Högsta förvaltningsdomstolen menar i ett uppmärksammat avgörande att sminkning inte innefattas i personlig hygien – och att det därför inte ger rätt till assistans. Therése Fridström Montoya, socialjuridisk expert för Juno för kommuner, är kritisk till domstolens slutsats.
-En så strikt tolkning kan inte ha varit lagstiftarens avsikt, säger hon.
För att få statlig assistansersättning krävs ett hjälpbehov på minst 20 timmar i veckan inom de områden som klassas som grundläggande behov. Det handlar om bland annat hjälp med personlig hygien, måltider och kommunikation.
I det här fallet hade Försäkringskassan beviljat en kvinna assistansersättning, och i beräkningen av tidsomfattningen av hennes hjälpbehov godkänt 20 min per dag för att få hjälp med sminkning. Det allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att sminkning inte ska anses ingå i personlig hygien – med följden att kvinnan inte längre skulle ha rätt till assistansersättning eftersom hennes behov av hjälp med grundläggande behov därmed understeg 20 timmar per vecka.
Den avgörande frågan var alltså vad som ska anses innefattas i begreppet personlig hygien. Enligt förvaltningsrättens uppfattning så är personlig hygien i allmänt språkbruk mer än grundläggande åtgärder för att motverka smuts och föroreningar. Även sådant som görs för att stärka den egna självkänslan eller grupptillhörigheten, såsom att sminka sig eller att tvätta sig för att känna sig ren och fräsch, innefattas i begreppet.
Högsta förvaltningsdomstolen gör dock en helt annan tolkning (HFD 2019 ref 56). Inledningsvis konstaterar man att personlig hygien inte är definierat i lagens förarbeten.
-Därmed skulle man kunna ha dragit slutsatsen att lagstiftaren inte har avsett att begreppet ska tolkas restriktivt, utan tvärtom avsiktligen lämnat begreppet öppet för olika tolkningar beroende av individuella behov i de enskilda fallen, säger Therése Fridström Montoya, socialjuridisk expert för Juno för kommuner.
Stora konsekvenser för många i behov av personlig assistans
HFD konsulterar istället Svenska Akademiens ordbok, och kommer fram till att den ”normalspråkliga innebörden av begreppet hygien är att det avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv”. HFD menar att det inte finns något uttalande i förarbetena som tyder på att man avsåg en bredare innebörd av begreppet än så.
Therése Fridström Montoya, som framhåller att tolkningsfrågan är långt ifrån självklar, är kritisk till domstolens resonemang. Hon menar att ett begrepp som har en viss normalspråklig innebörd inte per automatik har samma betydelse i ett rättsligt sammanhang. Och att man borde vara särskilt försiktig med sådana argument för att motivera en restriktiv tolkning av en lagtext som avser enskildas rättigheter.
-Enskildas materiella rättigheter bör tolkas i ljuset av mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter. En rad rättigheter kan åberopas, såsom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige har ratificerat.
Therése Fridström Montoya menar att HFD:s argumentation för varför sminkning inte innefattas i personlig hygien blir än mindre övertygande när man ser till lagens mål och syften; verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet (5 § LSS) och den ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet (6 §).
-En strikt tolkning av begreppet personlig hygien inskränker det behov som ska tillgodoses till att endast omfatta nödvändiga hygienåtgärder som syftar till att på kort och lång sikt avvärja hot mot individens fysiska hälsa. En så strikt tolkning kan inte ha varit lagstiftarens avsikt.
-Den snäva tolkning som HFD har valt utesluter rimligen i fortsättningen att hjälp med hårvård och ansiktsrakning kan räknas som grundläggande behov, vilket i sin tur får stora konsekvenser för många personer som behöver personlig assistans, säger Therése Fridström Montoya.
En livlig debatt om den personliga assistansen – ny utredning på gång
Debatten om den personliga assistansen har varit livlig under den senaste åren. Rapporten ”Översyn av insatser enligt LSS” (SOU 2018:88) som presenterades i början av 2019 syftade till att förnya LSS – men möttes av en skarp kritik från en enig funktionshindersrörelse. Ett senare förslag, den här gången från socialdepartementet, ville bland annat kodifiera den praxis som har utvecklats om att assistansbehov måste vara av ”mycket privat och integritetskänslig karaktär”. Förslaget väckte ramaskri, kritiker menade att det i själva verket skulle innebära en radikal åtstramning av rätten till assistans.
Regeringen med socialminister Lena Hallengren i spetsen tvingades backa – och har nyligen återkommit med ett nytt förslag (prop. 2019/20:92) där de kontroversiella delarna är borttagna. Regeringen föreslår att alla moment rörande sondmatning och andning ska få räknas som grundläggande behov. Däremot anser hon att det är olyckligt att den regel som förekommer i socialförsäkringsbalken, om att barn inte kan få personlig assistans för sådana hjälpbehov som anses ingå i ”normalt föräldraansvar”, enligt propositionen nu ska få en motsvarighet i LSS.
-Då det inte finns några riktlinjer för vad som menas med ett normalt föräldraansvar under barns olika åldrar är det problematiskt att ett sådant ska avräknas vid bedömningar av ett barns rätt till personlig assistans, säger hon.
Therése Fridström Montoya ser en allmän tendens gällande LSS att rätten till insatser begränsas alltmer.
-Utvecklingen under 2010-talet i rättspraxis gällande personlig assistans har bidragit till att möjligheterna att få assistans successivt har begränsats.
-Med tanke på assistansens stora betydelse för många personer är det önskvärt med ett klargörande från lagstiftarens sida för att inte möjligheterna för människor med svåra funktionsnedsättningar att leva som andra ska begränsas ytterligare. Det skulle enligt min mening rimma mycket illa med lagstiftarens avsikt med assistansreformen, säger hon.
Sedan januari i år pågår en ny utredning som ska redovisas i mars 2021.
-Det är glädjande att regeringen tillsatt en utredning i syfte att stärka den personlig assistansen. Oroande är dock att uppdraget tycks vara begränsat till specifikt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn samt för barn, säger Therése Fridström Montoya.