Bostadsbyggande innebär ofta svåra avvägningar mellan olika intressen. Ett bygglov kan för den enskilde innebära att den natursköna vyn omvandlas till utsikt mot en husfasad. Byggande och infrastruktursatsningar ska även förenas med miljöintressen. Om allt detta och mycket mer går det att läsa i den nya Lexino-kommentaren om Plan- och bygglagen, som finns i både i JUNO och som bok.
– Gränsdragningen gällande bygglov är inte helt enkel, säger Johan Svensson.
Coronasäkrade Skypemöten, och disciplinerat skrivande däremellan, har varit framgångsreceptet för tillkomsten av den nya reviderade Lexinokommentaren om plan- och bygglagen (PBL). Författarna är Johan Svensson, hovrättsråd vid Mark- och miljööverdomstolen och Jesper Blomberg, utredare vid Regeringskansliet. Kommentaren riktar sig till alla aktörer som arbetar med PBL och som har behov av att snabbt orientera sig rätt i ett ofta ganska tekniskt regelverk – där man även måste ta hänsyn till annan lagstiftning.
– Det ska vara en komplex kommentar för att den som regelmässigt sysslar med rättsområdet ska få ut det den önskar. Samtidigt är det en fördel att den som inte sysslar så mycket med just PBL kan tillgodogöra sig boken. Vi har försökt att balansera mellan de här två ytterligheterna, säger Johan Svensson, som sedan tidigare är en av författarna till den djupa lagkommentaren till miljöbalken i Lexino.
Bostadsbyggande uppmuntras – extensiv tolkning av detaljplaner
Bostadskrisen i Sverige är omdiskuterad – att det krävs fler bostäder råder det djup enighet om även om det från politiskt håll finns olika uppfattningar om hur man ska gå tillväga. Ambitionen att bygga nytt leder ibland till svåra avvägningar när PBL ska tillämpas, menar Johan Svensson.
– Ett exempel på det är frågan i vilken grad en detaljplan eller till exempel en äldre stadsplan medger förändringar. Är det tillåtet att bygga flerbostadshus i ett område där planen från början bara är tänkt att reglera villabebyggelse? Och hur mycket bebyggelse medger egentligen en plan i ett villaområde?
Det är idag möjligt att i vissa fall göra en något mer extensiv tolkning av planer än tidigare – åtminstone kan några avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen tolkas i den riktningen.
– Frågan ställs på sin spets när bostadsbyggande uppmuntras som det görs idag, och helst vill man förstås bygga i attraktiva områden.
Gränsdragningen gällande bygglov är inte helt enkel
Byggandet gör att många grönområden hotas – den tidigare natursköna vyn riskerar plötsligt att bytas ut till höga huskroppar. För även om de flesta är överens om att det behövs fler bostäder upplevs det inte alltid som entydigt positivt att få nya grannar.
– Att alltfler privatpersoner anser att bostadsbyggande kan utgöra en ”betydande olägenhet” är en naturlig följd av byggandet. Nybyggen kan ibland upplevas som okänsliga i förhållande till befintlig byggnation, även om det inte anses vara en ”betydande olägenhet”, konstaterar Johan Svensson.
Lov-, bygg- och tillsynsprocesserna hanteras på olika sätt. I vissa av landets 290 kommuner hanteras ansökningar om bygglov digitalt medan det i andra kommuner fortfarande är blanketter och pappershantering som gäller. Vissa effektiviseringar har gjorts de senaste åren. Ett exempel på det är att krav på bygglov i flera fall har slopats till förmån för startbesked.
– Här uppstår ibland problem då allmänheten emellanåt är osäker på om bygglov krävs eller inte. Har man missuppfattat detta och bygger utan lov eller startbesked kan det leda till sanktionsavgifter. Även i tillsynsmål när någon föreläggs att ta bort en del av en byggnad kan detta aktualiseras.
– Gränsdragningen gällande bygglov är inte helt enkel, konstaterar Johan Svensson.
Motstridiga intressen – exploatera eller bevara?
Plan- och bygglagen utgör också skärningspunkten för andra svåra avvägningar – inte sällan handlar det om miljöhänsyn. Artskyddsförordningen aktualiseras ofta i bygglovsansökningar för vindkraft och i andra infrastrukturprojekt.
– Så sent som häromdagen kom en dom från Europadomstolen rörande artskydd som just handlar om hur artskyddsförordningen ska tolkas. Det ska bli intressant att titta närmare på den, säger Johan Svensson.
– Miljöbalken är en utpräglad skyddslagstiftning medan PBL både är en skydds- och exploateringslagstiftning. Det ger upphov till vissa frågor.
Miljöbalkens regler om strandskyddsbestämmelser i förhållande till PBL är ett exempel på en vanligt förekommande intressekonflikt. Ska man bygga bostäder i strandnära lägen och därigenom stärka kommuners attraktionskraft – eller innebär utökade dispensmöjligheter ett oacceptabelt hot mot djur och friluftsliv? Strandskyddsutredningen, där Johan Svensson var med i egenskap expert, ligger nu ute på remiss.
– Det är inte ovanligt att den frågan kommer upp i detaljplanemål då det såklart är mer attraktivt att bygga vid vatten, oavsett om man har för avsikt att avyttra eller hyra ut bostäder.
Jordbruk eller bostäder?
En annan fråga – där svårförenliga samhällsintressen ställs på sin spets – är hur mycket brukningsvärd jordbruksmark som ska exploateras för att exempelvis bygga bostäder. Hänsyn ska tas till att denna jordbruksmark skyddas av miljöbalken och är central för landets livsmedelsproduktion: frågan om en ökad självförsörjning får ofta förnyat fokus i kristider. Den svenska jordbruksmarken kan också förväntas öka i betydelse i takt med att klimatförändringarna, som ger upphov till havshöjningar och ökenspridning, medför att tillgången till jordbruksmark i många länder kommer att minska.
– Frågan om brukningsvärd jordbruksmark har prövats i ett flertal avgöranden. Utvecklingen betonar att det ska göras en allsidig prövning av alla omständigheter som kan ligga till grund för om det rör sig om sådan jordbruksmark eller inte. Taxeringen av marken är en komponent i bedömningen men inte ensamt styrande, säger Johan Svensson.
Ofta krävs det alltså att man behärskar både PBL och miljöbalken för att hamna rätt. Ofta rör det sig naturligt nog om parallella processer. Ett bostadsbyggande kräver bygglov enligt PBL och i vissa fall även strandskyddsdispens enligt miljöbalken – även för ett vindkraftverk krävs ibland tillstånd enligt båda lagarna. Detta kan ge upphov till flera specifika frågor – som författarna reder ut i boken.
– Boken tar även upp allmänna förvaltningsrättsliga principer som man har nytta av. Det är alltså en bredare redogörelse än att bara kommentera varje paragraf, avslutar Johan Svensson.
Johan Svensson arbetar som hovrättsråd vid Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen. Han har tidigare varit rådman vid Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen och har vidare arbetat som advokatfiskal vid Kammarkollegiet med uppgift att bl.a. föra det allmänna intressets och statens talan i mål enligt miljöbalken.
Jesper Blomberg Jur.kand. 1999. Jurist på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Under 2020-2021 är han även engagerad som särskild utredare i Bygglovsutredningen (Fi 2020:01). Han har även arbetat bl.a. som rådman vid Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, som kommunjurist och som lärare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.