlämnade sin maka och två vuxna barn. Dottern skickade en handling benämnd "Underrättelse gravrätt - Anmälan" till pastoratet för dödsboets räkning och församlingen antecknade dottern som gravrättsinnehavare.
I samband med att makan senare avled begärde sonen att bli antecknad som gravrättsinnehavare för gravplatsen och även han antecknades då som gravrättsinnehavare tillsammans med dottern. Dottern överklagade beslutet och länsstyrelsen upphävde det.
Sonen yrkade att få antecknas som gravrättsinnehavare för gravplatsen.
Även om pastoratet/församlingen i de flesta fall bör kunna godta uppgifter som lämnas av dödsboet så konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det finns en utredningsskyldighet. Pastoratet/församlingen måste förvissa sig om att dödsboet företräds av en behörig person samt att alla dödsbodelägare skrivit under anmälan eller lämnat fullmakt. Det borde ha stått klart för församlingen att det fanns en efterlevande maka och fler arvingar än dottern och Högsta förvaltningsdomstolen finner att utredningen varit bristfällig.
Det är inte visat att dottern skulle ha lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter till församlingen och det var därför fel av församlingen att ändra det ursprungliga beslutet som får anses vara ett gynnande beslut för dottern. Överklagandet avslås.
Högsta förvaltningsdomstolen 775-21