Två medarbetare slog i höstas larm om oegentligheter och felaktig handläggning i socialtjänsten i Båstad kommun. Ett drygt halvår senare blev de uppsagda. En av medarbetarna stämmer nu kommunen för brott mot visselblåsarlagen.
De två medarbetarna slog larm om flera missförhållanden inom enheten Barn och unga i Båstad kommun. Ett exempel är en orosanmälan från skolan gällande en sjuårig pojke som ska ha blivit slagen i hemmet, som inte hanterades på över två år. Ett annat exempel är en orosanmälan om flera syskon som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet, som också blev liggande utan åtgärd. Båstad kommun anmälde sig själv till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som i början av maj riktade svidande kritik mot kommunen; barn som utsatts för våld har inte fått akut hjälp, utredningar har varit undermåliga, och rutinerna på socialtjänsten har brustit i rättssäkerhet.
De två visselblåsarna har nu, ett drygt halvår efter att de slog larm, tvingats lämna sina tjänster. En av dem har stämt kommunen för brott mot den s.k. visselblåsarlagen – en lag som syftar till att stärka skyddet för de personer som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Karin Henrikz är juridiskt ombud för den uppsagda kvinnan som stämt kommunen. Hon menar att hennes klient, som var enhetschef på enheten Barn och unga, agerade så fort det stod klart att verksamheten var behäftad med allvarliga brister.
-Hon bad socialsekreteraren att sätta samman en rapport om hur verksamheten hade sett ut. Rapporten utgjorde underlag för ett flertal lex Sara-anmälningar. De kontaktade först en högre chef men fick då höra att man inte skulle vidta några åtgärder med anledning av rapporten. Eftersom de inte fick något gehör så valde de att gå till en politisk nämnd i kommunen för att berätta om de missförhållanden som hade uppdagats, säger hon.
Stängdes av – och blev uppsagd
Karin Henrikz säger att hennes klient omedelbart utsattes för en rad repressalier i samband med att hon påtalat bristerna i verksamheten. Hon undanhölls information och utsattes för kränkande behandling i syfte att visa att hon inte längre var önskvärd på arbetsplatsen.
- Vid ledningsgruppsmöten fick hon vid upprepade tillfällen information om fel mötesrum med följd att hon fick leta efter den övriga ledningen. När mötet var slut var det tydligt att de andra ville att hon skulle gå därifrån. De satt tysta och pratade först när hon lämnat rummet, säger hon.
En tid därefter stängdes hon av från arbetet. Det formella skälet var att man skulle göra en utredning av arbetsmiljön. I rapporten från Ivo framgår att det under lång tid funnits arbetsmiljöproblem, och man konstaterar att det är ”anmärkningsvärt” att de ansvariga politikerna inte använt myndighetens tidigare beslut och anvisningar för att förbättra kvaliteten i verksamheten.
-Revisionsbyrån EY har också gjort en rapport som visar att det funnits problem sedan många år tillbaka. Men situationen blev inte bättre när min klient hittade bristerna och därefter, i egenskap av enhetschef, påtalade dessa för de som hade gjort fel.
-Problemet handlar om att ledningen ovanför henne, chefer i kommunen, låtit detta fortgå under många år. I samband med IVO-granskningar har hennes chefer farit med osanning och hon har då konfronterat dem om detta. Det har inte fallit i god jord och hon har helt enkelt uppfattats som en jobbig anställd.
Efter att varit avstängd från jobbet blev hon till slut uppsagd från kommunen med hänvisning till arbetsbrist.
-Jag uppfattar det som en fingerad arbetsbrist. Kommunen fattade beslut om att enhetschefen ska vara utbildad socionom, och inte jurist som är fallet med min klient. Men faktum är att dessa fel och brister i kommunens handläggning uppmärksammades tack vare min klient.
-Vi anser inte heller att kommunen levt upp till den omplaceringsskyldighet som finns. I avvaktan på kommunens svaromål avböjer jag dock att gå närmare in på denna del i nuläget, säger Karin Henrikz.
Ett illusoriskt skydd?
Visselblåsare kan bidra till en bättre värld genom att brister och oegentligheter kommer fram i ljuset. Men det är ofta förenat med stora risker för den enskilde. En studie av Ulla-Carin Hedin vid Göteborgs universitet visar att nästan alla av ett 30-tal visselblåsare i kommuner och landsting drabbats av repressalier av något slag, såsom ryktesspridning och utfrysning. Vissa utsattes för hot, och över hälften tvingades bort eller valde själva att lämna sina arbeten.
Tanken med visselblåsarlagen är att den ska erbjuda skydd för personer som slår larm. En offentligt anställd är också, till skillnad mot en anställd i den privata sektorn, grundlagsskyddad genom det s.k. repressalieförbudet, vilket innebär att arbetsgivaren inte får ingripa mot någon som nyttjat sin rätt att yttra sig. Med visselblåsarlagen tillkommer en möjlighet till skadestånd som inte funnits tidigare.
Lagen ifråga förefaller dock, 3,5 år efter att den trädde i kraft, ha haft ett begränsat genomslag – fallet med visselblåsaren i Båstad kommun kan bli det allra första fallet någonsin som avgörs av en domstol. Om det kommer så långt vill säga. De fåtal fall som har stämts in gällande överträdelser mot visselblåsarlagen har hittills slutat med förlikning.
Bo Ericson, förbundsjurist i arbetsrätt på LO-TCO och en av författarna till Norstedt Juridiks kommentar om visselblåsarlagen, menar att lagen idag har vissa uppenbara brister som riskerar att göra skyddet illusoriskt, vilket också kan vara en delförklaring till lagens begränsade verkan.
-Det saknas idag en skyldighet för arbetsgivaren att skapa rutiner för visselblåsare så att de vet hur de ska agera i en konkret situation. Det är inte heller möjligt att hemlighålla identiteten hos anställda som larmar om missförhållanden, vilket gör att man nog tänker sig för en extra gång innan man använder sig av lagen. Detta är två stora brister, säger han.
-Lagen är ju också tekniskt sett krånglig att hantera i praktiken. Det ska råda ”allvarliga missförhållanden” för att man ska skyddas som arbetstagare. Det är ett luddigt begrepp, som enligt lagtexten handlar om ”brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga förhållanden”. Var gränserna går är oklart idag.
-Jag är fascinerad av att det finns arbetstagare som vågar visselblåsa för man utsätter sig för en stor risk, konstaterar Bo Ericson.
Det finns nu ett EU-direktiv om visselblåsare som är under utredning och som enligt Bo Ericson sannolikt kommer att innebära vissa förändringar i den befintliga lagen. Men det kan dröja lång tid. Innan dess kommer fallet med visselblåsaren i Båstad kommun att avgöras.
-Vår stämningsansökan är inne. Nu väntar vi på svaromål från kommunen, säger Karin Henrikz.