Sveriges grundskolor kan snart komma att stängas på grund av Coronaviruset. Men skolorna har ett fortsatt ansvar att se till att kränkningar och mobbing inte förekommer.
- Distansutbildning ställer nya krav på skolorna och lärarna om hur regelverken ska kunna upprätthållas, säger Juno:s skoljuridiska expert Jan Melander.
Först stängdes landets gymnasieskolor, högskolor och universitet på grund av Coronavirusets framfart. Några dagar därefter röstades en ny lag igenom i riksdagen som ger staten rätt att stänga grundskolor och förskolor – tidigare var det kommunerna själva som fattade sådana beslut på inrådan av smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten. En stängning av skolorna skulle förstås innebära en ytterligare svår prövning för samhället. Såväl Folkhälsomyndigheten som utbildningsminister Anna Ekström har hittills vidhållit uppfattningen att det ännu inte finns skäl att stänga skolorna, vilket är en åtgärd som redan har genomförts i många andra länder.
Vad händer då med skolans ansvar över elevers välbefinnande när de inte längre befinner sig inom skolans område? Frågan har varit aktuell även innan coronaviruset. Mobbning och kränkningar var tidigare till stor del fysiskt begränsade till skolans område - men med sociala medier och ständig uppkoppling riskerar nu barn att utsättas för kränkningar dygnet runt. Det finns inte längre några fredade zoner.
-Gränserna har suddats ut helt och hållet, men skollagens förarbeten behandlar inte alls detta vilket är ett allvarligt underbetyg till lagstiftaren. I ett fall från förvaltningsrätten i Lidköping hade en elev grovt misshandlat en annan elev på fritiden, domstolen menade att detta inte hade något samband med skolans verksamhet. Det kan man ha synpunkter på, ska inte skolan i en sådan situation ha en skyldighet att åtgärda missförhållanden och ingripa? Det kan uppfattas som naivt, men i skollagen framkommer det inte på ett tydligt sätt att skolan har den skyldigheten, säger Jan Melander, Juno:s skoljuridiska expert.
-Med internetkränkningar kan rättsskyddet bli väldigt illusoriskt, rent formalistiskt skedde kränkningen kanske på Facebook varför det inte anses finnas ett samband, men man sitter i samma klassrum och båda parter vet vad det handlar om. Sambandet är med andra ord uppenbart. Rent principiellt är det väldigt störande att man inte har behandlat detta i lagstiftningen, säger han.
Läraraktivitet särskilt viktigt vid distansundervisning
Frågan är hur landets skolor kunna ta sitt ansvar och förhindra kränkningar om lärare och rektorer under en längre tid inte längre träffar eleverna till vardags. För många elever som lever under turbulenta omständigheter i sina hemmiljöer kan skolan vara en fristad som de snart kanske inte längre har tillgång till. Jan Melander framhåller att det i en sådan situation blir ännu viktigare att lärare är beredd att vara aktiv och fråga hur elever mår.
-Utbildning på distans kommer att ställa nya krav på skolorna och lärarna i frågan om hur regelverket om kränkningar ska kunna upprätthållas. Det finns inga enkla och givna svar i lagtexten på hur detta ska ske, utan det förutsätts att skolorna finner goda lösningar på egen hand.
Det finns dock vissa hållpunkter som man ska sträva efter.
-Lärare och skolledning bör välja digitala lösningar också med tanke på behovet av berättigad insyn av vad som pågår. Används lärande-plattformar med diskussionsforum ska lärare exempelvis ges tid att säkerställa att god samtalston upprätthålls mellan eleverna, säger Jan Melander.
-Att arbeta med förtroendeskapande åtgärder blir då än mer grundläggande för värdegrundsarbetet. Elever berättar hellre för lärare de har förtroende för. Självfallet är även en god dialog med föräldrarna en framgångsfaktor om och när skolor stänger sina fysiska lokaler.
Samma ansvar vid kränkningar och mobbing
Hur ska en skola gå till väga om man misstänker att elever kränker varandra under distansundervisningen eller om det förekommer mobbing?
-Reglerna är desamma som annars, dvs. läraren har en anmälningsplikt till rektor, huvudmannen har ett utredningsansvar för att klargöra vad som hänt och vidta åtgärder enligt skollagens disciplinära regelsystem. På många skolor har rektorn en delegation från huvudmannen att vidta dessa åtgärder.
-Men åtgärderna kan behöva anpassas efter den digitala undervisningsformen, en elev kan exempelvis behöva flyttas från ett diskussionsforum till ett annat, eller helt enkelt stängas av från det, säger Jan Melander.
Att inte kunna se och träffa eleverna i skolmiljön gör också att det kan bli svårare för såväl skolan som socialtjänsten att ta sitt lagstadgade ansvar med bland annat orosanmälningar och krav på snabbt agerande om det finns misstankar om att ett barn far illa.
-Det viktigaste här är att man inte missar om det föreligger en misstanke om missförhållanden av något slag. Lärare och rektor kan även uppmana elever att ta en skärmdump eller liknande om något inträffat i den digitala miljön. För att skolan eller läraren ska få information är det otroligt viktigt med förtroende från eleverna. Skolan kan med fördel coacha sina anställda i hur en förtroendeskapande miljö skapas, som i grunden är en pedagogisk och beteendevetenskaplig fråga.
Stor personalbrist försvårar ytterligare
Oavsett om det kommer beslut om att stänga skolorna eller inte riskerar elever att gå miste om undervisning då det på många håll i landet råder en skriande brist på personal på grund av Coronoavirusets härjningar. Vad säger befintlig lagstiftning om elevers rätt till undervisning under sådana här extraordinära omständigheter?
-Sett från Europadomstolens perspektiv brukar man ha stor förståelse när en stat befinner sig i en extraordinär situation som denna. Risken att länder ska fällas till ansvar för brott mot elevernas mänskliga rättighet till utbildning är därför liten. Likväl måste allt göras för att eleverna ska få en så god utbildning som möjligt.
-Ett sätt är att huvudmännen snabbt inventerar möjligheterna att skaffa en professionell digital plattform som möjliggör att eleverna har videokonferens i halvklasser eller smågrupper tillsammans med lärare. I det sammanhanget kan även möjligheten att tillfälligt hyra in extra lärarpersonal nämnas. Det kostar i korta perspektivet, men ger vinst i trovärdighet och kvalitet för skolan. Skolan måste även vara mycket uppmärksam på elever som inte har god uppbackning hemifrån, så att dessa inte av detta skäl halkar efter, säger Jan Melander.