I december i år kommer en ny lag om visselblåsare att träda i kraft. Lagen bygger på EU:s visselblåsardirektiv och kommer ställa en mängd nya rättsliga krav som arbetsgivare har att följa. Rätten att rapportera missförhållanden kommer att stärkas och skadestånd och vitessanktioner kan drabba den som inte följer lagen. ”Det här är ett svårt regelverk som nu ska införlivas i svensk rätt” säger Naiti del Sante, en av Sveriges främsta experter på reglerna kring så kallade visselblåsare.
EU:s visselblåsardirektiv antogs i oktober 2019 och ska vara genomfört senast den 17 december i år. I maj överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag på en ny lag om skydd för personer som rapporterar missförhållanden, vilken ska ersätta den nu gällande lagen (2016:749) på området. Och det är inga små förändringar som kommer, utan ett omgjort regelverk med ett i många avseenden helt nytt innehåll.
Enligt direktivet ska personer som rapporterar om misstänkta överträdelser skyddas mot repressalier av olika slag. Det är en bred personkrets som omfattas såsom arbetstagare i både den offentliga och den privata sektorn. Men även egenföretagare, aktieägare, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, praktikanter och volontärer ska skyddas.
– Många fler kommer att omfattas av det skydd som direktivet och lagen ger, förklarar Naiti del Sante.
Detta är ett helt nytt inslag i svensk rätt
– Det kommer att finnas en rätt att bryta mot en eventuell tystnadsplikt och kommuner samt alla företag och myndigheter med minst 50 anställda måste inrätta särskilda system för hur ett visselblåsande ska gå till. Det finns ett oberoendekrav som bland annat innebär att visselblåsaren måste kunna avslöja sig utan att företagsledningen får reda på det. Det ställs också andra omfattande krav på hur en visselblåsarfunktion ska vara utformad. Detta är ett helt nytt inslag i svensk rätt.
Skärpt tillsyn att vänta
Tillsynsmyndigheterna kommer att få rikta förelägganden mot alla de verksamhetsutövare som omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden. Tillsynen bedöms av lagstiftaren som en viktig åtgärd för att säkerställa att lagen kommer att fylla sitt syfte.
– En verksamhet som inte har en visselblåsarfunktion på plats kan ytterst bli föremål för vitessanktioner.
– Här kan nog advokatbyråer och säkerhetsföretag hitta en marknad att bygga upp säkra kanaler som kan hjälpa företag men även kommuner och myndigheter att uppfylla det nya kravet på att ha ett system för visselblåsning.
Omfattande förbud mot repressalier
Naiti del Sante är arbetsrättsjurist och verksam vid arbetsmarknadsdepartementet. Hon har stor erfarenhet av lagstiftningsarbete och har arbetat med införandet av EU:s visselblåsardirektiv i svensk rätt, samt även varit Sveriges expert i EU-kommissionens arbetsgrupp om skydd för visselblåsare.
– Det nya direktivet är väldigt detaljerat och därför ganska svårt att tyda. Man kan verkligen svara med juristens typiska ”det beror på” i många lägen, säger hon.
– En återkommande kritik är hur den enskilde medborgaren ska förstå det här. Det är en befogad kritik, men är svår att göra något åt när direktivet ser ut som det gör.
– Direktivet visar på ett schema hur man ska göra när man ska visselblåsa. Det pekar ut vem som är skyddad, i vilka situationer det är ok att visselblåsa, när man kan vända sig till media eller myndigheter och när man är skyddad.
Repressalier mot en visselblåsare, som lagen ska skydda mot, kan både vara direkta och indirekta sådana. En direkt repressalie är exempelvis skiljande från anställningen, avstängning, förlorade befordringsmöjligheter, ekonomiska sanktioner, omplacering, diskriminering och annan orättvis eller straffande behandling. Indirekt repressalie kan vara åtgärder som vidtas mot familjemedlemmar till en rapporterande person.
Viktigt att kunna den nya lagstiftningen
Naiti del Sante är författare till flera böcker i arbetsrätt och är en flitigt anlitad föreläsare vid universitet och andra utbildningar. Under hösten kommer hon att hålla utbildningar om den nya visselblåsarlagen. Du hittar den här.
– Målet är att deltagarna ska kunna navigera inom den nya lagstiftningen. Att veta vilka krav som ställs så man inte bryter mot lagen. Man ska tryggt kunna hantera individuella ärenden och få nödvändig kunskap inför en hantering av rapporteringskanaler och förfaranden. Även andra parallella eller konkurrerande regler och rättspraxis kommer jag att behandla.
Överlappande regelverk komplicerar rättstillämpningen
Att det finns andra rättsregler som i vissa avseenden ger ett överlappande skydd, exempelvis det skydd som grundlagarna ger den som lämnar uppgifter till media eller skyddet som arbetstagare har via LAS, gör rättsområdet extra komplicerat.
Det finns även bestämmelser för vårdpersonal både i offentlig- och privat sektor samt för personer inom finansbranschen om inte bara en rättighet att rapportera om oegentligheter, utan även en skyldighet att göra det.
– Man måste förstå hur visselblåsarlagen förhåller sig till övrig lagstiftning och de gränsdragningsproblem som uppstår i och med att det finns parallella system. Med all ny lagstiftning kommer tillämpningssvårigheter, så det är bra att man kan förutse och veta som vad är oklart, säger Naiti del Sante.
Anmäla sig till Naiti del Santes kurs kan man göra här.
