När coronapandemin brakade loss våren 2020 uttalade sig ett vårdbiträde i Expressen om situationen på sin arbetsplats. Arbetsgivaren Attendo, som drev äldreboendet i centrala Stockholm, var inte nöjda med vårdbiträdets uttalanden och gav henne en erinran. Nu döms två chefer på Attendo i Attunda tingsrätt för att med en otillåten disciplinpåföljd ha kränkt vårdbiträdets grundlagsskyddade rätt att prata med media.
Tidigt i maj 2020 lade vårdbiträdet upp en video på Youtube där hon uppgav att människor dött i onödan på äldreboenden. Hon nämnde inte Attendo men uppgav att VD-sekreteraren på hennes arbetsplats blockat hennes telefonnummer.
Några veckor därefter publicerade Expressen en artikel där vårdbiträdet uttalade sig kritiskt om arbetsgivarens hantering av smittan på äldreboendet, beträffande otillräckliga smittskyddsåtgärder och bemanning med mera.
Ytterligare några veckor senare kallades hon till ett möte på Attendos huvudkontor i Danderyd. Där tilldelades hon en skriftlig erinran där det bland annat stod att ”Du har brutit mot Dina skyldigheter i det enskilda anställningsavtalet genom illojalitet mot företaget på grund av vissa falska yttranden som har skadat Attendo.”
Inget trevligt möte
Cheferna förklarade under rättegången att det var uppgifterna på Youtube som vårdbiträdet fick en erinran för, inte det som publicerats i Expressen. Att VD-sekreterarens telefonnummer blivit blockat var inte sant och hon hade tagit väldigt illa vid sig att det lagts upp på Youtube.
Om uppgiften om blockeringen var sann eller inte är utrett, men det blev viktigt för cheferna på Attendo när de försvarade sig i rättegången eftersom publiceringen på Youtube inte omfattas av det lagstadgade skyddet att fritt prata med media.
Attendo Sabbatsbergsbyn i centrala Stockholm där vårdbiträdet arbetade. Foto: Felix Odell
Vårdbiträdet hade på känn att det inte skulle bli något trevligt möte, och spelade därför in det i sin helhet. Tingsrätten har också lyssnat på hela inspelningen. Av den framgår att cheferna nästan undantagslöst refererar till vad som är skrivet i media, inte så mycket gällande Youtube, och sakpåståenden i Expressens artikel lyfts fram.
Det påpekades visserligen vid några tillfällen att vårdbiträdet var fri att vända sig till media men det var bättre att vända sig till sin närmaste chef, fick hon höra. Att gå ut med osanningar var illojalt och kan föranleda erinran. Det är bättre att vända sig till företagets presschef för att få fram sitt budskap utan att skada företaget, menade cheferna.
Att uttrycka sig på det sättet ger enligt tingsrätten inte intrycket av att vårdbiträdet i verklig mening var fri att utnyttja sin yttrande- och meddelarfrihet. Det framstod snarare som att rätten att vända sig till media inte respekterades.
– En central fråga har varit om erinran utgjorde en s.k. disciplinåtgärd i lagens mening, vilket krävs för straffbarhet. Tingsrätten har bedömt att erinran innebar en disciplinåtgärd för vårdbiträdets uppgifter i media, säger rättens ordförande, lagmannen Anders Dereborg.
Att erinran skulle räknas som en disciplinpåföljd eller liknande åtgärd enligt 6 § lagen om meddelarskydd förstärktes av att den inte utdelades för en typisk arbetsplatsförseelse, som olovlig frånvaro eller arbetsvägran.
Två chefer döms
De två chefer som var mest drivande på mötet döms för brott till 80 dagsböter vardera. Den tredje chefen förhöll sig mer passiv och gjorde inget annat än att med sin namnteckning vittna om att vårdbiträdet vägrade att ta emot erinran, vilket skedde när den redan var överlämnad. Hon frias därmed från åtalet.
Tingsrätten avslår dock vårdbiträdets skadeståndskrav. De två dömda begick gärningen i tjänsten och då är det arbetsgivaren som normalt är skadeståndsskyldig. För personligt ansvar hade det krävts synnerliga skäl.
– Enligt lagen krävs väldigt mycket för att arbetstagare ska bli personligen skadeståndsskyldiga för sådant de gör i tjänsten, säger Anders Dereborg.