Petra Lundh utsågs till riksåklagare 2018 – som den första kvinnan någonsin.
I bagaget har hon en gedigen karriär som domare och hon har även haft en granskande roll i några av de mest dramatiska händelserna i svensk nutidshistoria. Kampen mot den organiserade brottsligheten står nu i fokus. Vilka juridiska verktyg önskar hon sig och hur använder man dem utan att äventyra rättssäkerheten? Vilka åtgärder vill hon se för att bekämpa mäns våld mot kvinnor? Och vilka skillnader ser hon mellan domare och åklagare? Hör riksåklagare Petra Lundh i podden Juridikens värld.
Den distinkta skånskan, som visar sig härröra från Kristianstad, är intakt trots många år i Stockholm. Från unga år, ända fram till universitetet, spelade Petra Lundh pingis i den högsta divisionen och tävlade utomlands. Hennes forehand var särskilt fruktad. Hon har ”inga ärftliga belastningar” gällande juristyrket. Mamma var hemmafru och pappa hade en bensinmack. Egentligen skulle hon bli lärare men kompisar som börjat läsa till jurist gjorde så god reklam att hon föll till föga.
- Det kändes bra direkt, jag har aldrig ångrat mitt yrkesval!
Inte sällan har hon, låt vara med viss distans i tid och rum, befunnit sig i händelsernas centrum – med uppdrag att reda ut vad som faktiskt hände. Hon var kanslichef för den kommitté som granskade polisens insats vid Göteborgskravellerna 2001, då demonstranter sköts med skarpa skott för första gången sedan skotten i Ådalen 1931. Dessförinnan var hon i flera år utredningssekreterare i den kommission som granskade polisutredningen efter mordet på Olof Palme. Hon bedyrar att erfarenheten inte förändrade henne i grunden – till skillnad mot de poliser och ett oräkneligt antal privatspanare som vittnar om en tilltagande, och inte helt sund, besatthet av mordgåtan.
- Det var ett oerhört intressant jobb, man får en inblick i nutidshistoria. Redan då var det en otroligt omfattande utredning. En jättespännande tid!
Mot bakgrund av sin gedigna kunskap om fallet är förstås frågan om hon köper den officiella versionen som presenterades på den redan klassiska presskonferensen för snart ett år sedan – att Stig Engström mördade Palme. Hör henne berätta i podden Juridikens värld.
- Idag är det inget konstigt med en kvinnlig chef. Men när jag blev chefsrådman, och även lagman, var det inte alls lika vanligt med kvinnor som högsta chefer.
Bryter ny mark som riksåklagare
Meritlistan är diger. Efter att bland annat ha varit hovrättsråd i Svea hovrätt, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt och lagman vid Södertörns tingsrätt tillträdde Petra Lundh i september 2018 som riksåklagare – som den första kvinnan någonsin.
- Idag är det inget konstigt med en kvinnlig chef. Men när jag blev chefsrådman, och även lagman, var det inte alls lika vanligt med kvinnor som högsta chefer.
Att hon helt saknade tidigare erfarenheter av åklagaryrket var en utmaning för henne men hon ”togs verkligen emot med öppna armar”. Hon kan ana en attitydskillnad mellan domare och åklagare.
- Möjligen är det yrkesrollen som påverkar. Domare ska hålla ordning och reda och inte uttrycka sina åsikter, åtminstone inte i en förhandlingssituation. Åklagare är vana vid att framträda på ett annan sätt, även om de självklart ska vara objektiva. Jag upplevde en väldigt öppen atmosfär på Åklagarmyndigheten, vilket jag också uppmuntrar!
Det har varit ett stort problem att all kommunikation är krypterad, nu får vi en inblick i hur organiserade ligorna är och, vilket är helt unikt, hur ledarrollen fungerar i de här nätverken.
Petra Lundh berättar om hur det var när polis och åklagare förra året fick möjlighet att ta del av det franska Encrochat-materialet – den krypterade tjänst som många kriminella använt sig av och som fransk polis lyckades hacka.
- Det har varit ett stort problem att all kommunikation är krypterad, nu får vi en inblick i hur organiserade ligorna är och, vilket är helt unikt, hur ledarrollen fungerar i de här nätverken. De kommer man normalt sett inte åt, men det har vi nu lyckats med i vissa fall.
Vilka åtgärder krävs?
Just kampen mot den organiserade brottsligheten diskuteras överallt. Problembilden är känd vid det här laget. Rättsväsendet måste bli bättre på att lagföra grova brottslingar, särskilt i de kriminella gängen. Gällande mord i gängmiljö ligger uppklarningen på ca 20 procent.
- Vi som brottsbekämpande myndigheter måste ha rätt verktyg och resurser - men ensamma klarar vi inte detta. Skolan och sociala myndigheter måste till, och vi måste stoppa rekryteringen till gängen. Det är viktigt att vi kan utreda och lagföra de som begått brotten, det är a och o.
Så vilka åtgärder krävs? Vissa menar att det bland annat är dagens straffrabatter som lockar till nyrekrytering av unga till gängkriminalitet – som ställs mot insikten om ungas bristfälliga konsekvenstänkande och att fängelse i sig sällan har en positiv inverkan.
- Jag har lett en utredning om att ta bort straffreduktionen för lagöverträdare i åldern 18-21, det var väldigt tydligt i direktiven att vi skulle föreslå detta. Jag tror att det skulle slå brett. Även de som begår ett enstaka brott och aldrig gör om det skulle påverkas. Nu finns det ett annat förslag som innebär att man vid ”allvarligare brott”, det vill säga om minimistraffet ligger på ett år eller mer, tar bort reduktionen. Det kan jag tycka är rimligt, säger hon.
Hur ser du på dubbla straff för gängkriminalitet som i Danmark?
- När det gäller påföljderna för gängkriminalitet…jag säger inte att man ska ha dubbla straff men det viktigt att titta på hur påföljderna ska se ut och att gängkriminalitet är en försvårande omständighet.
Att införa anonyma vittnen, som bland annat finns i Norge och Danmark, diskuteras också - som en reaktion på att människor idag inte vågar vittna. Petra Lundh förefaller försiktigt positiv, om än långtifrån tvärsäker, och säger sig se fram emot den utredning om frågan som kommer inom kort.
- Jag har tidigare sagt att man åtminstone borde utreda frågan eftersom det på något sätt har varit tabu i Sverige, trots att många länder har det. Jag har pratat med riksåklagare i nordiska länder som säger att det används i liten omfattning men att det ändå är ett viktigt verktyg att ha.
Kritiker menar att det i praktiken rör sig om ett sänkt beviskrav, som dessutom framförallt är tänkt att användas vid de allvarligaste brotten – och att det skulle innebära ett avsteg från rättssäkerheten.
- Vi ska inte göra ingrepp i rättssäkerheten, den står för sig själv, men mycket kan rymmas inom den ram där det är tillåtet i våra nordiska grannländer, och det är väl ingen som påstår att det inte finns rättssäkerhet i de länderna?
Bör omedelbarhetsprincipen reformeras? Petra Lundh menar att man kan göra mer än idag för att skydda vittnen.
- Det är viktigt att vi kan skydda vittnen före, under men även efter rättegång. Det måste vara långsiktigt, det är så otroligt skadligt för förtroendet för rättsväsendet och viljan att vittna om det händer något. Vi måste verkligen se till att vi ger vittnesskydd när det behövs.
- Omedelbarhetsprincipen bygger på regler som man började diskutera för 100 år sedan när samhället såg helt annorlunda ut. Idag har vi möjlighet att ta upp förhör med ljud och bild. Risken att vittnen skulle hotas skulle därigenom minska.
Petra Lundh betonar att det är ett stort problem idag att vittnen inte vågar träda fram. Det finns många exempel på skjutningar där det borde finnas vittnen men ingen säger något. Hon ser något som kan råda bot på detta: en reform av omedelbarhetsprincipen. Konkret handlar det om möjligheten att använda sig av tidiga förhör av vittnen och målsäganden – alltså förhör som har lämnats inför polis eller åklagare under förundersökningen – som bevisning i en domstolsprocess. Hennes övertygelse är stark.
- Omedelbarhetsprincipen bygger på regler som man började diskutera för 100 år sedan när samhället såg helt annorlunda ut. Idag har vi möjlighet att ta upp förhör med ljud och bild. Risken att vittnen skulle hotas skulle därigenom minska.
Hon menar att det också skulle minska de idag långa häktningstiderna och de omfattande restriktionerna, om Sverige ofta har kritiserats för av människorättsorganisationer.
- Dessutom skulle domstolarna få ett bättre underlag för att göra sina bedömningar då de uppgifter som lämnas ligger närmare händelseförloppet.
Kritiska röster mot en sådan reform, som inte sällan kommer från advokater, menar att tyngdpunkten i straffprocessen därigenom flyttas från rättegången till förundersökningen, och att det i praktiken medför en maktförskjutning – från domare till poliser och åklagare. Och att rättssäkerheten därigenom riskerar att urholkas med risk för fler felaktiga domar. Petra Lundh håller inte alls med.
- Domstolen ska ju ändå döma, ser de att ett förhör inte håller måttet kommer det inte läggas till grund för fällande dom.
Petra Lundh berättar i podden Juridikens värld om hur hennes önskelista ser ut för att skärpa arbetet mot de kriminella gängen – varav några är oväntade.
Åtgärder mot mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor, med tragiska dödsfall som följd, har diskuterats den senaste tiden. Nu vill regeringen höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från 9 månader till ett års fängelse. Petra Lundh har inga synpunkter på straffhöjningen men betonar särskilt en positiv effekt.
- Det finns regler för åklagare och polis när man får hämta ut rättsintyg och journalanteckningar, som kräver ett ministraff på ett års fängelse. Detta kan alltså uppnås nu.
Hon menar att man borde kunna förenkla regleringen kring kontaktförbud och att man bör kunna övervaka männen med till exempel fotboja. Hon efterlyser även andra förändringar.
- Något som skulle ha stor betydelse är att ta bort det förbud som finns för att ta meddelanden via exempelvis mobiltelefoner i beslag mellan närstående om minimistraffet understiger två års fängelse. Om exempelvis en man utsätter en kvinna för misshandel kan vi inte använda oss av det, om inte kvinnan själv lämnar det till polisen.
Omedelbarhetsprincipens uppluckrande skulle enligt Petra Lundh ha effekt även här.
- Om man använder sig av tidiga förhör skulle man kunna få kvinnan att berätta om händelsen nära inpå. Står man under stark påverkan så är risken stor att man tar tillbaka sina uppgifter. Så det är viktigt.
Lyssna på hela samtalet i podden Juridikens värld där Petra Lundh ingående berättar om sin syn på hur de kriminella gängen ska bemötas, hur hennes önskelista ser ut, och vilken reaktion hon fick när hon framförde sina synpunkter under ett möte mellan regeringen och partiledarna för någon vecka sedan.
