12 maj 2021
När Twitter i vintras stängde av Donald Trump från plattformen var det en tydlig signal om den förskjutning av makten över yttrandefriheten som skett på senare år. Inte ens världens mäktigaste person hade något att sätta emot när ett privat företag stängde hans konto. Yttrandefriheten på internet har hamnat i kläm mellan det offentliga och det privata menar Anni Carlsson, doktorand i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
- Många länder har ett starkt skydd för yttrandefriheten mot det allmänna. Men nu har det dykt upp ett antal privata företag som de facto har makten över vår yttrandefrihet och som inte behöver bry sig om vad som står i grundlagen eftersom de inte är bundna av det konstitutionella regelverket, säger Anni Carlsson.
Det är i en artikel i Svensk Juristtidning (SvJT 2021 s. 169) som hon utvecklar en del av de slutsatser som hennes forskning på området hittills har gett. En forskning som så småningom ska mynna ut i en avhandling.
- När jag började var min avsikt att undersöka vad staten fick göra i förhållande till människors yttrandefrihet på internet men ganska snabbt insåg jag att den riktigt spännande, intressanta och svåra frågan är vilken roll som de privata företagen har, berättar Anni Carlsson.
- Man kan nog säga att den faktiska makten över människors yttrandefrihet på internet idag ligger hos de här privata företagen.
Anni CarlssonAtt kommunikationen mellan medborgarna i stor utsträckning flyttat ut på internet, och till stor del till forum som styrs av privata företag, ger upphov till nya typer av juridiska problem. USA:s före detta president Donald Trump kan illustrera två av dessa.
Han fick å ena sidan sitt Twitterkonto nedstängt den 8 januari i år men å andra sidan beslutade amerikanska domstolar under tiden det var igång att presidenten, med hänvisning till skyddet för yttrandefriheten, inte hade rätt blockera användare som skrivit kritiska kommentar på kontot.
Medan förhållandet mellan det allmänna och enskilda regleras i grundlagar och lagar, regleras förhållandet mellan sociala medier och deras användare i första hand i användaravtalen, vilka dessutom för exempelvis Facebook och Twitter innehåller förbehåll om att de kan ändras när som helst.
- Det som gör exemplet med Trump så intressant är att det är en privat aktör som tystat staten, när det normala är att staten inskränker de privata aktörernas yttrandefrihet, säger Anni Carlsson.
- I Sverige finns TF och YGL som ger ett väldigt starkt skydd för yttrandefrihet, men när det gäller sociala medier är de ganska irrelevanta. I svensk kontext får man titta mer på Regeringsformen och skyddet för yttrandefrihet där, både för användarnas och de sociala medieföretagens rättigheter.
Vad gäller att Donald Trump inte fick blocka kritiska användare håller Anni Carlsson inte för uteslutet att en rättslig prövning i Sverige skulle kunna sluta på ett liknande sätt.
- Om man tänker på att företrädare för det allmänna enligt Regeringsformen ska vara sakliga och opartiska, så skulle det vara intressant om något liknande fall kom upp i Sverige. Det är en speciell situation när offentliga aktörer använder sociala medier i sin verksamhet, och det är skillnad när en offentlig aktör gör något för att hindra någon att yttra sig mot när en privat gör det.
Inom EU börjar sociala medieplattformar utsättas för rättsliga krav både på att ta bort olagligt innehåll och att hänsyn ska tas till användarnas rätt till yttrandefrihet. I december 2020 presenterades förslagen till lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader i form av förordningar i det s.k. ”Digital Services Act Package” som innebär en omfattande översyn av regleringen av sociala medier. I användarvillkoren ska de privata bolagen ta hänsyn till användarnas grundläggande rättigheter och enskilda ska få ökade möjligheter att göra sina yttrandefrihetsintressen gällande gentemot sociala medier.
Enligt Anni Carlsson finns det redan nu i praxis hos flera europeiska nationella domstolar tecken på en tendens att ge ökat genomslag för grundlagsskyddet för yttrandefriheten även i förhållande till privata sociala medieföretag. I exempelvis Tyskland har grundlagens yttrandefrihetsgarantier getts indirekt horisontell verkan i mål mellan enskilda och sociala medieföretag.
Antalet rättsligt oavgjorda frågor som är centrala för yttrandefrihetens framtid, och därmed även demokratins, är dock fortfarande lång och växer enligt henne ständigt.
- I min studie tittar jag främst på Sverige, USA och Tyskland, samt det europeiska ramverket. Min forskning är inte klar än så jag har inga bergsäkra slutsatser att dela med mig av. Men som jag skriver i artikeln, är det tydligt att det kommer behövas fler nya rättsliga regleringar inom området.
- Man måste tänka på båda sidorna. Det är så mycket som är bra med sociala medier som möjligheten att yttra sig och ta del av information, men det är samma egenskaper som gör det möjligt att sprida olagligt innehåll.
Hela Anni Carlssons artikel Tyst vår? – När Twitter och Facebook tystade en presidents kvitter och vad det innebär för yttrandefrihet på sociala medier går att läsa här.