Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått.
Cementa
Ett av årets mest omtalade mål är Cementa där Mark- och miljööverdomstolen avvisade ansökan med hänvisning till bristande utredning. Domen överklagades till Högsta domstolen som fastställde Mark- och miljööverdomstolens beslut.
Målet inleddes med att mark- och miljödomstolen gav Cementa tillstånd till den ansökta täktverksamheten vid Slite på Gotland nära ett Natura 2000-område, men till skillnad från underinstansen bedömde Mark- och miljööverdomstolen att miljökonsekvensbeskrivningen hade väsentliga brister. Ansökan var enligt Mark- och miljööverdomstolen så bristfällig - trots kompletteringar - att det inte var möjligt att pröva den. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför mark- och miljödomstolens dom och avvisade Cementas ansökan. Högsta domstolen beslutade 2021–08–25 att inte ge prövningstillstånd varmed Mark- och miljööverdomstolens dom står fast. Regeringen beslutade senare att ge Cementa ett tillfälligt tillstånd att fortsätta verksamheten. https://juno.nj.se/b/documents/3589921?dq=cementa&tab=references#SUMHRMOD_M_2020_1579
Kombinerade bostadsfastigheter
Under 2021 har mål om kombinerade bostadsfastigheter, delvis med strandskyddade områden, varit aktuella. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till olika slutsatser i olika mål. Av de mål som överklagats har ett mål fått prövningstillstånd av Högsta domstolen.
F 10289–19 Mark- och miljööverdomstolen tillät inte avstyckning av strandskyddad mark för kombinerat bostadsändamål med hästhållning, men ansåg att sökandena skulle få tillfälle att jämka ansökan så att avstyckningen gällde mark utanför strandskyddat område istället. Målet återförvisades till Lantmäterimyndigheten. https://juno.nj.se/b/documents/3556106
F 12539–19 En oenig Mark- och miljööverdomstol godkände en avstyckning för kombinerad bostads- och hästhållningsfastighet inklusive en del åkermark och två områden med skogsmark. Det beaktades att det fanns ett intresse av att bevara ett öppet jordbrukslandskap i området enligt länsstyrelsens yttrande. https://juno.nj.se/b/documents/3556107?dq=F%2012539#SUMHRMOD_F_2019_12539
Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i målet Ö 3738-21. https://juno.nj.se/b/documents/3659258?tab=references
F 2960–19 En sammanläggning av två mindre jordbruksfastigheter kunde enligt Mark- och miljööverdomstolen tillåtas då fastighetsregleringen skulle förbättras och då det inte bedömdes motverka ändamålsenlig fastighetsindelning eller strandskyddets syften. https://juno.nj.se/b/documents/3556103?tab=references
F 2340–20 Mark- och miljööverdomstolen bedömde att det var olämpligt att överföra ett större skogsområde, som delvis omfattade strandskyddad mark, till en bostadsfastighet. Marken hade inte karaktär av bostadstomt, överföringen ansågs inte förenlig med de allmänna lämplighetskraven i FBL och var olämplig. https://juno.nj.se/b/documents/3612870?tab=references
Strandskydd
Mål om strandskydd är ständigt aktuella och även under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort flera mål som visar på gränsdragningarna kring strandskyddets omfattning.
M 3502-21 Det stod klart att det funnits en brygga på platsen sedan 1960-talet men med hänsyn till att den nya bryggan var större, mer upphöjd och gav ett privatiserande intryck bedömdes ersättningsbryggan vara en ny anläggning som i sin helhet krävde strandskyddsdispens. Mark- och miljööverdomstolen fastställde nämndens beslut om föreläggande att ta bort bryggan. https://juno.nj.se/b/documents/3660382?tab=references
M 5713-21 Staketet inom strandskyddat område bestod från början, innan strandskyddet infördes, av stolpar med fyra horisontella järntrådar. Därefter hade staketet bytts ut till stolpar med två horisontella plankor och den senaste utformningen var stolpar med tre horisontella plankor. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att staketet oavsett utformning väsentligen fyllt samma funktion och inneburit samma begränsning av allemansrätten. Det krävdes därför inte strandskyddsdispens för ombyggnationerna. https://juno.nj.se/b/documents/3648601?tab=references
M 13905–20 Efter att nämnden beviljat strandskyddsdispens för byggande av ett fritidshus upphävde länsstyrelsen dispensen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det inte i samband med antagande av den nu gällande detaljplanen för området förordnats att strandskydd skulle gälla, vilket innebar att området inte omfattades av strandskydd. Ansökan om strandskyddsdispens avvisades eftersom det inte krävdes dispens för åtgärden. https://juno.nj.se/b/documents/3641499?tab=references
M 9926–20 Strandskyddsdispens beviljades med hänvisning till att den befintliga byggnaden på platsen etablerat en hemfridszon och att ett nytt hus kunde byggas i dess ställe. Mark- och miljööverdomstolen gjorde en annan bedömning. Enligt Mark- och miljööverdomstolen kunde en besökare efter en helt överskådlig undersökning av platsen konstatera att byggnaden var förfallen och övergiven eftersom skorstenen rasat och dragit med sig en av väggarna i raset. Området kunde därför inte anses vara ianspråktaget och Mark- och miljööverdomstolen upphävde dispensen. https://juno.nj.se/b/documents/3479128?tab=references
Brukningsvärd jordbruksmark
Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.
P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references
F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references
P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references
P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references
P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för fem bostadshus på en fastighet som var taxerad som lantbruksenhet samt gränsade till en jordbruksfastighet. Även om marken inte brukats under de senaste 50 åren bedömde Mark- och miljööverdomstolen att det var fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Enligt översiktsplanen skulle det aktuella områdets karaktär och naturvärden så långt som möjligt bevaras. Den ansökta bebyggelsen behövdes inte för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och det var inte fråga om enstaka komplettering. Mark- och miljööverdomstolen gav negativt förhandsbesked. https://juno.nj.se/b/documents/3523192?tab=references
P 1160–20 Mark- och miljööverdomstolen upphävde nämndens beslut om positivt förhandsbesked för två bostadshus på brukningsvärd jordbruksmark med hänsyn till markens beskaffenhet. Det bedömdes inte vara fråga om ett väsentligt samhällsintresse att bygga på platsen. https://juno.nj.se/b/documents/3452909?tab=references
Kulturmiljö
Intresset att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer har prövats i några mål där Mark- och miljööverdomstolen kommit fram till olika slutsatser över vad som kan tillåtas.
P 11754-20 En bostadsrättsförening ansökte om bygglov för att byta ut takmaterialet på en kulturhistoriskt värdefull byggnad i Visby. Mark- och miljööverdomstolen delade nämndens bedömning att det fabriksmålade taket skulle skada den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden och stadsbilden. Att taket endast skulle synas från innergården och att ett liknande takbyte gjorts på grannfastigheten ändrade inte bedömningen. Enligt byggnadsordningen skulle traditionella metoder användas och avvikelsen från detaljplanen kunde inte anses vara liten eller förenlig med detaljplanens syften. https://juno.nj.se/b/documents/3671940?tab=references
P 13581-20 Bygglov beviljades för en tillbyggnad i fem våningar mellan två flyglar på ledamotshuset i Gamla stan så att den västra gården mellan huset sluts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att Gamla stan är av riksintresse för kulturmiljövården och att byggnaden har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Tillbyggnaden skulle innebära en påtaglig förändring av byggnaden och enligt Mark- och miljööverdomstolen medföra en förvanskning av ledamotshuset även om åtgärden inte ansågs strida mot anpassningskravet. https://juno.nj.se/b/documents/3671233?tab=references
P 10501-20 Med hänvisning till de klimatmässiga fördelarna ansöktes om bygglov för solceller på taket på en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att solceller kunde tillåtas på den del av taket som vätte in mot trädgården men att solceller på de övriga tre för allmänheten synliga takdelarna skulle innebära förvanskning av byggnaden. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hade lagstiftaren gjort en avvägning mellan klimatintresset och intresset att värna kulturhistoriska värden vid upprätthållandet av förvanskningsförbudet. https://juno.nj.se/b/documents/3670476?tab=references
P 4323–20 Byggnaden från 1906 bedömdes av kommunen ha särskilt högt värde, trots att fönstren bytts ut under 1970-talet, och omfattades av förbud mot förvanskning. Bolaget ansökte om att få byta ut de befintliga träfönstren mot aluminiumfönster i liknande utformning som de ursprungliga. Enligt Mark- och miljööverdomstolen skulle fönsterbytet inte innebära någon ytterligare förvanskning av byggnaden och målet återförvisades till nämnden för fortsatt handläggning. https://juno.nj.se/b/documents/3577130?tab=references
P 12992–19 Mark- och miljööverdomstolen bedömde att det var möjligt att bygga om ett magasin till bostad utan att det kulturhistoriska intresset åsidosattes. Magasinet skulle isoleras på insidan och fönster tas fram med nuvarande fönster som mall vilket innebar att byggnaden sannolikt skulle kunna behålla sitt utseende även om dess funktion ändrades. Beslutet om positivt förhandsbesked fastställdes. https://juno.nj.se/b/documents/3484652?tab=references
P 9903–19 En föreslagen tillbyggnad bröt på ett avsevärt sätt mot fastighetens karaktär och stod enligt nämnden i strid mot förvanskningsförbudet. Den moderna utformningen med avskalat platt tak försvårade byggnadens läsbarhet och förändrade proportionerna. Nämnden ansåg vidare att den föreslagna bebyggelsen inte var anpassad till stadsbilden. Mark- och miljööverdomstolen delade den bedömningen. https://juno.nj.se/b/documents/3501266?tab=references
Ändrad markanvändning
Även när det gäller ändrad användning av mark har Mark- och miljööverdomstolen avgjort några mål.
P 6977–20 Bygglov söktes för idrottshall med parkering, men eftersom det var ett bolag och inte ett offentligt organ som ansökte om bygglov konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att bygglov endast kunde ges för användning som motsvarade det allmänna ändamål som marken senast använts för. Senast användes marken som ställningsplats för tillfälliga skolbaracker och innan dess som bollplan. Den nya verksamheten gick enligt Mark- och miljööverdomstolen utöver den tidigare användningen och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3620028?tab=references
F 5563–20 Genom servitut gav nämnden tillstånd att använda en asfalterad gång- och cykelväg för fordonstrafik så att besökare med bil skulle kunna ta sig till den aktuella rastplatsen. Enligt detaljplanen skulle området användas som naturmark med gångvägar och området där den aktuella vägen löper skulle användas som badstrand. Enligt Mark- och miljööverdomstolen skulle servitutet motverka detaljplanens syfte och få starkt negativ påverkan på området. Servitutet med tillhörande beslut upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3618818?tab=references
P 6258–20 Marken var år 1990 detaljplanelagd som allmän plats men hade arrenderats ut för odling och när kommunen antog ny detaljplan för att bebygga området kom invändningar om att det var fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den rättsligt fastställda markanvändningen var överordnad hur marken faktiskt använts och bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark utgjorde därför inte hinder mot att anta detaljplanen. https://juno.nj.se/b/documents/3575121?tab=references
P 8096–19 Med hänsyn till att alla alternativa lämpliga områden för bebyggelse blivit föremål för planarbeten eller utbyggnad ansåg Mark- och miljööverdomstolen att alternativa lokaliseringar var tillräckligt utredda av kommunen. Beslutet att anta detaljplan för att använda tidigare industrimark till att bygga lägenheter fastställdes av Mark- och miljööverdomstolen som bedömde att intresset att bebygga området vägde tyngre än strandskyddet. https://juno.nj.se/b/documents/3529228?tab=references
Naturvärden i skogen
Med hänsyn till naturvärden har Mark- och miljööverdomstolen i dessa två mål beslutat att naturen ska bevaras orörd.
M 2209-20 Nämnden hade vid flera tillfällen förelagt kvinnan vid vite att ta bort byggnader inom naturreservatet, men hon invände att byggnaderna behövdes för den samiska verksamheten i området. Mark- och miljööverdomstolen fastställde nämndens vitesföreläggande och flyttade endast fram tiden för när borttagandet senast skulle ske. https://juno.nj.se/b/documents/3593485?tab=references
M 3276–20 En anmäld skogsavverkning bedömdes ha negativ påverkan på ett fortplantningsområde för mindre hackspett och enligt Mark- och miljööverdomstolen skulle skyddsåtgärder inte kunna säkerställa tillräckligt skydd för arten. Avverkningen förbjöds. https://juno.nj.se/b/documents/3593490?tab=references
Hur rättspraxis utvecklas av Mark- och miljööverdomstolen under 2022 återstår att se.