Natten till den 18 oktober 2017 exploderar en sprängladdning vid entrén till polishuset i Helsingborg. Tingsrätten dömer två personer till långa fängelsestraff för att ha varit delaktiga i sprängningen. En tredje person frikänns. Bevisningen i målet bygger i stor utsträckning på att två vittnen – som idag lever med skyddade identiteter inom polisens personskyddsprogram – trädde fram och berättade för polisen vad de visste.
Bilder och filmer från en övervakningskamera visar hur en icke-identifierbar person, iklädd jacka med luva, heltäckande mc-hjälm och mörka byxor, placerar kylväskan innehållande en bomb med totalt 8 kg sprängämne som därefter antänds. Explosionen, som sker kl. 00.19 natten till den 18 oktober, orsakar stora materiella skador på polishuset och tryckvågen krossar glasrutor på flera av husen runt omkring. Som ett under kommer ingen människa till skada.
Polisutredningen stod och stampade. Ett tänkbart motiv var en incident som inträffade omkring en månad innan sprängningen ägde rum. En yngre man fick sitt körkort omhändertaget i samband med en hastighetskontroll och blev utåtagerande och hotfull mot de poliser som ingrep mot honom – och hotade då med att spränga polishuset.
Polisen hade spår efter misstänkta men det verkliga genombrottet kom först drygt två år efter sprängningen. Några månader in på år 2020, när covid-pandemin precis tagit sitt grepp om Sverige, trädde två vittnen fram, Stojan och Carin, och berättade för polisen vad de visste. Bevisningen i den rättegång som skulle följa ett par år senare kom i stor utsträckning att bygga på deras vittnesmål. Stojan berättade för polisen att han hade varit närvarande under vissa förberedelser inför sprängningen och Carina – de två hade tidigare varit ett kärlekspar – kunde berätta andra detaljer.
De två vittnena bidrog starkt till att tre män åtalades i Helsingborgs tingsrätt för delaktighet i sprängningen – 32, 26 och 23 år gamla – som samtliga är kända av polisen sedan tidigare. Den man som ska ha hotat med att spränga polishuset omfattas inte av åtalet.
Vill lämna sitt kriminella liv
Vittnet Stojan hade tidigare varit god vän med de tre åtalade. Efter att han blev skjuten år 2018 och nästan dog, samtidigt som en av hans vänner dog på platsen, ville han lämna det kriminella livet bakom sig. Polisen erbjöd hjälp 2018 men då tackade han nej. Han var rädd eftersom ”golare” får mycket hot. Under de följande två åren var han mycket rädd för att bli skjuten igen. Han ville oftast inte gå ut. År 2020 bestämde han sig för att berätta för polisen vad han visste och erbjöds i utbyte mot det skydd genom polisens personskyddsprogram. Hotbilden mot honom är hög. Enligt uppgifter från polisen har han ett pris på sitt huvud på två miljoner kronor. Även Carina bestämde sig för att berätta för polisen vad hon visste om sprängningen.
Både Stojan och Carina lever idag med skyddade identiteter inom ramen för polisens personskyddsprogram.
Det är framförallt en av de påstådda gärningsmännen, 32-åringen, som pekas ut av de två vittnena.
Stojan har berättat att han, samma kväll som sprängningen skedde, följde med 32-åringen på en scooter till en skog där sprängladdningen förberedes. 32-åringen hade målarhandskar på sig, och tog fram kylväska och sprängmedel, som han därefter lämnade över till de två andra åtalade. ”Det var fem röda korvar, 50–60 cm långa och rätt så tjocka med plast på och 32-åringen öppnade plasten och satte dem i kylväskan”, sa Stojan i förhör.
Det kvinnliga vittnet, Carina, är uppvuxen i samma område som 32-åringen och de har känt varandra länge. Hon har berättat att 32-åringen kontaktade henne, per telefon eller sms, och frågade om hon hade en kylväska, vilket hon hittade i sin mammas källare. 32-åringen sa inte vad han skulle ha den till och hon frågade inte heller. När filmen från sprängningen publicerades och hon såg kylväskan blev hon rädd; det var en exakt likadan väska som hon hade lämnat till 32-åringen.
Är vittnena tillförlitliga?
Vissa omständigheter gör att vittnenas tillförlitlighet delvis kan ifrågasättas.
För det första kan det inte uteslutas, vilket försvararsidan framfört, att det finns ett hämndmotiv från vittnenas sida på grund av misstankar om att det var 32-åringen som låg bakom mordförsöket mot Stojan i januari 2018.
Enligt tingsrätten kan det av vissa uppgifter som Carina lämnat under huvudförhandlingen dras slutsatsen att hon är av uppfattningen att Stojan ”hämtade vad som får förstås vara en sprängkapsel i Malmö en kort tid innan sprängdådet”. I de båda inledande polisförhören, som visserligen gällde andra brottsmisstankar, har hon lämnat ytterligare uppgifter om den dåvarande pojkvännens inblandning. Tingsrätten konstaterar att de uppgifterna inte är helt stringenta ”utan förefaller ha grundats på viss spekulation, t.ex. om hans skicklighet som bombtillverkare”. Oavsett om hon medvetet utelämnar dessa delar av berättelsen i tingsrätten, eller om hon i de båda inledande polisförhören blandade ihop olika händelser eller spekulerade om olika personers inblandning, ”så påverkas tillförlitligheten av hennes uppgifter negativt”, menar tingsrätten.
Dessa uppgifter medför i sin tur att Stojan kan ha varit mer inblandad i sprängningen än vad han själv ger sken av. Tingsrätten konstaterar att det dock inte finns något i hans uppgifter som ger anledning att ifrågasätta tillförlitligheten: ”Tvärtom har han såvitt framkommit lämnat en konsekvent och sammanhängande berättelse med relevanta detaljer, både i polisförhör och i tingsrätten”, menar rätten.
Vid en samlad värdering av vittnenas uppgifter kommer rätten likväl fram till att det krävs stark stödbevisning för att uppgifterna ska anses tillräckliga.
– Det räcker alltså inte med enbart mannens vittnesmål om det inte stöds av annan stark bevisning, konstaterar chefsrådmannen Martin Persson.
Viss teknisk bevisning finns
Polisen hittade spår av sprängämnen på en jacka som påträffades i 23-åringens sovrum och på den mc av scootermodell som anträffades i hans förråd. Tingsrätten konstaterar att 23-åringen ”inte har lämnat någon som helst rimlig förklaring till detta”. Med stöd av bevisningen anser tingsrätten att det är utrett att han tagit befattning med sprängämnena i relativt nära tidsmässig anslutning till sprängningen. Även om det inte i detalj kan klarläggas exakt vilken befattning han tagit med sprängämnena ”medför de förhållandevis omfattande avsättningarna av sprängämnesspår” att han har deltagit i större mån än att enbart transportera den dynamitfyllda kylväskan, skriver tingsrätten.
När det gäller 32-åringen konstaterar tingsrätten att i vart fall kvinnan, enligt rättens uppfattning, saknar anledning att ljuga om dennes inblandning – vilket också stärks av att hon i ett relativt tidigt skede, innan skjutningen mot Stojan, berättade om kylväskan för sin mamma. Detta talar enligt tingsrätten starkt emot att hon skulle ha lämnat felaktiga uppgifter i hämndsyfte. Tingsrätten anser det styrkt att 32-åringen har skaffat kylväskan, deltagit i transporten av densamma innehållande sprängämnen för att sedan överlämna den till 23-åringen i nära tidsmässig anslutning till sprängningen.
Såväl 23-åringen som 32-åringen har enligt rätten gjort sig skyldiga till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse.
Den tredje åtalade mannen, 26-åringen, frias däremot helt. Även om Stojan såg honom i skogen och kände igen honom från övervakningsfilmen kan man enligt rätten inte fastställa att det verkligen är 26-åringen som antänder sprängladdningen. Det saknas vidare teknisk bevisning för att koppla honom till sprängningen, varför tingsrätten alltså ogillar åtalet.
”Påföljden hade blivit livstids fängelse”
Tingsrätten konstaterar att straffvärdet är mycket högt – 14 års fängelse för 32-åringen och 12 års fängelse för 23-åringen.
– Det har rört sig om en mycket kraftig sprängladdning riktad mot polisen som är en grundläggande samhällsfunktion. Det har också funnits en stor risk för att personskador skulle uppstå. Detta gör att brotten har ett högt straffvärde, säger chefsrådmannen Martin Persson.
23-åringen var vid gärningstillfället 19 år gammal. Med hänsyn till ungdomsrabatten reduceras fängelsestraffet till fängelsestraffet till 8 års fängelse. Han förekommer sedan tidigare under sju avsnitt i belastningsregistret. De brott han nu döms för är s.k. nyupptäckt brottslighet, dvs. de begicks innan de två senaste domarna. Eftersom rätten ska se till att påföljderna inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten om domen hade fallit vid samma tillfälle reduceras fängelsestraffet ytterligare 1 år. 23-åringen döms alltså till 7 års fängelse.
32-åringen förekommer under 43 avsnitt i belastningsregistret. Även i hans fall rör det sig om nyupptäckt brottslighet. Han avtjänar redan fängelsestraff då han är dömd för mycket allvarliga brott: I augusti 2019 dömdes han för bl.a. allmänfarlig ödeläggelse till fängelse i 4 år och i februari 2021 dömdes han för försök till mord och grovt vapenbrott till fängelse i tio år. Om påföljden hade bestämts vid samma tillfälle för den samlade brottsligheten hade det blivit livstids fängelse, bedömer tingsrätten.
Med hänsyn till det, och att 32-åringen redan dömts till fängelse i fyra respektive tio år, bestäms påföljden till sju års fängelse.
Foto Helsingborgs tingsrätt: Daniel Kihlström/TT