Om offentlig rätt

I offentlig rätt i vid bemärkelse ingår statsrätt, processrätt och förvaltningsrätt, som alla reglerar myndigheternas roll gentemot medborgarna samt myndigheters interna relationer. Motsatsen till offentlig rätt är civilrätt.

Den offentliga rätten bygger till stor del på principer. Några av de viktigaste principerna är; legalitetsprincipen, som innebär att offentliga organs beslutanderätt måste ha stöd i lag; objektivitets- och likhetsprincipen, som fastslår att myndighetsutövning ska ske på ett objektivt och opartiskt sätt; samt proportionalitetsprincipen, vars betydelse är att ett myndighetsbeslut inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, samt att det som tas i anspråk ska stå i proportion mot vad myndigheten önskar att uppnå.

Kommunalt självstyre

Kommunernas och regionernas ansvar omfattar både lokala frågor som fysisk planering, kollektivtrafik, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling samt välfärdstjänster som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Beslut inom dessa områden fattas i varje enskild kommun, landsting eller region. Medborgarna har stora möjligheter att påverka förhållandena i sin närmiljö genom kommunalvalet vart fjärde år. De valda företrädarna styr sedan – på medborgarnas uppdrag – kommunen eller landstinget/regionen.

Myndighetsutövning

Myndighetsutövning är ett begrepp som omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning är oftast en uppgift för myndigheter, men kan överlämnas till exempelvis bolag eller föreningar om det finns stöd i lag.

De viktigaste lagarna på området är

• Lag om offentlig upphandling (LOU)
• Förvaltningslag
• Förvaltningsprocesslag
• Kommunallag
• Offentlighet- och sekretesslag