Pump and dump, layering, momentum ignition och “enpetare”. Marknadsmanipulation blir allt vanligare, och tillvägagångssätten blir fler och fler. Sociala medier har blivit ett verktyg som bedragare använder sig av för att tjäna stora pengar – ofta på småsparares bekostnad. Samtidigt finns det en klyfta mellan de som förstår marknaden och de som förstår juridiken, vilket försvårar lagföringen av brotten. Denna klyfta vill Jonas Myrdal och Jan Leopoldson överbrygga genom boken ”Aktiefusk – var går gränsen?” som släpps inom kort.

Jonas Myrdal är kammaråklagare och Jan Leopoldson är senior åklagare – båda vid ekobrottsmyndigheten. Jonas inledde sin karriär med att gå den så kallade domarbanan, men har även 15 år inom börs- och värdepappersbranschen i bagaget. Jan har huvudsakligen arbetat som åklagare, men har gjort några avstickare – bland annat som compliance officer på Handelsbanken och som domare i kammarrätten.

Nu arbetar de båda vid ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare som sedan 2012 är helt koncentrerad på börsbrott.

— Det jag tror förenar mig och Jonas är att vi båda alltid haft ett levande intresse för aktiehandeln, säger Jan Leopoldson.

Jan Leopoldson Jan Leopoldson är kammaråklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare. Han har även erfarenhet av finansmarknadsrätt som domare i kammarrätten, som senior compliance officer på Svenska Handelsbanken och som departementssekreterare vid Regeringskansliet.

I arbetet vid ekobrottsmyndigheten har det blivit tydligt för författarna att det finns en vit fläck på kartan vad gäller källor som tydligt förklarar vad marknadsmanipulation är för något. Med sitt intresse för aktiehandel och sina praktiska erfarenheter har författarna nu försökt fylla i den fläcken, genom att på ett praktiskt och enkelt sätt förklara brottet marknadsmanipulation och dess många olika former.

Lagstiftningen på området är EU-baserad, och brottet marknadsmanipulation regleras genom marknadsmissbruksförordningen. Med ”marknadsmanipulation” avses att någon genom en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annat beteende, ger falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument.

Jonas Myrdal Jonas Myrdal är kammaråklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare. Han har tidigare varit hovrättsassessor och rättssakkunnig vid Finansdepartementet. Han har även arbetat med frågor rörande marknadsmissbruk på Swedbank och som chefsjurist vid NGM-börsen.

— Det är ett ganska svårfångat brott, konstaterar Jonas Myrdal. Många undrar vad man får göra och vad man inte får göra. Vårt intryck är att det finns många som förstår marknaden – mäklare, analytiker osv – men som inte kan sätta in handeln och beteenden i en juridisk kontext. Samtidigt finns det många jurister och ”regelmänniskor” som kan lagtexten men som inte har tillräcklig erfarenhet i praktiken. Vi försöker gifta ihop de två perspektiven genom att sätta in brottet i sitt sammanhang efter hur handeln fungerar.

Aktiefusk allt vanligare

Men det är inte bara de som arbetar med aktiehandel eller med att bekämpa brott som har anledning att lära sig mer om vad marknadsmanipulation är. Under senare år har intresset för aktier ökat explosionsartat och flera miljoner svenskar handlar idag på börsen. Många av dem har inte någon närmare kunskap om vad man får och inte får göra.

— Det finns de som tror att man får handla som man vill på aktiemarknaden, säger Jan Leopoldson. Men det är inte vilda västern. Handlar man på fel sätt kan det sluta i tråkigheter. Inte bara för att man kan hamna hos oss eller Finansinspektionen och få olika typer av straff – det kan också vara så att man får problem med sin bank.

Det ökade intresset för aktiehandel har bidragit till att olika typer av aktiefusk blivit ett allt vanligare inslag i börsvärlden. Aktiefusket kan grovt delas upp i manipulation genom handel å ena sidan och manipulation genom informationsspridning å den andra. På sociala medier diskuteras aktiehandel flitigt och för den mindre insatte småspararen kan det vara svårt att navigera mellan alla tips och prognoser. Konton på exempelvis instagram och Twitter som lämnar vilseledande tips i syfte att blåsa sina följare förekommer mer och mer frekvent, och i värsta fall kan den som följer råden förlora stora delar av sitt investerade kapital.

Det finns de som tror att man får handla som man vill på aktiemarknaden

— Senast i morse fick jag tips om en aktie där man i kommentarsfälten såg att flera användare gick ihop och haussade upp hela aktien på ett sätt som framstod som väldigt organiserat, berättar Jan Leopoldson. Man såg sedan hur dessa användare lade sig på säljsidan när aktien gått upp. Förmodligen gjorde de en förtjänst medan många andra som följde med på resan upp förlorade pengar. Tillvägagångssättet kallas pump and dump – en grupp går ihop och ”pumpar upp” kursen gemensamt, och när de tycker att det räcker säljer de sitt innehav.

Det var precis vad som hände när det amerikanska företaget Gamestop hamnade i världsnyheternas fokus i januari 2021. På nätforumet Reddit hade en stor grupp personer beslutat att gemensamt investera i aktien, vilket resulterade i att aktiekursen med raketfart rusade uppåt med över tusen procent för att därefter störtdyka. Av de som investerade i aktien var det många som menade att de gjorde det av ideologiska och samhällskritiska skäl Jonas Myrdal ställer sig frågande till om det i lagens mening spelar någon roll om det ligger en ideologisk agenda som grund för handlandet. Aktivism på börsen, som i fallet Gamestop, skulle alltså kunna vara brottsligt. Men svaret är inte helt enkelt.

— Det tillhör lite av missuppfattningen när folk frågar oss. Man försöker hitta absoluta sanningar, men det behövs väldigt kontextuella bedömningar. Man måste alltid göra analysen av syftet. Varför gör man detta? Man ska ha en affärsmässig avsikt när det gäller handeln, och när det gäller informationsgivning kan man säga att man ska ha tro på det man säger. Om man sprider information om köprekommendation ska man ha den uppfattningen och tycka, och leva, som man lär.

Bevisningen vid marknadsmanipulation består till största delen av order- och avslutslistor. Det gör att processen inte huvudsakligen är inriktad på bevisfrågor om vad som hänt, utan på rättsfrågor om hur ett visst agerande ska tolkas.

— I regel krävs viss systematik för att man ska kunna dra slutsatsen att handlandet inte var affärsmässigt motiverat, berättar Jonas Myrdal. I de fall vi har är på ekobrottsmyndigheten handlar det i regel om trettio, fyrtio eller upp till flera hundra tillfällen. Händer det en gång är det inte så konstigt. Har man gjort det trettio gånger är det inte någon slump längre.

Det krävs inte att man har gjort en vinst för att man ska kunna fällas för marknadsmanipulation, och enligt Jonas Myrdal skulle många som åkt dit för ”enpetare” sannolikt ha avstått om de visste att agerandet var olagligt.

— Ur den aspekten finns ett klart behov av att sprida och upplysa.

Nya namn på aktiefusk

Pump and dump är inte den enda typen av marknadsmanipulation som blivit vanligare. Den närbesläktade manipulationstekniken momentum ignition syns allt oftare, vilket kan ses som en effekt av den hausse som finns på börsen, konstaterar Jonas Myrdal. Genom momentum ignition försöker man starta en kursuppgång genom att handla väldigt aggressivt, ofta med stora volymer. När andra personer hakar på kan kursen rusa flera hundra procent, varpå den eller de som initierade den aggressiva strategin säljer av sitt innehav.

Namnet ”enpetare” var det före detta chefsåklagaren som hittade på

Ett annat exempel som författarna nämner är så kallad layering, som ibland också kallas för spoofing. Taktiken innebär att man försöker skapa köptryck eller säljtryck genom att man ligger med köpordrar långt ner i orderboken till ett pris som är en bit ifrån bästa köppris. Risken att köpet går igenom är därför liten. Samtidigt ligger man med stora säljordrar längre upp i orderboken. Förhoppningen är att den falska köpordern ska göra att kursen får ett tryck uppåt.

— När man fått upp aktiekursen genom att skapa trycket så slår ens egna säljordar till, förklarar Jan Leopoldson.

Det är dock inte alla manipulationstaktiker som har klara benämningar. Mot bakgrund av att fuskarna ständigt uppfinner nya tillvägagångssätt har det vid ekobrottsmyndigheten vuxit fram benämningar på aktiefusk som tidigare varit namnlösa.

— Namnet ”enpetare” var det före detta chefsåklagaren som hittade på, berättar Jonas Myrdal.

Enpetare är benämningen på när någon köper aktier vid flera tillfällen och med väldigt små volymer för att på så sätt försöka få upp kursen utan att ta några egentliga risker. Något som sällan lyckas, enligt Jan Leopoldson.

— Men det är ganska svårt att över huvud taget räkna ut vinst eller förlust när det gäller marknadsmanipulation. Det ligger i sakens natur att kursen går upp och ner av olika anledningar. Lagstiftaren säger dock att det inte ska påverka om man gjort en vinst eller inte. Det är själva marknadspåverkan som är det viktiga, inte vinsten.

Även benämningen kursvård har vuxit fram inom ekobrottsmyndigheten. Den syftar på en strategi som ofta tas till av någon som har en större investering i en aktie där kursen är på nedgång. Genom att med små volymer köpa aktivt och dyrt under lång tid försöker man stoppa nedgången.

Möjligheterna för fula fiskar att påverka har ju ökat

Krävs tydligare riktlinjer

I ”Aktiefusk – var går gränsen?” behandlas en rad olika typer av marknadsmanipulation, och författarna är övertygade om att ökningen bara kommer fortsätta.

— Möjligheterna för fula fiskar att påverka har ju ökat, konstaterar Jonas Myrdal. Det är så enkelt nu. Man kan vara på Kebnekaises topp om man så önskar. Eller i Söderhavet om man föredrar det.

Trots den lavinartade ökningen, och trots att lagstiftningen på området är väldigt generell och allmänt hållen, är de bägge åklagarna överens om att det inte är något direkt fel på den nuvarande regleringen.

— Praxis har undan för undan växt fram och blivit tydligare och tydligare, menar Jonas Myrdal. Det som krävs är tydligare riktlinjer och förklaringar till hur man ska tolka lagtexten. Vi har sett ett behov av att knyta ihop och kunna förklara det här på ett mer utförligt, generellt och ganska konkret sätt. Boken är ett försök att förklara hur man ska tolka lagstiftningen och hur man ska tillämpa den på konkreta situationer.

— Förhoppningen är att de professionella som läser boken ska få vägledning när de lägger sina ordrar, förklarar Jan Leopoldson. Men även att vanliga personer, speciellt yngre, ska läsa boken och få en lite annan insikt och se saken med mer kritiska ögon.