Den pågående pandemin innebär att parter kan få vänta lång tid innan de kan få sin sak prövad i domstol. Det nyligen lanserade Skiljenämndsalternativet syftar till att avlasta domstolarna och ge parter i dispositiva tvistemål möjlighet till snabba avslut i pågående tvister. Domare ställer sig dock tveksamma till om detta kommer ge önskad effekt. Advokat Olle Flygt, som är initiativtagare, betonar att det inte handlar om att konkurrera med domstolarna. ”Det är ett sätt att kunna bidra i samhället och hjälpa enskilda under en extraordinärt svår tid”, säger han.
På grund av Covid-19 har de allmänna domstolarna tvingats ställa in många huvudförhandlingar. Ungefär var tredje rättegång ställs in, omkring 37 procent — jämfört med 20 procent en vanlig vecka.
Olle Flygt, till vardags advokat och delägare på Mannheimer Swartling Advokatbyrå men för tillfället föräldraledig, insåg liksom många andra att pandemin kommer att påverka domstolsarbetet under en lång tid framöver. Parter kan få vänta en lång tid på ett avgörande — vilket är särskilt problematiskt för de företag som nu befinner sig i en prekär ekonomisk situation. Något borde göras tänkte han och tog kontakt med några av Sveriges ledande processjurister. En av de första han talade med var Stefan Lindskog, Högsta domstolens tidigare ordförande — som genast nappade.
- Min erfarenhet är att det inte är så svårt att få folk att ställa upp oegennyttigt i ett bra projekt, det handlar om att fråga rätt folk och i rätt ordning. Jag trodde att han skulle ställa upp, självklart utan ersättning, han var också otroligt positiv och kreativ. Tillsammans är vi några personer som har stött och blött om hur vi skulle gå tillväga, säger Olle Flygt.
Även Christer Danielsson, advokat och ordförande i Advokatsamfundet, och Johannes Ericson, advokat och delägare på Setterwalls advokatbyrå, kom med i gruppen — den sistnämnde bidrog med en resurs som kunde hjälpa till med administrativt arbete pro bono. En projektgrupp var därmed född — vilket nu har utmynnat i Skiljenämndsalternativet. Idén är att parterna i dispositiva tvistemål vid tingsrätter som, till följd av Covid-19, har fått eller riskerar att få en planerad huvudförhandling inställd, nu istället ska kunna få sin sak prövad genom skiljeförfarande. Till skillnad mot vad som gäller vid sedvanliga skiljeförfaranden i affärsrättsliga tvister, som normalt förutsätter att parterna har skiljeklausuler i sina avtal, träffas ett särskilt framtaget skiljeavtal i tvistens slutskede.
- Har man skriftväxlat i 1,5 år och förhandlingen plötsligt blir inställd, eller om man väntat länge på en utsättning av en huvudförhandling som nu ytterligare skjuts på framtiden, befinner man sig en svår situation. Man kan kanske inte vänta sig rättegång i höst utan snarare nästa vår eller ännu längre fram. När tingsrätten sätter igång som vanligt är det ju inte möjligt för domstolarna att prioritera dispositiva tvistemål. Genom detta initiativ kan parterna få en lösning redan nu i vår, eller i sommar eller i höst, fastslår Olle Flygt.
Erfarna processjurister
Projektgruppen började sondera terrängen bland tilltänkta skiljedomare och tog kontakt med erfarna processjurister; flera potentiella kandidater från större byråer med fulltecknade scheman i höst lämnades utanför liksom aktiva domare.
- Jag ringde upp de tilltänkta skiljedomarna, 14 personer, och alla var entusiastiska. Ingen frågade om arvoden eller liknande. Jag gjorde direkt klart att det ska vara låga fasta arvoden men det ska ändå vara arvoden inte minst för att parterna ska veta att de får en seriös prövning av skiljedomare som lägger ned tid på ärendet, säger han.
Det är ett välmeriterat gäng som de har fått ihop. Där återfinns exempelvis det f.d. justitierådet Lars Edlund, f.d. rådmannen Thore Brolin, professor Christina Ramberg och ett flertal erfarna advokater.
- Jag blev mycket glad och hedrad när jag fick frågan om jag ville vara med. Det har varit svårt att komma på ett sätt för mig att kunna bidra med något i dessa svåra coronatider. Detta är en sådan möjlighet, säger Christina Ramberg.
Ytterligare skiljedomare kan engageras om projektet blir framgångsrikt, eller om någon part önskar det.
- Det finns en flexibilitet på så sätt. Men då måste skiljedomarna förklara sig tillgängliga, acceptera arvodesnivåerna och bedömas lämpliga, säger Olle Flygt.
Om ett mål kan genomföras genom Skiljenämndsalternativet avgörs av Rådet, dvs. de fyra personer som ingår i projektgruppen. Skiljenämnden i ett mål utgörs normalt av tre skiljedomare, om inte tingsrätten hade planerat att avgöra tvisten med en domare eller om det av annat skäl bedöms tillräckligt med en skiljedomare. I skiljeavtalet ska det finnas en automatisk ”stupstock”, vilket innebär att en part inte får komma med nya yrkanden och grunder eller ny bevisning — om det inte finns starka skäl för undantag. Skiljedomen ska meddelas så snabbt som möjligt, helst inom tre veckor från avslutad slutförhandling.
- Parterna ska medverka till förenklingar så långt det går och om det är möjligt ska mindre tvistefrågor rensas bort. Man avtalar också om att förhandlingen till stor del genomförs med telefon- eller videokonferenser, både vid förhör och andra delar av förhandlingen, vilket möjliggör att slutförhandlingarna kommer att kunna genomföras trots pågående pandemi. säger Olle Flygt.
Kommer det få någon effekt?
Frågan är om Skiljenämndsalternativet kommer att avlasta tingsrätterna — och på sikt även hovrätterna. Martin Weyler, domare i Solna tingsrätt, menar att de tekniska förutsättningarna hos de allmänna domstolarna att hålla förhandlingar på distans motsvarar de möjligheter som finns i en skiljenämnd, vilket han menar ibland glöms bort. Han betonar också att det inte är dispositiva tvistemål som framförallt har drabbats av inställda förhandlingar i spåren av coronaviruset. Även om han välkomnar initiativet ställer han sig frågande till att Skiljenämndsalternativet kan komma att avlasta domstolarna i någon större utsträckning.
- På min avdelning har vi avgjort dubbelt så många tvistemål än vi fått in den senaste tiden, särskilt dispositiva tvistemål. Vi har sänkt balanserna i den kategorin då man kunnat avgöra mycket på handlingarna. Det är istället främst brottmål där det inte finns frister att ta hänsyn till, såsom misshandel och liknande där ingen är frihetsberövad, som skjuts på framtiden.
- Men i vissa dispositiva mål har huvudförhandlingar ställts in och på lång sikt kan detta initiativ kanske avlasta domstolarna, säger han.
Han ser en tendens till att den rådande krisen gör att parter är mer kompromissvilliga än tidigare.
- Vissa parter är nu mer samarbetsvilliga när det gäller förlikning. Eftersom bolag blöder ekonomiskt ror man hem det man kan eftersom man är rädd för att man annars inte kommer få en krona om ett bolag går i konkurs om någon vecka. Det spelar också in, säger han.
Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt, tycker initiativet är ”utmärkt”, men är tveksam till om det finns ett behov.
- Vi har nu inga nämnvärda balanser och kan sätta ut tvistemål med kort framförhållning om parterna vill. Jag har ringt runt hos domstolar i södra Sverige och tror inte det finns några problem med att dispositiva tvistemål skulle ställas in på grund av att domare eller domstolspersonal drabbats av pandemin. Men vi vet ju inte hur det kan se ut längre fram.
- I första hand är det dock viktigt att domstolarna även fortsättningsvis har tillräckliga resurser för att kunna hantera de tvistemål som kommer inom rimlig tid. Rätten att få en tvist prövad av domstol är viktig och får inte urholkas av den rådande pandemin, säger han.
Han framhåller också att skillnaderna mellan domstolarna och skiljenämnder i praktiken inte är så stor.
- Om förhandlingar måste ställas in därför att ombud, parter eller andra aktörer drabbas av pandemin är det ju ingen skillnad mellan om tvisten handläggs i domstol eller i skiljenämnd.
Billigare skiljeförfaranden än normalt
Skiljeförfaranden är ofta dyra för parterna, vilket gör att somliga parter föredrar domstolsprocesser. Nu är tanken att de inblandade parterna ska komma undan betydligt billigare än normalt. Ersättningens storlek bestäms utifrån målets storlek, den bedömda arbetsomfattningen och eventuella särskilda omständigheter. Men den ska enligt programförklaringen bestämmas ”till en för parterna attraktiv nivå”. Och kostnaden, som är känd för parterna när skiljeavtalet ingås, är i princip fast.
- Utgångspunkten är att det ska vara billigt och vi föreslår inget som vi tror parterna tycker är för dyrt. Jag vill understryka att ingen inblandad gör det här för att tjäna pengar, långt därifrån, bedyrar Olle Flygt.
- Höga arvoden är normalt sett det som är problemet för parterna. Allmän domstol är kostnadseffektiv i det avseendet. Jag tycker att det är bra att arvodena sänks även om jag inte vet vad det innebär i praktiken, säger domare Martin Weyler.
Skiljenämndsalternativet börjar i Stockholm där behovet tros vara som störst och längre fram kommer man eventuellt även gå ut med samma erbjudande i andra delar av landet.
- Hör någon av sig från exempelvis Malmö eller Göteborg kommer vi försöka hjälpa dem också, säger Olle Flygt.
Av Petter Svensson, jurist och nyhetschef JUNO nyheter, Norstedts Juridik
Prova JUNO Nyheter
Artikeln är ursprungligen publicerad 2020-04-22 i JUNO Nyheter, en tjänst som dagligen bevakar ett brett spektrum av rättsområden och innehåller krönikor, analyser och sammanfattningar av aktuella domar. Nu ges möjlighet att prova JUNO och nyhetstjänsten fritt i två veckor.