Hårdhänt undersköterska som uttalat sig nedsättande borde inte ha avskedats
Undersköterskan avskedades efter att hon enligt kommunen använt våld mot en brukare på äldreboendet där hon arbetade och använt ett kränkande språkbruk men undersköterskan förnekade att hon använt våld. Hon gjorde gällande att brukarens skador uppkommit genom olyckshändelse. Journalanteckningarna tyder enligt Arbetsdomstolen på att skadorna på brukarens arm uppstått i samband med att brukaren drog undan armen när undersköterskan försökte resa brukaren ur sängen och inte på att undersköterska avsiktligt använt våld. Undersköterskan bedöms dock ha agerat hårdhänt vilket Arbetsdomstolen ger henne kritik för och även för bristerna i den följande hanteringen av händelsen. Det står även klart att undersköterskan fått tillsägelse från kommunen om att ändra sitt nedsättande språkbruk. Även om undersköterskan förtjänar kritik för sitt bryska agerande och nedsättande språkbruk bedömer Arbetsdomstolen att det inte finns varken laga skäl för avsked eller saklig grund för uppsägning. Kommunen ska betala skadestånd för det lagstridiga avskedet men eftersom undersköterska medverkat till händelsen bestämmer Arbetsdomstolen det allmänna skadeståndet till 60 000 kr. Det totala skadeståndet som kommunen ska betala bestäms till drygt 370 000 kr.
# Arbetsdomstolen 2019 nr 33
Skrivet av Linn C. Tiger
HD erkänner utländsk dom om moderskap i Sverige
Barnet föddes genom surrogatmoderskap i USA och efter flytt till Sverige uppstod problem när den tilltänkta modern inte kunde registreras som barnets mor eftersom hon inte fött barnet eller adopterat barnet eftersom det skulle utsläcka den biologiska faderns föräldraskap. Eftersom det inte i nuvarande svensk rätt finns något annat sätt att tillgodose barnets rätt till privatliv och uppfylla principen om barnets bästa beslutar Högsta domstolen att erkänna den amerikanska domen om moderskap i Sverige.
# Högsta domstolen Ö 3462–18
Skrivet av Linn C. Tiger
Expert Jan melander analyserar domen: https://pro.karnovgroup.se/document/3002067/1
Lång avstängning befogad efter att universitetets verksamhet störts
Disciplinnämnden vid Stockholms Universitet beslutade att stänga av mannen i sex månader efter att han stört verksamheten genom upprepade epostmeddelanden med klagomål, krav på förändringar, hot om våld samt krav på skadestånd för effekterna av tidigare disciplinpåföljd. Mannen yrkade att nämndens beslut skulle upphävas, att universitetet skulle förpliktas betala finansiell kompensation om 29 000 000 kr och att viss utpekad personal skulle sägas upp från universitetet. Förvaltningsrätten fann att avstängningen varit befogad särskilt med beaktande av att mannen tidigare varit avstängd för liknande beteende. Förvaltningsrätten avvisade yrkandena om finansiell kompensation och uppsägning av personal. Mannen överklagade och yrkade högre kompensation. Kammarrätten konstaterar att det saknas laglig möjlighet att pröva frågan om finansiell kompensation och avvisar yrkandet. Vad som framkommit i målet ger enligt kammarrätten inte skäl att göra en annan bedömning än den som förvaltningsrätten gjort. Överklagandet avslås.
# Kammarrätten i Stockholm 3408–19
Skrivet av Linn C. Tiger
”Förvånansvärt nonchalant inställning” — allvarlig kritik mot Länsstyrelsens hantering av jordbruksstöd
En person gav i maj 2015 in en ansökan om jordbruksstöd till Länsstyrelsen i Skåne län. Efter mer än tre år klagade han till JO över att han ännu inte hade fått något beslut. Länsstyrelsen menar att detta beror på man ännu inte har ett fungerande it-stöd och att det inte funnits något resursmässigt och ekonomiskt försvarbart alternativ till att invänta ett sådant stöd. Det finns idag mer än 8 000 ärenden hos länsstyrelsen som väntar på it-stödet ifråga. Att länsstyrelsen under flera års tid har underlåtit att fatta beslut i ärenden som varit klara för avgörande vittnar enligt JO om en förvånansvärt nonchalant inställning till grundläggande förvaltningsrättsliga regler. Länsstyrelsen får därför allvarlig kritik, och JO tillägger att länsstyrelsen snarast måste se till att ärendena blir avgjorda.
# Riksdagens ombudsmän JO 6540–18
Stals begravningsregalier för Karl IX och drottning Kristina
Den tilltalade döms för grov stöld till fängelse i tre år med anledning av att han från en monter i Strängnäs domkyrka stulit regalier som har värderats till 65 mkr. Regalierna har utgjort begravningsregalier för Karl IX och drottning Kristina. Bevisningen mot den tilltalade har bland annat utgjorts av att hans DNA funnits på regalierna. Att straffet inte blir längre beror på att den tilltalade nyligen redan dömts till ett långt fängelsestraff för annat brott.
# Attunda tingsrätt B 1384-19
Skrivet av Ashik Zaman
Att listas under “betygsvarning” på tavlan inte att anse som kränkning
I en kommunal grundskola skrev läraren i teknik upp en lista på tavlan med rubriken “betygsvarningar” och ett antal elevers namn under, däribland den aktuella eleven, när halva klassen var närvarande. Statens skolinspektion yrkade att Stockholms stad skulle förpliktas att betala 15 000 kr i ersättning till eleven för den kränkning han utsatts för genom händelsen. Tingsrätten ifrågasatte inte att eleven blivit upprörd i samband med händelsen men fann inte att eleven utsatts för en kränkning i skollagens mening. Käromålet ogillades men tingsrätten beslutade att vardera parten skulle stå sin rättegångskostnad med hänsyn till att Skolinspektionen bedömdes ha haft skälig anledning att få tvisten prövad. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att lärarens agerande inte inneburit kränkande behandling av eleven. Tingsrättens dom fastställs.
Svea hovrätt FT 535–19
Skrivet av Linn C. Tiger
Fem års lång förundersökning strider mot Europakonventionen — ersättning beviljas
AA hämtades till förhör den 13 maj 2013 och anhölls därefter för misstanke om grovt bidragsbrott. Han blev frisläppt den 16 maj 2013. Utredningen bedrevs fram till den 23 maj 2018 då åklagare beslutade att lägga ned förundersökningen. Ersättningen för lidande gällande frihetsberövandet bestämmer JK till 6 000 kr. Även med beaktande av att utredningen i detta fall har varit relativt omfattande och komplex står det enligt JK klart att den totala handläggningstiden om ca fem år har varit för lång. Dessutom har det förekommit flera perioder av inaktivitet, och det finns ingenting som tyder på att den utdragna handläggningstiden berott på sökandens eget agerande. Sammantaget kan åklagaren inte, enligt JK:s bedömning, anses ha uppfyllt sin skyldighet att driva förundersökningen framåt med tillräcklig skyndsamhet. Sökandens rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6 i Europakonventionen har alltså åsidosatts varför han bedöms ha rätt till 20 000 kr i ersättning för ideell skada.
# Justitiekanslern JK 4686–18–4.3
Skrivet av Petter Svensson