”Vi borde skriva flera testamenten” – boken Överförmyndare och dödsbon skyr inte dödens juridiska aspekter

Med den nya boken ”Överförmyndare och dödsbon” vill författarna Peter Signäs och Eva von Schéele hjälpa landets överförmyndare och advokatbyråer att göra rätt – konsekvenserna för den enskilde kan annars bli förödande. Författarna menar att vi borde skriva fler testamenten – men att beröringsskräcken med döden gör att vi gärna avstår. De påminner också om de fatala följderna av att sambos inte ärver varandra och förklarar hur det kommer sig att en längre vistelse i Spanien kan leda till att barn blir arvslösa. I spåren av pandemin har användningen av framtidsfullmakter ökat – men bankerna gör egna tolkningar.

– Det är otyg från bankerna att hitta på saker som saknar lagstöd, säger Eva von Schéele, en av författarna.

Juridiken förhåller sig sakligt till döden. De svindlade existentiella höjderna anas knappt bakom knastertorra paragrafer. Författarduon till ”Överförmyndare och dödsbon” vägleder läsaren genom de rättsliga turer, såväl innan som tiden efter, till det som är vårt allas oundvikliga öde: att en dag få sitt värv sammanfattat i en bouppteckning. Rutin finns det gott om. Peter Signäs har arbetat med bouppteckningar och arvsfrågor i mer än 30 år och Eva von Schéele, f.d. förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har arbetat lika länge med familjerätt och förmynderskapsfrågor.

Peter Signäs Peter Signäs är jurist och har arbetat med bouppteckningar, arvskiften och arvsfrågor i mer än 30 år. Läs mer om Peter Signäs

Överförmyndarens uppdrag är att skydda människor som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom och tillvarata sina rättigheter. Ett av de viktigaste uppdragen är att granska och – förhoppningsvis – samtycka till fördelningen i en bodelning och/eller ett arvskifte. Det förutsätter att man behärskar ett komplext ämne. ”Jag har aldrig träffat någon som är helt fullärd”, menar Peter. ”Överförmyndare och dödsbon” är den första handboken som riktar sig direkt till landets överförmyndare.

– Många har saknat en sådan bok. Det finns även många andra som upprättar arvskiften; på begravningsbyråer eller advokatbyråer, som behöver vägledning så att det inte blir fel, säger Eva.

Måste yrka på att få ut laglotten

Det är enligt Peter ”ett brett fält” av misstag som man kan göra om man inte är vaksam. Allt från att det blir fel redan i bouppteckningen, där ett testamente inte har delgivits korrekt, till att man fördelar arvet fel och glömmer viktiga skyddsregler. Det finns risk för att en person som har en god man eller förvaltare lider skada om det blir fel.

– Det är inte ovanligt att föräldrar skriver orättvisa testamenten om de har ett barn som har en funktionsnedsättning. Man tänker att samhället tar hand om dem och prioriterar de övriga barnen. Då är det viktigt att överförmyndaren kommer in ser till att den enskilde får det den har rätt till, säger Eva.

Eva von Schéele Eva von Schéele har varit förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting och har arbetat med familjerätt och förmynderskapsfrågor i mer än 30 år. Läs mer om Eva von Schéele

– Ibland hoppar man helt över ett barn i testamentet och den gode mannen skriver på delgivningen och vet inte om att man inom sex månader måste yrka på att få ut sin laglott. Annars gäller testamentet och man får ingen laglott, säger Peter.

Det är inte ofta tvister hamnar i domstolen utan parterna brukar vanligtvis vara angelägna om att förlikas innan huvudförhandling. Det finns därför få prejudicerande domar som överförmyndaren kan ta hjälp av i sitt arbete.

– Inom just arvsrätten finns det en stor benägenhet att förlikas, man vet inte hur domstolarna landar i frågorna och osäkerheten ger incitament till förlikning, säger Peter.

Att sambos inte har samma rättsliga status som gifta kommer som en chock för många. Konsekvenserna kan bli kännbara – kanske kan den efterlevande sambon inte längre bo kvar i huset.

– Låt oss säga att familjen bor i ett hus där mannen står för hela fastigheten som barnen ärver när han går bort. Den efterlevande sambon vill köpa in sig och ta över lånen, barnen kan ju inte ta över lån som minderåriga. Om den efterlevande ska köpa fastigheten är det marknadsvärde som gäller, det kräver överförmyndaren som ska se till att barnen får det de har rätt till, säger Eva.

– Det är tyvärr fortfarande ett vanligt missförstånd att sambor ärver varandra.

Under pandemin har döden blivit mer närvarande

I en bouppteckning ska även eventuella testamenten antecknas. Hur testamenten ska tolkas och huruvida testatorn hade rättskapacitet leder ibland till tvister. Det kan många gånger vara svårt att bevisa att någon, som nu kanske lider av tilltagande demens, var anfäktad av sjukdomen redan för 20 år sedan när testamentet upprättades.

– Problemet är att det är så lätt med dagens mallar, man skriver under och så vet man inte vad det är man skriver på. Varje testamente kräver egentligen en genomgång som är anpassad till den individuella situationen, om man exempelvis har gett förskott på arv eller om man har särkullbarn, säger Peter.

– Det är också viktigt att tänka på att situationen kan ha förändrats om det gått 25 år sedan man skrev sitt testamente, säger Eva.

Ibland uppstår dråpliga situationer. Peter drar sig till minnes en man som under samma dag hade upprättat tre likalydande och formellt korrekta testamenten till tre olika kvinnor. En delikat situation – även om nu bristen på tillgångar i boet gjorde att fördelningen var av akademiskt intresse.

– Han hade sagt till alla tre kvinnor att han skrivit testamente till dem – vilket han i och för sig var helt sant!

Peter och Eva menar att gemene svensk skriver för lite testamenten, och skönjer en beröringsskräck med frågor som är så intimt sammanlänkade med Döden – den utmätta tiden är ett ämne som många gärna distanserar sig ifrån.

– Det finns ett motstånd mot detta. Ska man fördärva frukoststämningen en söndagsmorgon ska man säga att man funderar på att skriva testamente, säger Peter.

– Under pandemin har döden blivit mer närvarande för många. Då väljer också alltfler att skriva testamenten, konstaterar Eva.

Ett problem med våra testamenten är att dessa inte, till skillnad från de flesta andra länder, inte registreras. Vilket i teorin skulle kunna utgöra grogrund för fler såpoperadoftande scener än nödvändigt, med testamenten som kanske rivs sönder eller försvinner, jämfört med när det finns ett formellt register. Att upprätta likalydande testamenten till tre olika personer, som i historien ovan, hade exempelvis inte varit möjligt. Peter menar dock att det inte är säkert att omsorgen av anhöriga skulle klara av en sådan transparens.

– Ett testamentregister skulle bli en offentlig handling, då kan man kräva ut en kopia av vad moster Agda har skrivit och det innebär kanske i förlängningen att moster Agda inte får besök på hemmet.

Kollision mellan olika länders lagstiftning

Boken ”Överförmyndare och dödsbon” tar också upp frågor kopplade till internationella dödsbon – som blir allt vanligare. Kollusioner mellan olika länders rättsordningar kan leda till oförutsedda konsekvenser. En EU-konvention som Sverige ratificerade 2017 stadgar att en längre vistelse än 180 dagar i ett annat EU-land gör att det landets lagstiftning har företräde framför ärvdabalken.

– Reglerna skiljer sig väldigt mycket åt. Barn har ingen motsvarande laglott och makarnas arvsrätt är starkare. Om exempelvis en äldre svensk man, som har barn från ett tidigare äktenskap, avlider i Spanien där han bor med sin nya fru – ärver hustrun allt och barnen från det tidigare äktenskapet får ingenting, förklarar Eva.

– För att förhindra en sådan situation måste man alltså skriva in i testamentet att det är svensk rätt som gäller!

Framtidsfullmakter, som funnits sedan 2017, har på kort tid fått en relativt stor genomslagskraft. I pandemins spår har användningen också, i likhet med testamenten, ökat. Både Peter och Eva menar att det är problematiskt att det saknas praxis från Högsta domstolen och att många banker, i avsaknad av tydliga riktlinjer, gjort egna tolkningar av bestämmelserna.

– Banker har lagt in en tidsgräns på sex månader från underskrift av fullmakten tills att man kan åberopa detsamma. Men om man exempelvis lider av galopperande ALS lever man knappt efter sex månader.

– Det är otyg från bankerna att hitta på egna saker som saknar lagstöd menar Eva.

När någon försvinner

När personer plötsligt försvinner under oklara omständigheter aktualiseras lagen om dödförklaring. Efter tsunamikatastrofen 2004 påskyndades lagstiftarens ambitioner att modernisera lagen: Det ansågs orimligt att under sådana omständigheter behöva vänta 10 år på att en anhörig skulle dödförklaras. En ansökan om detta kan idag vanligtvis göras efter fem år men under vissa förutsättningar, som naturkatastrofer, kan man göra det omedelbart efter försvinnandet. En viktig förändring är att Skatteverket, som fattar beslut om dödförklaring, självmant får ta upp frågan om dödförklaring.

– Många familjer, som hade försvunna släktingar som varit borta länge och som rimligen hade gått bort, ansökte inte om dödförklaring tidigare då det fortfarande pumpades in pensioner och löner. Det fanns alltså ekonomiska incitament till att inte ansöka om dödförklaring, säger Eva.

Det kan förstås finnas annat än ekonomiska incitament som gör att man som anhörig väljer att skjuta upp något så oåterkalleligt som en sådan ansökan. Kanske har man kvar hoppet om att den försvunne, mot alla odds, en dag kommer åter. Eller så vill de anhöriga signalera för myndigheterna att utreda försvinnandet. Som i fallet Raoul Wallenberg, som räddade tiotusentals människoliv under andra världskriget, och sannolikt avled i sovjetiskt fängelse 1947. Han dödförklarades först 2016.

– 69 år efter försvinnandet. Det finns skäl att tro att Skatteverket inte kommer att avvakta så länge med ansökningar i framtiden, konstaterar Eva.

5 saker att tänka på vid bodelning och arvskiften

1. Handlingarna måste upprättas skriftligen för att vara giltiga.
2. Parterna ska (eller måste) vara överens. Majoritetsbeslut gäller inte.
3. Om någon part företrädes av ställföreträdare ska överförmyndaren lämna samtycke för att handlingen ska gälla.
4. Överenskommelsen kan vara både partiell och slutlig.
5. Alla delägare har rätt att ärva ur all kvarlåtenskap.