Under senare år har Arbetsdomstolen flera gånger prövat om den som inte klarar en säkerhetsprövning kan skiljas från anställningen. Myndigheten som gör säkerhetsprövningen vill helst sköta detta själv, men enligt Europakonventionen ska en sådan uppsägning gå att pröva rättsligt. Idag hamnar tvisterna i Arbetsdomstolen, men det är en modell som är inte är utan kritik, då målen omgärdas av både hemlighetsmakeri och svåra rättsliga överväganden.
Att klara en säkerhetsprövning är en förutsättning för att ha vissa - framför allt offentliga - anställningar. Myndigheter (statliga, kommunala och regioner) och andra som lagstiftningen gäller ska vidta förebyggande åtgärder för att skydda mot brott som kan hota Sveriges säkerhet, såsom spioneri och sabotage. För det är säkerhetsprövningen är en av de grundläggande åtgärderna.
Polisförbundet har under senare år drivit två tvister i Arbetsdomstolen (AD) om anställda som tvingats sluta efter en säkerhetsprövning. I båda målen blev utgången att det funnits saklig grund för uppsägning.
– Vi hade ett mål som avgjordes i januari i år som var väldigt komplext och omfattande, där en person som när han var 20-22 år umgicks en del på krogen med folk ur MC-gäng med mera. 10 år senare är han polis, berättar Jonas Wiberg, arbetsrättsjurist på Polisförbundet.
– Är man pålitlig om man för tio år sedan haft kontakter med MC-gäng? Kan du bli polis senare i livet? AD svarar ”ja” på den frågan, men då måste du berätta väldigt noga om det. Och vad AD lägger den här polisen till last är att han inte har gjort det vid säkerhetsprövningen.
Jonas Wiberg, Polisförbundet
Det fanns således saklig grund för avsked och Polisförbundet förlorade tvisten, men Jonas Wiberg är ändå nöjd med att AD för tredje gången under senare år slår fast att säkerhetsbeslutet i sig inte kan utgöra grund för skiljande från anställningen. Arbetsgivaren måste som annars presentera och bevisa alla faktiska omständigheter som ligger till grund för beslutet om att skilja någon från anställningen.
– Man ska ha klart för sig att i det här målet fick vi inte reda på någonting från början, utan vi fick successivt driva processen framåt och så småningom presenterade arbetsgivaren alla fakta på bordet. Vår ståndpunkt är att den enskilde ska få veta vad som läggs denne till last så han eller hon kan försvara sig mot det. Det är en grundläggande rättighet i en demokratisk rättsstat och det följer av Europakonventionens regler.
Beslut som inte går att överklaga
Den prövning som en myndighet gör enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) ska bl.a. förebygga att personer som inte är pålitliga får tillgång till säkerhetsskyddsklassade uppgifter eller deltar i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig. Vanligtvis görs den när någon ska anställas men kan också göras under pågående anställning.
Prövningens syfte är att klarlägga om en person kan antas vara lojal och pålitlig och görs normalt internt inom myndigheten. Resultatet kan inte överklagas, vilket skapar problem för den som redan är anställd. Finns det ingen annan tjänst som denne kan omplaceras till leder det i förlängningen till uppsägning eller avsked.
Eftersom beslutet om säkerhetsprövning inte går att överklaga kan man endast angripa beslutet genom att driva tvisten till AD och där hävda att det inte förelegat saklig grund för uppsägning.
Vi anser att alla har rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen.
När AD under 2019 prövade det första av de tre målen från senare år var det en kvinnlig anställd som underkänts i säkerhetsprövningen för att hon levde ihop med en kriminell person. I det avgörandet uttalade AD att kravet på domstolsprövning enligt artikel 6.1 i Europakonventionen inte uppfylldes om inte en prövning i sak gjordes av de omständigheter som polisen anförde som skäl för uppsägning.
– Vi har fått väldigt mycket kritik mot oss på Polisförbundet för att vi driver de här målen, men vi anser att alla har rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen och att det övertrumfar all svensk lagstiftning. För om du förlorar din säkerhetsklassning så kan du inte jobba någonstans inom polisen – frågorna måste alltså kunna prövats rättsligt, vilket AD nu har slagit fast.
Säkerhetsrisk att påtala brister i säkerheten
Under 2021 avgjorde AD också ett mål där en anställd på Migrationsverket sades upp efter att inte ha klarat säkerhetsprövningen (AD 2021 nr 63). I det målet vann den anställde och uppsägningen ogiltigförklarades.
– Den arbetstagare som vinner i AD får inte behålla jobbet utan kommer antagligen att köpas ut enligt bestämmelserna i LAS, vilket också är det som har skett, kommenterar Jonas Wiberg.
Målet rörde en anställd på säkerhetsavdelningen som hade riktat kritik mot ledningen för att den ironiskt nog brast just i säkerhetsmedvetande. Verket hävdade att sådant missnöje kunde påverka risk och mottaglighet för utpressning och därmed sårbarheten i ett säkerhetshänseende.
I den domen uttalade AD bland annat att staten måste styrka sådant som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt, vilket verket inte klarade.
– Det målet är jätteviktigt ur ett offentligrättsligt perspektiv, kommenterar Jonas Wiberg.
– Om du jobbar på en myndighet och framför kritik mot ledningen och därmed inte klarar säkerhetsprövningen, var hamnar du då? Det är jättebesvärligt.
Annan väg till överprövning
Kravet på en domstolsprövning som finns i Europakonventionen, ställt mot det faktum att beslut om säkerhetsprövning inte kan överklagas enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585), lämnar den enskilde utan något annat val än att driva en arbetsrättslig tvist för att få sin sak prövad.
Att det inte finns några andra möjligheter till prövning än att driva en process till AD är en situation som Jonas Wiberg anser vara långt ifrån optimal.
– Min förhoppning är att det om två-tre år finns en överprövningsmöjlighet i domstol av besluten om säkerhetsprövningar där arbetsgivaren måste lägga fram de fakta som finns. Vi behöver en domstolsprövning av de besluten, annars blir det rättsosäkert. Som det är nu finns inte det steget, istället tvistar vi i AD om skiljandet från anställningen.