Upp till fyra års fängelse blir straffen för tre män som döms för sin inblandning i härvan kring Region Skånes upphandling av Vårdexpressen – ett IT-baserat processtöd för primärvården. Två tjänstemän i regionen lämnade i smyg uppgifter om upphandlingen till bolaget bakom Vårdexpressen. Bland annat påträffades ett USB-minne med hemliga uppgifter döpt till ”Radera efter upphandling”.
Det var under 2018–2019 som Region Skåne, och sedan även Västra Götalandsregionen, gjorde upphandlingen som nu fått sitt efterspel i domstol.
Fyra anbud hade lämnats in. Efter utvärdering av en expertgrupp, där två av de nu dömda ingick, var det endast företaget Vårdinnovation med lösningen ”Vårdexpressen” som förordades att lämna ett slutligt anbud. De andra anbudsgivarna uteslöts eftersom de inte bedömdes uppfylla de krav som regionerna ställt. Upphandlingen värderades med 320 miljoner kr för Region Skåne och nästan 500 miljoner för Västra Götalandsregionen.
Härvan nystades upp sedan SVT:s redaktion i Skåne och Uppdrag granskning börjat undersöka om allt gått rätt till. Linda Fridh var en reportrarna som gjorde det journalistiska fotarbetet.
– Vi började jobba med det här hösten 2019, ungefär när Vårdexpressen hade börjat pilottestas på tiotalet vårdcentraler. Vi fick tips om att läkare och vårdpersonal inte alls tyckte att systemet var så bra som det hade beskrivits, att det skulle revolutionera vården, och då blev vi intresserade av vad det var för ett bolag och system och vem som stod bakom det.
Allt eftersom hittade reportrarna mer och mer märkliga omständigheter kring Vårdexpressen och hur upphandlingen gått till.
– När jag fick ut upphandlingsmaterialet blev jag helt chockad, för det var värt 320 miljoner kr exklusive moms. Det var mycket pengar. Bolaget var nystartat i samband med att upphandlingen annonserades ut och hade ett litet aktiekapital. Region Skåne förstod att vi granskade detta redan före jul 2019, för vi hade ställt många frågor och begärt ut jättemycket material.
Lena Hallengren och Stefan Löfvén får en genomgång av hur Vårdexpressen fungerar, foto: Andreas Hillergren/TT
Vårdinnovations anbud var fem gånger så dyrt som övriga anbud. Priset var så högt att det funnits en diskussion om att avbryta upphandlingen om inte priset sänktes.
Andra deltagare i expertgruppen uppfattade det som att de två nu dömda tjänstemännen redan hade bestämt sig för att Vårdinnovation skulle vinna upphandlingen och att hela upphandlingen var riggad till bolagets fördel.
Kommunikation via app var avgörande bevisning
Uppdrag gransknings reportrar intervjuade i slutet av januari 2020 två primärvårdschefer på Region Skåne. Där och då fick regionen klart för sig vad Uppdrag granskning satt på för material, vilket föranledde en nästan omedelbar reaktion.
– Dagen efter att vi gjort vår ansvarsutkrävande intervju med Region Skåne, bestämde de sig för att blåsa av projektet och stoppa det. De gick ut med ett pressmeddelande och sa att de avbröt samarbetet med bolaget, berättar Linda Fridh.
– Vi hade tänkt att vänta en månad med vår publicering, men när det började hända saker var vi tvungna att berätta varför regionen stoppade Vårdexpressen.
Som en följd av Uppdrag gransknings uppgifter anlitades PWC av Region Skåne för att utreda upphandlingen. PWC:s slutsatser resulterade i en polisanmälan.
Avgörande bevisning i målet var att ett mycket stort antal meddelanden mellan de åtalade i appen Whatsapp före, under och efter upphandlingen hade innehållit sekretessbelagd information om upphandlingsprocessen. Kommunikationen hade oftast skett under kvällar och helger. Även ett USB-minne med dokumentation som bekräftar att leverantören tagit del av Region Skånes interna dokument om upphandlingen redan innan den annonserades fanns i utredningen. Mappen med filerna hade döpts till ”Radera efter upphandling”.
Tingsrätten dömer de två regionanställda till 3,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman och grovt tagande av muta. Företrädaren för Vårdinnovation döms till fyra års fängelse för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grovt givande av muta.
Alla de tre åtalade nekade till brott. Antingen hade kontakterna rört andra projekt eller så hävdade man att informationen inte hade varit sekretessbelagd och inte påverkat upphandlingen.
De tre ska också solidariskt betala drygt 25 miljoner kr i skadestånd till regionerna.