Unga kvinnor från fattiga länder lockas till Sverige med bedrägliga löften om ett bättre liv. Andra drivs in i en destruktiv spiral av helt andra skäl. Orsakerna till att människor blir offer för människohandel och prostitution skiljer sig åt – men erfarenheter av sexuellt våld är ofta en gemensam nämnare. Straffen för att köpa sexuella tjänster är relativt låga men förändringar i sexualbrottslagen gör att sexköpare idag kan dömas för våldtäkt. På Mikamottagningen, som hjälper utsatta kvinnor, märker man att den pågående coronapandemin ytterligare har ökat utsattheten.
-Kvinnor tvingas träffa sexköpare som de annars hade valt bort, säger socialsekreteraren Maria Dorrian.
Simon Häggström har i sitt arbete som kriminalinspektör vid människohandelsgruppen inom NOA (Nationella operativa avdelningen) under mer än tio år arbetat mot prostitution och människohandel. Han har också skrivit flera böcker om ämnet. Han berättar om tillslag på olika hotell och i lägenheter där män i alla åldrar och från skilda samhällsklasser ertappas med att köpa sex av unga kvinnor.
Mötet med Stefania från Rumänien, nyss fyllda 18 år, gjorde ett särskilt starkt intryck. Hon var gravid i femte månaden, men tvingades ha upp till tio samlag per dag med olika män.
- Det är oerhört sorgliga berättelser. Det handlar om fattigdom och klasskillnader, hopp om en bättre tillvaro gör att många kommer hit från fattiga länder.
- Man brukar säga att det är världens äldsta yrke, men det är i själva verket världens äldsta förtryck. Men den gränsöverskridande handeln är en ganska ny företeelse. Hallickar flyttar runt kvinnorna och polisen ligger ofta steget efter, säger han.
Simon Häggström
Människohandeln beräknas vara den tredje mest lukrativa illegala handeln som finns, efter droger och vapenhandel – vinsterna används ofta för att finansiera andra delar av den organiserade brottsligheten. Bara i Europa finns det uppskattningsvis 140 000 kvinnor och flickor som varje dag faller offer för trafficking och sexuellt utnyttjande.
-Inom människohandeln kan man sälja samma ”vara”, för det är så kvinnorna betraktas, hur många gånger som helst. Man kan göra miljontals kronor på en enda kvinna och i många länder finns det ingen lagstiftning på området, eller så är straffen låga i jämförelse med narkotikabrott eller liknande, säger Simon Häggström.
Världens första sexköpslag – inte okontroversiell
Sverige fick 1999, som första land i världen, en sexköpslag som kriminaliserar köp av sexuella tjänster. Genom att strypa efterfrågan strävande man efter att få bort eller åtminstone minska prostitutionen. År 2010 kom en statlig utredning om sexköpslagens effekter som visade att antalet människor som utnyttjas i gatuprostitution i Sverige halverades åren efter att lagen trädde ikraft (1999–2008).
- I Europa jämför man ofta två länder; Sverige och Tyskland. Andra länder ligger mitt emellan dessa ytterligheter. Många lutar åt Tyskland, där det är lagligt att köpa och sälja sex samt bedriva hallickverksamhet, säger Simon.
-Men vissa länder har anammat vår syn och har infört sexköpslagar, bland annat Norge, Island och Irland. Prostitution är skadligt för individen och samhället i stort, det är inte nyttigt för ett samhälle att kvinnor och barn är till salu.
Själva försäljningen av sexuella tjänster har dock inte kriminaliserats. Prostituerade ska känna sig trygga med att söka hjälp hos myndigheterna.
- Det handlar om att man inte vill sparka på dem som redan ligger. En stor undersökning som har gjorts med prostituerade kvinnor och män från en rad länder visar exempelvis att 63 procent har blivit våldtagna vid något tillfälle, och 89 procent vill sluta men anser sig inte ha något alternativ. För majoriteten är det helt enkelt ett helvete, säger Simon Häggström.
- Det är också tydligt att utländsk sexhandel är fattigdomsdriven medan intern sexhandel i större grad handlar om psykisk ohälsa. Av de personer som i dag befinner sig i prostitution i Sverige kommer tre av fyra kvinnor och flickor från fattiga länder.
Den svenska lagstiftningen är inte okontroversiell. Människorättsorganisationen Amnesty Internationell deklarerade exempelvis 2015 att de skulle verka för att världens länder avkriminaliserar prostitution. Att förbjuda köp, i enlighet med den svenska modellen, innebär bara att prostitutionen flyttar till otrygga miljöer, menade man. Utspelet mötte massiv kritik, vilket ledde till att omkring 2000 medlemmar i Sverige lämnade organisationen.
Idag är det främst internetbordeller som förmedlar kontakter mellan köpare och säljare genom att lägga ut bilder med tillhörande information. Eftersom internetsidorna är placerade på servrar i länder där prostitution är lagligt kommer den svenska polisen inte åt detta.
-Det är ett stort gissel för oss. Det finns även en spridd uppfattning om att offret ska se trasigt ut – människohandlarna vet detta, de jobbar därför med en särskild estetik för att få kunder. ”De här ser inte ut att ha det dåligt”, tänker folk – då missar man att det bara är en illusion, säger Simon.
-Det finns en högljudd klick som har valt detta av fri vilja, som ser det som ett vanligt jobb. Men denna klick är inte representativ, det är en liten minoritet.
En komplex verklighet
Maria Dorrian och Jenny Holmberg är socialsekreterare på Mikamottagningen i Stockholm, där man arbetar uppsökande i gatumiljöer och på internet i syfte att hjälpa människor som fallit offer för prostitution och människohandel. Mikamottagningen, som är kopplad till socialtjänsten, erbjuder samtal, medicinsk rådgivning och kan hjälpa till i kontakter med andra myndigheter, såsom polis och sjukvård. De vittnar om en komplex verklighet där det inte finns någon enkel manual för hur man ska gå tillväga. Bakgrunderna skiljer sig åt – den gemensamma nämnaren för de flesta kvinnor de möter är att de har utsatts för sexuellt våld.
-Att befinna sig i ett land utan att veta riktigt var man är eller utan att kunna språket gör en otroligt sårbar. Andra har bättre förutsättningar att förstå sitt sammanhang men vad är deras alternativ? Kan vi ge dem det? Det är många gånger den springande punkten.
-Det är ärenden som kräver inblandning av många olika aktörer med olika syn och arbetssätt för hur du ska arbeta med personer i prostitution och misstänkt människohandel.
-Vilket stöd som ges blir upp till enskilda stadsdelar, socialkontor och enskilda handläggare, och påverkas av var i polisorganisationen ärenden hamnar och hur det i så fall rubriceras. Sen har vi också den somatiska och psykiatriska sjukvården som i sin tur landstingen ska ha hand om.
Maria Dorrian och Jenny Holmberg berättar om de hinder som finns på olika plan för att bekämpa prostitution och människohandel – som är beroende av hur ett ärende kategoriseras rent rättsligt.
-Människohandel är ett grovt brott i lagens mening men det är också ett svårutrett brott där vi, om allt inte klaffar, står med en målsägande som inte längre är att betrakta som ett brottsoffer. Därmed faller många möjligheter och rättigheter till stöd och hjälp. Det finns inte specialistmottagningar såsom Mikamottagningen i hela landet utan det är koncentrerat till några storstäder.
Sexköpare kan dömas för våldtäkt
Sedan sexköpslagen infördes har ingen dömts till fängelse för enbart köp av sexuell tjänst. Simon Häggström efterlyser generellt strängare straff.
-Den låga straffskalan som finns idag är en viktig aspekt, böter eller fängelse i högst ett år (6 kap 11 § brottsbalken). Det ger ett dåligt signalvärde mot både förövare och de som utnyttjas.
I och med den nya sexualbrottslagstiftningen, som trädde i kraft 2018, finns dock en möjlighet att under vissa omständigheter döma sexköpare för våldtäkt – vilket innebär betydligt strängare straff. I juli 2019 dömdes en 69-årig man i Uppsala för våldtäkt av hovrätten efter att vid två tillfällen ha köpt sex av en ung kvinna från Rumänien. Efter det andra tillfället skrev han en ”recension” på en eskortsida på internet där kvinnans tjänster annonserades och använde då uttrycket ”misstänkt trafficking”. Såväl tingsrätten som hovrätten ansåg att mannen vid det andra tillfället därmed måste ha insett att det fanns en risk för att kvinnan var föremål människohandel och därigenom inte medverkade frivilligt. Han dömdes för oaktsam våldtäkt till åtta månaders fängelse.
Pandemin har ökat sårbarheten
Simon Häggström har ingen övertro på att polisen alltid är bäst lämpad för att hjälpa offer för sexhandel och trafficking.
- Det är lätt att säga att man ska polisanmäla, men jag vet hur statistiken ser ut, det är en stor risk att man blir besviken. Viktigast är att få hjälp och då är Mikamottagningarna bra att börja med för att därefter kunna gå vidare och blanda in polisen.
Malin och Jenny betonar att det krävs insatser på flera nivåer.
-Ska vi på allvar hjälpa personer att lämna prostitution eller bli fri från människohandel så måste skydd, stöd och tryggad ekonomi komma på plats. Det måste också få ta tid. Det krävs för att få en person trygg nog att våga lita på en förändring och annan framtid. Det behövs ett helhetstag runt kvinnan för att hon inte ska bli retrafikerad eller åter gå in i prostitution på grund av exempelvis ångest eller ekonomiska behov.
Den pågående coronapandemin har ytterligare försvårat livssituationen för många. Polisen har märkt av att en ny grupp tonåringar börjat sälja sex under krisen och utsattheten har ökat generellt sett.
-Kvinnor tvingas träffa sexköpare som de annars hade valt bort, säger Maria Dorrian.