Två skånska kommuner fattade beslut om att förbjuda barn och personal i förskola och grundskola att bära huvudduk, niqab och burka. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten konstaterade att besluten saknade stöd i lag och utgjorde en olaglig inskränkning i religionsfriheten. Högsta förvaltningsdomstolen gör nu samma bedömning och avslår kommunernas överklaganden.
Kommunfullmäktige i Skurups kommun beslutade den 16 september 2019 att det i kommunens förskolor och grundskolor inte skulle vara tillåtet att ”bära huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har som syfte att dölja elever och personal”. I motionen som föranledde beslutet angavs som motiv bland annat att ”när invandrare kommer till Sverige så ska det vara svenska värderingar och jämlikhet som gäller. I Sverige råder inte något patriarkalt förtryck där kvinnor och flickor åläggs dölja ansiktet eller håret böra för att religiösa extremister vill ha det så.”
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som menade att syftet med kommunens beslut inte kunde tolkas på annat sätt än att det är att förhindra bärandet av klädesplagg av religiösa skäl. Förvaltningsrätten bedömde att beslutet är utformat som ett generellt förbud som innebär en inskränkning av den grundlagsstadgade religionsfriheten. En sådan inskränkning kräver stöd av lag, och i svensk lag finns inte något förbud mot att bära kläder av religiösa skäl, konstaterade domstolen – och beslutade därför att upphäva kommunens beslut.
Saknas stöd i lag
Kommunen överklagade domen och framförde i överklagandet att förbudet är ett skydd för alla i skolan mot indoktrinering och proselytism. Kommunen menade att man i beslutet tagit fasta på den negativa religionsfriheten – dvs. att människor ska slippa att utsättas för andras religiösa manifestationer. Kommunen hänvisade också till att utbildningen vid skolor ska vara icke-konfessionell, och att det inte är förenligt med att vare sig elever eller personal bär huvudduk eller liknande.
Kammarrätten konstaterade att bestämmelsen om att utbildningen vid skolor med offentliga huvudmän ska vara icke-konfessionella riktar sig mot huvudmännen. Regeln utgör enligt domstolen inte något hinder mot att elever i kommunala skolor t.ex. anordnar rastaktiviteter med konfessionella inslag. Den bestämmelse som kommunen hänvisat till kan inte utgöra sådant lagstöd som krävs för att religionsfriheten ska kunna inskränkas, menade kammarrätten.
Då det inte fanns något annat lagligt stöd för inskränkningen avslog kammarrätten kommunens överklagande.
Avslag i högsta instans
Överklagandet avslås nu även i Högsta förvaltningsdomstolen. Samtidigt avslås överklagandet i ytterligare ett mål rörande samma fråga: Staffanstorps kommun beslutade den 29 maj 2019 att förbjuda huvudduk på barn i förskola och grundskola upp till sjätte klass.
Domstolen konstaterar att religionsfriheten, så som den kommer till uttryck i regeringsformen, endast skyddar rätten att utöva sin religion. Uttryck för religionstillhörighet, som bärandet av huvudduk och liknande klädesplagg, omfattas i stället av skyddet för yttrandefriheten. En grundläggande förutsättning för att begränsa yttrandefriheten är att det sker genom lag.
– Att begränsa rätten att bära huvudduk har effekter för enskilda och är därför en begränsning av yttrandefriheten. För att begränsningen ska vara tillåten måste den ha stöd i lag. Sådant lagstöd saknas i nationell rätt och därför ska kommunernas beslut upphävas, säger justitierådet Ulrik von Essen i ett pressmeddelande.