Problemet med statliga myndigheter som inte följer anställningsbeslut ska rättas till. Åtgärder för det presenterades under måndagen då utredningen ”Rätt och rimligt för statligt anställda” offentliggjordes. Utredningen lämnar också förslag på lönesänkning för myndighetschefer som tvingas lämna en myndighet för att hamna i den så kallade Elefantkyrkogården på Regeringskansliet. Även en ny ordning för disciplinåtgärder för statligt anställda föreslås.
Det var i november 2020 som kammarrättspresidenten Monica Dahlbom fick i uppdrag att se över några av de problem som har omgärdat statliga anställningar. I måndags presenterades utredningens förslag (SOU 2022:8).
Anställningsbeslut går att överklaga främst till Statens överklagandenämnd (SÖN) och Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), men det har funnits problem med att få myndigheter att följa de beslut som nämnderna har fattat - något som Justitieombudsmannen (JO) uppmärksammat i ett par beslut. Enligt JO är det av grundläggande betydelse att en beslutsmyndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt, samt att den tillämpar beslutet på ett lojalt sätt.
Utredningen konstaterar att det finns en inbyggd problematik med offentliga anställningar eftersom det uppstår ett civilrättsligt anställningsavtal med den som får jobbet, samtidigt som tillsättningsbeslutet kan överklagas. Blir det bifall till överklagandet kan helt plötsligt två personer ha rätt till jobbet. Det finns också myndigheter som anser att nämnderna går utanför sin kompetens och överprövar arbetsledningsbeslut.
Utredningens förslag är därför att en överklagandenämnd endast ska kunna undanröja ett anställningsbeslut, och då endast om det är uppenbart att myndigheten har frångått de lagstadgande bedömningsgrunderna, eller på annat sätt agerat i strid med vad som följer av lag eller annan författning. Myndigheten ska också genom en ny hänvisning till LAS ha möjlighet att säga upp den som anställdes för att undvika att hamna med två anställda till ett jobb.
Sänkta löner på Elefantkyrkogården
Utredningen har också sett över vad som ska gälla för anställningen av myndighetschefer, exempelvis generaldirektörer. Praxis är att chefen för en myndighet anställs i sex år, och det är något som utredningen inte vill ändra på med tanke på anställningens karaktär. Regeringen bör också fortsatt bestämma om en förlängning av anställningen bör ske och hur lång förlängningen bör vara.
Dan Eliasson på flygplatsen i Las Palmas, Foto: Kristofer Sandberg
Om en myndighetschef måste sluta i förtid ersätts anställningen med en ny som generaldirektör i Regeringskansliet, något som elakt kallas för Elefantkyrkogården. Bland annat Dan Eliasson befinner sig där sedan han fick lämna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i början av 2021, efter att ha rest till Kanarieöarna trots att råd och rekommendationer under pandemin sa att man skulle avstå från att göra icke nödvändiga resor.
På Regeringskansliet får en före detta myndighetschef behålla sin lön så länge den tidsbegränsade anställningen som chef gäller. Nu föreslår utredningen att det endast ska gälla i ett år. När ett år har gått ska lönen justeras ner till snittet för vad myndighetschefer i Sverige tjänar, för närvarande 112 000 kr/mån. Har man en lön som redan är under genomsnittet så har man kvar den. Exempelvis Dan Eliasson skulle alltså ha behövt gå ner i lön från ca 160 000 kr/mån till 112 000 kr/mån i januari i år.
Utredningen kommer också med förslag om att möjligheten att stänga av statligt anställda ska regleras i lag samt att prövningen av disciplinansvar och avskedande av professorer ska göras av den anställande myndigheten i stället för som idag av Statens ansvarsnämnd (SAN).