I takt med att teknik och digitalisering revolutionerar alla branscher, står även den juridiska sektorn inför stora förändringar. Klienternas förväntningar utvecklas, och nya teknologier, särskilt AI, introduceras i avtalsprocesser. Sara Sparring, med många års erfarenhet inom juridisk rådgivning, delar sina insikter om hur branschen förändras och hur hon och hennes kollegor anpassar sig.
Vilka förändringar ser du i klienters behov och förväntningar på juridisk rådgivning? Hur anpassar sig jurister till dessa förändringar?
Jag började arbeta på advokatbyrå 1997 och då var min uppfattning att den juridiska rådgivaren i större utsträckning än idag levererade en rådgivning eller produkt som utgick från ett format och innehåll som rådgivaren ansåg vara lämpligt. De senaste 10-15 åren har klienterna generellt blivit mer sofistikerade i sina beställningar. Klienten är (givetvis) ointresserad av en leverans som inte är helt anpassad efter klientens behov i det specifika fallet. Detta ställer krav på rådgivaren att vara mycket lyhörd inför klientens behov, förstå vad klienten faktiskt beställt, och se till att man som rådgivare levererar detta. Generellt tror jag att det ställs högre krav på att rådgivaren har ett ökat affärssinne och förstår affären och vad klienten faktiskt vill uppnå. Anpassar sig inte rådgivaren till detta blir man snabbt irrelevant för klienten. Rådgivaren behöver addera något mer.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du med att inkludera AI-relaterade klausuler i avtal?
Möjligheterna är närmast oändliga men med dessa kommer utmaningar. En uppenbar sådan är att det är viktigt att förstå om AI kommer att användas i den tjänst man ska kontraktera. Vidare har man möjligen begränsad kunskap kring vilket material som använts vid utvecklingen av AI-modellen och hur den kontinuerligt utvecklas och uppdateras.
Ny teknologi möjliggör en effektivisering av avtalsskrivandet genom att t.ex. föreslå lämpliga skrivningar efter analys av en mycket stor mängd material/avtal. En analys som skulle varit ogörlig för rådgivaren/företaget.
Hur påverkar användningen av AI och nya teknologier utformningen av juridiska avtal? Hur kan automatisering, maskininlärning och andra teknologier förändra avtalsprocessen och klausuler?
Det finns givetvis en enorm potential i AI och nya teknologier generellt och så även för utformningen av juridiska avtal. Ny teknologi möjliggör en effektivisering av avtalsskrivandet genom att till exempel föreslå lämpliga skrivningar efter analys av en mycket stor mängd material och avtal. En analys som skulle varit ogörlig för rådgivaren eller företaget. Det finns således stora tidsbesparingar att göra. Ökad automatisering ökar även sannolikt stringensen i flera avtal över tid och minskar antalet fel. Regelefterlevnaden torde öka.
Detta ställer dock höga krav på rådgivaren att orientera sig kring de begränsningar och risker som uppstår i och med användandet. På vilket material har AI-verktyget lärts upp? Risken för systematiskt fel är uppenbar och den ökar ytterligare om man fortsätter att träna på liknande material. Hur uppdateras verktyget för att vara relevant i förhållande till exempel gällande praxis? Sannolikt kommer det finnas ett ökat behov av och mer tid för kvalificerad analys och rådgivning i samband med avtalsförhandlingar och avtalsskrivande framöver.
Vilka är de vanligaste fallgroparna företag hamnar i när de använder standardklausuler?
De vanligaste fallgroparna företag hamnar i vid användandet av standardklausuler (’boilerplates’) är att klausulerna används på samma vis oavsett vilken roll företaget har i affären och/eller hur styrkeförhållandet ser ut mellan parterna. Inte sällan läser man enbart översiktligt igenom skrivningarna och skrivningarna återanvänds utan någon anpassning till den specifika situationen. Detta trots att klausulerna hanterar viktiga frågor som tolkning, giltighet och tillämpning av avtalet. Man ska också komma ihåg att standardklausuler ofta har ett angloamerikanskt ursprung med tillämpning av texttrogen avtalstolkning som skiljer sig avsevärt från till exempel svensk rättsordning och rättsprinciper. Man ska alltså alltid förhålla sig kritisk till användning och formulering av standardklausuler.
Hur påverkar internationella lagar och regler utformningen och användningen av standardklausuler?
Precis som vad gäller allt avtalsinnehåll (inte bara standardklausuler) kan internationella lagar och regler påverka utformningen och användningen av standardklausuler. Ett exempel på det är så kallade integrationsklausuler (merger clause). Parterna avtalar då om att avtalsdokumentet ger uttryck för samtliga villkor som parterna är överens om och beteenden, kommunikation etcetera innan avtalets ingående saknar betydelse för tolkning av avtalsinnehållet. Av UNIDROIT Principles Art. 2.1.17 framgår att avtalspreliminärer kan få betydelse trots förekomst av en integrationsklausul.
Vilka standardklausuler är särskilt viktiga att inkludera i avtal? Diskutera överlåtelse och force majeure.
Det skiljer sig från avtalstyp och partsförhållande vilka standardklausuler som är särskilt viktiga att inkludera i det specifika avtalet. Vilket lands lag (governing law) som ska tillämpas på avtalet och hur eventuell tvist ska slitas är generellt en mycket viktig klausul som kan få stora konsekvenser för parterna ekonomiskt och deras vilja att försöka nå en samförståndslösning utom rätta vid konflikt.
Sekretessklausulen och sanktioner knutna till denna kan vara avtalets viktigaste om avtalet till exempel reglerar ett forsknings- och utvecklingssamarbete. Då kanske parterna också överväger skiljeförfarande istället för tvistlösning i allmän domstol med hänsyn till tvisteföremålets känsliga natur.
Huruvida avtalet kan överlåtas (assignment/non-assignment) eller inte samt med eller utan samtycke från motparten kan få betydelse. Om man inte har avtalat något annat så måste motparten samtycka till partsbytet för att det ska kunna ske. Det kan vara bra att reglera om den nya avtalsparten bär ansvar för skyldigheter enligt avtalet som härrör från tiden innan avtalets överlåtelse.
Endast i undantagsfall kan part befrias från sina förpliktelser i avtalet. Avtal ska hållas enligt grundprincipen. Om avtalet innehåller en så kallad force majeure-klausul kan part tillfälligt befrias från sin skyldighet att prestera. Grund för befrielse ska vara att det inträffat en omständighet som ligger utanför parts kontroll, omständigheten kunde inte förutses vid ingåendet av avtalet och parten kan inte övervinna omständigheterna med rimliga åtgärder. Part som anser sig drabbad av force majeure har ofta en omfattande skyldighet att notifiera sin motpart. Som part behöver man reflektera över vilken prestation som kan drabbas av en extraordinär omständighet och vad sådan omständighet kan bestå i. Det råder avtalsfrihet så vad som är extra ordinärt i ett avtal behöver inte vara det i ett annat.
Hur påverkar nya teknologier användningen av standardklausuler? Vilka anpassningar bör göras för att hantera dessa utmaningar?
Sannolikt kan ny teknologi höja kvalitén på standardklausulerna och förhoppningsvis göra alternativa och anpassade skrivningar lättillgängliga för användaren på ett tidsbesparande vis. Det ställer dock alltjämt krav på företag och rådgivare att kritiskt granska utformningen av klausulerna och anpassa dessa efter den situation som är för handen.
Kan du berätta om Maigon? Hur exakt fungerar AI-verktyget för kontraktsgranskning, och vilka typer av juridiska frågor kan det besvara? Hur hanterar det juridiska komplexiteter och säkerställer att granskningen följer gällande lagar och regler?
Arbetet initierades redan 2016 inom ramen för Synch och 2020 bestämde sig Synch för att “spinna ut” teknologin och tjänsten som man tagit fram i ett eget bolag som blev Maigon. Tjänsten nyttjar machine learning och deep neural networks med möjligheten att lägga på ett lager av Gen AI om man önskar nyttja dagens stora LLM:er.
Tjänsten riktar sig främst mot riktigt stora bolag som har en mängd legala dokument av samma typ och som behöver granskas utifrån en företagsstandard, en s.k. playbook. På så sätt kan företagen se till att avtalen hanteras och värderas på samma sätt oavsett var i världen ett avtal skall ingås. Maigon kan granska avtal på över 60 olika språk.